VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR XV.

2000.        Betjänande av lögnen; talar aldrig sanning.

2001.        Inte trogen och trovärdig.

2002.        Ger igen ro, vila och harmoni för hjärtat.

2003.        Förvirrande och orolig i talet.

2004.        Saknar en framtids-tro.

2005.        Betjänande av lögnen; ingen framtid.

2006.        Saknar ett leende på sina läppar.

2007.        Fostrar fram en lögnaktig tunga.

2008.        Fostrar fram en fladdrande och stressande tunga.

2009.        Inte rädd om tystnaden.

Betjänande av lögnen               2000-2009.         

2010.        I tjänandet av lögnen; i den finns ingen godhet och glädje.

2011.        Saknar den inre läkedomen till både kropp och själ.

2012.        Saknar en urskiljningsförmåga och bedömningsförmåga mellan lögnen och sanningen.

I tjänande av lögnen.    2010-2012.

2013.        Vårt egna jag; vill dra all uppmärksamhet till sig själv.

2014.        Vill alltid tillfredsställa sig själv och sina egna behov.

2015.        Vårt egna jag; vill inte se andras behov.

2016.        Känner inget med-lidande för de svaga, små, fattiga, hemlösa och faderlösa.

2017.        Lyssnar inte på ödmjukhetens maningsrop: Lyssna på mig!!

2018.        Förtröstar på sin egna vishet och klokhet.

2019.        Rådfrågar inte någon.

2020.        Vårt egna jag; kan allt och vet allt.

2021.        Säger i sitt hjärta; jag vet så mycket som jag behöver veta.

2020.        Vårt egna jag; ser sina egna möjligheter alltid som goda möjligheter.

2021.        Har aldrig några fel och brister.

2022.        Göra allt på egen hand. 

Vårt egna jag                 2013-2022.  

2023.         I jaget finns; en själv-upptagenhet.

2024.         Behovet att tillfredsställa sin egna behov.

2025.         I jaget sägs det: bara jag får det och det; ty jag bryr mig inte om andras behov.

2026.         I jaget; ser man det jag alltid längtar efter och vill ha.

2027.         Ser jag att mina behov aldrig blir riktigt tillfredsställda, ty jag vill ha mer och mer.

2028.         Finns ingen tanke på att ge, till någon med-människa; utav mig själv och det jag har.

2029.         Det finns ett rop inom mig själv efter mer och mer.

2030.         I jaget; ser jag först mina egna behov och inte min grannes behov.

2031.         Har ingen medkänsla för andra människors längtan och behov.

2032.         Finns ingen tanke på att hjälpa den fattige, svage, änkan, faderlöse och den hemlöse.

I jaget                     2023-2032.

2033.         Ödmjukheten; söker sig till en god vänskap.

2034.         Söker inte efter o-vänskapen, de går två skilda vägar.

2035.         Söker inte efter o-vänskapen, de har två olika personligheter och viljor.

2036.         Väger tungt på vågen.

2037.         Beskyddande från oron, ångesten, uppgivenheten, modlösheten och passiviteten.

2038.         Vägen in i visheten och klokheten.

2039.         Livets källa.

2040.         Ödmjukheten; själens rikedom.

2041.         God för att bli delaktig av ödmjukhetens smakliga frukter.

2042.         Glömmer inte de svaga, små, fattiga, faderlösa, änkor och de hemlösa.

2043.         Fyller våra dagliga behov.

2044.         Äkta och sann.

2045.         Ödmjukheten; bor i de ödmjukas hjärta.

2046.         Bor inte i de högmodigas, egoistiska och stoltas hjärtan.

2047          Tryggheten och vilan för både kropp och själ.

2048.         Stillar människans vrede, vredesutbrott och dess tankar och viljor.

2049.         Stiftar frid där den saknas.

2050.         Ödmjukheten; livets bäste läromästare.

2051.         Öppnar upp för de hårda och känslo-kalla hjärtan.

2052.         Sanningen trogen.

2053.         Trogen och gör vad den säger.

2054.         Tro-värdig i allt vad den gör.

2055.         Ödmjukheten; vågar att säga ifrån lögnaktigt och falskt tal.

2056.         Ställer sig alltid på sanningens sida.

2057.         Lyssnar inte på högmodets tal.

2058.         Läkedom för såriga hjärtan.

2059.         Vishetens och klokhetens förstånd.

2060.         Ödmjukheten: livets framtid.

2061.         Främmande för egoismen, högmodet och stoltheten.

2062.         Själens trygghet.

2063.         Använder inte sin tunga för förtalet och skvallret.

2064.         Främmande för en fladdrande och stressande tunga av förtal och skvaller.    

2065.         Ödmjukheten; människans inre trygghet. 

2066.         Livets goda ledstjärna.

2067.         Rikedomen för själen.

2068.         Människans framtidshopp.

2069.         Ger den boende i landet trygghet.

2070.         Ödmjukheten; staden fröjdar sig.

2071.         Den orolige och förvirrade, får en inre ro och vila.

2072.         Säker grundsten för livet.

Ödmjukheten                            2033-2072.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. XIV.

1900.    O-hörsamt sinnelag; har ett högmodigt, egoistiskt och stolt sinnelag.

1901.    O-hörsamt sinnelag och hörsamt sinnelag; går två skilda vägar.

1902.    Har två olika personligheter och viljor, ty de hörsammar inte varandra i tal, ord och handlingar.

1903.    O-hörsamt sinnelag; lyssnar inte på andras goda råd.

1904.    Inte öppen för uppmuntran, ro, vila och harmoni.

1905.    O-hörsamt sinnelag; lyssnar inte på andras människors tal.

1906.    Ej ärlig och uppriktig.

1907.    Vill alltid göra sina egna beslut.

1908.    Tillfredsställer sig själv.

1909.    Ej trovärdig och går sina egna vägar.

1910.    O-hörsamt sinnelag; lyssnar på sina egna tankar till behag.

O-hörsamt sinnelag          1903-1910.    

          

1911.    Det är inte sanningen som skall anpassa sig efter oss, utan vi som skall anpassa oss efter den.

1912.    Det är inte godheten som skall anpassa sig efter oss, utan vi som skall anpassa oss efter den.

1913.    Det är inte mildheten och saktmodet som skall anpassa sig efter oss, utan vi skall anpassa oss efter dem.

1914.    Det är inte tålamodet och uthålligheten som skall anpassa sig efter oss, utan vi skall anpassa oss efter dem.

1915.    Det är inte vänligheten, trovärdigheten och givmildheten som skall anpassa sig efter oss, utan vi skall anpassa oss efter dem.

1916.     Det är inte ödmjukheten, ståndaktigheten och måttfullheten som skall anpassa sig efter oss, utan vi skall anpassa oss efter dem.

     

Det är inte    1910-1916. 

1917.     O-hörsamt sinnelag; väger lätt på vågen.

1918.     Lyssnar inte på ödmjukhetens maningsrop.

1919.     Lyssnar inte på stillheten, tystnaden och

eftertänksamheten.

1920.     O-hörsamt sinnelag; ger ingen vila, ro och harmoniskt tale och tankesätt.

1921.     Talar först; utan att lyssna på andra.

1922.     Saknar klokheten, visheten och eftertänksamheten. 

1923.     Saknar trovärdigheten och måttfullheten.

O-hörsamt sinnelag         1917-1923.

1924.     Lyssnandet till tystnaden; kan du bara göra om du själv är i stillahet och tystnad.

1925.     Lyssnandet till tystnaden; är att vara orädd för tystnaden.

1926.     Ger goda beslut.

1927.     Gör tanke-världen till en ro-givande tanke-värld.

1928.     Ger en inre vilande energi till tanke-värld, i tal, ord och hjärtan.

1929.     Lyssnandet till tystnaden och den

o-måttliga stressen; går två skilda vägar.

1930.     Lyssnandet till tystnaden är behaglig och

ro-givande till både själ och kropp.

1931.     Lyssnandet till tystnaden och den

o-måttliga stressen; har två olika personligheter och viljor.

1932.     Lyssnandet till tystnaden; ger en inre läkedom till både kropp och själ.

1933.     Har en god förmåga av tålamod och uthållighet; att lyssna på tystnaden.

Lyssnandet till tystnaden   1924-1933.

1934.     Disciplinerade sinnelaget; har en god planerings-förmåga.

1935a.     Disciplinerade sinnelaget; ger god hälsa och en inre läkedom till både kropp och själ.

1935b.     Det disciplinerade sinnelaget och den fladdrande tungan; går två skilda vägar.

1936.     Det disciplinerade sinnelaget och den fladdrande tungan har två olika personligheter och viljor.

1937.     Disciplinerade sinnelaget; ett bra beskydd mot en förvirrande och fladdrande tunga. 

1938a.     Bär en god bestående frukt; av vila, ro och harmoni.

1938b.     Har en god påverkan på både tanke-värld, tal, ord och hjärtan.

1939.     Behaglig och vilande.

1940.     Disciplinerade sinnelaget; har en god bedömnings och urskiljnings-förmåga.

1941.     God kanal mellan vårt seeende och vår hörsel, är som ett sorterings-verk för våra tankar.   Goda tankar är hälsosamma för både kropp och själ.  

Ondskefulla tankar förstör oss till både kropp och själ. 

1942.      Disciplinerade sinnelaget; Kan liknas vid ettsorterings-verk för våra tankar.

Disciplinerade sinnelaget      1934-1942.

1943.      O-disciplinerade sinnelaget; ett dåligt sorteringsverk för våra tankar.

1944.      O-tryggt och oroande för både själ ch kropp.

1945.      Förvirrande och o-beslutsamt sinnelag.

1946.      Ger inga goda beslut.

1947.      Tänker både ja och nej om samma saker.

1948.      Saknar en god bedömnings och urskiljningsförmåga-förmåga.

1949.      Säger en sak; men tänker en annan tanke.

1950.      O-disciplinerade sinnelaget; saknar en bedömnings och urskiljningsförmåga, mellan lögnen och sanningen.

1951.      O-disciplinerade sinnelaget; helt främmande för ordningen, disciplinen och planeringen.

1952.      Dåligt sorteringsverk för våra tankar.

O-diciplinerade sinnelaget               1943-1952.

1953.      Positions-tänkandet; vill alltid ha första ordet.

1954.      Förtröstar på sig själv.

1955.      Positions-tänkandet; gör aldrig några misstag.

1956.      Kan allt och vet allt.

1957.      Har sitt ursprung i högmodet, egoismen och stoltheten.

1958.      Rådfrågar aldrig någon.

1959.      Vet alltid vad den ska göra.

1960.      Positions-tänkandet; ger alltid goda råd, efter sin egna vilja.

1961.      Vill alltid vara steget före andra.

1962.      Styrs av högmodiga, egoistiska och stolta tankar.

1963.      Lyssnar inte på ödmjukheten.

1964.      Tänker inte ödmjuka tankar.

Positions-tänkandet                     1953-1964.

1965.      Mänsklighetens högmod; har sitt ursprung i högmodet och stoltheten.

1966.      Lyssnar inte på ödmjukhetens maningsrop; Ödmjuka er!!

1967.      Känner ingen medkänsla för mänskligheten.

1968.      O-barmhärtig, hänsynslös och o-tacksam.

1969.      Känner ingen medkänsla för de svaga, hemlösa och fattiga.

1970.      Mänsklighetens högmod; har ett dominant inflytande över hela mänskligheten.

1971.      Kontrollerande; gör vad jag säger att du ska göra.

1972.      Saknar en urskiljnings och bedömningsförmåga-förmåga mellan det goda och ondskefulla.

1973.      Tillfredsställer sig själv.

Mänsklighetens högmod                       1965-1973.

1974.      I mänsklighetens högmod; finns ingen godhet och barmhärtighet.

1975.      Finns ingen trovärdighet, uthållighet och ståndaktighet.

1976.      I mänsklighetens högmod; finns ingen tanke på ödmjukheten.

1977.      Mänsklighetens ödmjukhet; Tänk om den fick ett inflytande över mänskligheten!!

1978.      Kan förändra och förvandla ett samhälle, stad och nation.

1979.      Har svar på mänsklighetens problem.

1980.      Mänsklighetens ödmjukhet; har allt som denna mänsklighet söker.

1981.      Mänsklighetens ödmjukhet och mänsklighetens högmod; går två skilda vägar.

1982.      Har två olika personligheter och viljor.

1983.      Mänsklighetens ödmjukhets maningsrop är;  Sök mig, jag låter mig finnas av de ärliga och längtande människorna i hela mänskligheten. 

1984.      Världshäskare och styresmän styrs och kontrolleras utifrån mänsklighetens högmod, egoism och stolthet.

1985.      Dominanta och vill lägga hela mänskligheten under sig själva.

1986.      Känner inget medlidande och medkänsla för de fattiga, svaga, lidande och hemlösa.

1987.      Egoistiska, självupptagna, egenkära, högmodiga och stolta. 

1988.      Leva ett liv av och i ödmjukheten; ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1989.      Ett liv mot stortaligheten och självgodheten.

1990.      Leva ett liv av och i måttfullheten; ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1991.      Leva ett liv av och i glädjen; är ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1992.      Leva ett liv av och i den inre friden; ett liv mot allt högmod och stolthet.

1993.      Leva ett liv av och i tålamodet och uthålligheten; ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1994.      Leva ett liv av och i saktmodet och ståndaktigheten; ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1995.      Leva ett liv av och i ro, vila och harmoni;  ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1996.      Leva ett liv av och i uppmuntran och mildhet; ett liv mot högmod och stolthet.

1997.      Sysslolösheten och rastlösheten; inte god, för både kropp och själ.

1998.      Har sin största framgång ibland de arbetslösa.

1999.      Inga problem-lösare.

Leva ett av och i   1990-1996.

Sysslolösheten och rastlösheten   1997-1999.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. XIII.

1750.    Sanningen och ödmjukheten; två goda samarbets-partner, för det goda samhället, staden och nationen.

1751.    Lögnen och högmodet; två onda samarbets-partner, för det ondskefulla samhället, staden och nationen. 

1752.    Ondskefulla samhället; staden, nationen och det goda samhället, staden och nationen, ty de går två skilda vägar.

1753.    Har två olika personligheter och viljor.

1754.    Själv-godheten; god mot sig själv.

1755.    Själv-godheten; tänker alltid först på sig själv och sina egna behov.

1756.    Saknar en medkänsla för andra människors behov.

1757.    Tillfredsställer sig själv på alla livets områden.

1758.    Svårt för den goda vänskapen.

1759.    Öppnar lättare upp för en o-vänskap istället för en god vänskaps-känsla.

1760.    Själv-godheten; ser inte sina egna problem, brister och svagheter.

1761.    Vill vara fullkomlig i sig själv.

1762.    Har ingen sökande längtan efter ödmjukhetens goda frukter.

1763.    Egoistisk, högmodig och stolt.

1764.    Uppmuntra inte sina med-människor.

1765.    Själv-godheten; ger självgoda svar.

1766.    Aldrig tillfredsställd av sin egna godhet.

1767.    Ingen god problem-lösare.

1768.    Skapar problem både för sig själv och sin omgivning.

1769.    Ger inga goda frukter.

1770.    Självgodheten; inte fridsam, eftertänksam, vis och klok.

1771.    Lyssnar på lögnens  tal.

1772.    Har svårt att lyssna på sanningen.

1773.    Saknar en inre utstrålning av förnöjsamhet, harmoni och glädje.

1774.    Visar ingen medkänsla och med-lidande för andra människor.

1775.    Själv-godheten; sörjer inte för den fattige, faderlöse och hemlöse.

1776.    Inte rädd om tystnaden, utan talar stor-taliga ord om sig själv.

1777.    Har ett högmodigt, egoistiskt och stolt hjärta.

1778.    Inte tacksam för något.

1779.    Själv-godheten och ödmjukheten; går två skilda vägar.

1780.    Har två olika personligheter och viljor. 

  

1781.    Själv-godheten; säger i sitt hjärta; jag vet så mycket som jag behöver veta. 

1782.     Fylld utav sin egen godhet i hjärtat, tanke-världen och talet, ord och handlingar.

1783.    Ärlig och uppriktig mot sig själv, men inte mot sina med-människor.

Själv-godheten   1754-1783.

1784.    Milt och saktmodigt ord; är uppmuntrande; både för den som talar och lyssnar.

1785.    Milt och saktmodigt ord; tacksamt att få höra.

1786.    Ger ett gott leende.

1787.    Ljuvligt och behagligt att höra.

1788.    Glädjen in i själen.

1789.    Ger en framtids-tro och livsglädje.

1790.    Milt och saktmodigt ord; ger ett gott svar.

1791.    Vederkvicker den svage, trötte och modlöse.

1792.    Fyller en människas inre behov.

1793.    Talar om eftertänksamhet och klokhet.

1794.    God för hjärtan, tal och tanke-värld.

1795.    Milt och saktmodigt ord; ger goda beslut.

1796.    God problem-lösare.

1797.    Väger tungt på vågen.

1798a.  Uppmuntran för en god vänskap.

1798b.  Ligger på våra tungor om det ges tillåtelse till att vara där.

Milt och saktmodigt ord             1784-1798b.

1799.    I ett milt och saktmodigt ord; finns både klokhet och vishet.

1800.    Där finns vänligheten och uppmuntran.

1801.    Orden som ger omsorgen och värmen.

1802.    Dess närvaro ger läkedom för både kropp och själ. 

I ett milt och saktmodigt ord   1799-1802.

1803.    Hårt och känslo-kallt hjärta; ingen problem-lösare.

1804.    Skapar nya problem.

1805.    Hårt och känslo-kallt hjärta; ger inget gott leende.

1806.    Återspeglar ett hårt och känslo-kallt tal.

1807.    Söker inte ödmjukhetens goda frukter.

1808.    Har inte ett milt och saktmodigt ord på sina läppar.

1809.    Hårt och känslo-kallt hjärta och ett ödmjukt hjärta; har två olika personligheter och viljor.

1810.    Går två skilda vägar.

1811.    Saknar både klokhet och vishet.

1812.    I ett hårt och känslo-kallt hjärta; finns ingen omsorg och värme.

1813.    Saknar en vänlighet och tanke för de svaga, hemlösa och fattiga.

1814.    Hårt och känslo-kallt hjärta säger om sig själv, jag vet så mycket som jag behöver veta.

1815.    Känner ingen vila, ro och glädje i sitt hjärta.

 

1816.    Säger jag rådfrågar inte mina med-människor, utan gör mina beslut efter min egen vilja.

1817.    Tänker inte på vad andra tycker och tänker.

1818.    Lyssnar inte på andra människor.

1819.    Har en stark egen-vilja.

1820.    Hårt och känslo-kallt hjärta; visar ingen

medkänsla för andra människor.

Hårt och känslokallt hjärta   1803-1820.

1821.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten;

kan du bara ha om du själv är stillhet och tystnad.

1822.    Kan lugnt påverka de galopperande hästarna i din tanke-värld.

1823.    God problem-lösare.

1824.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; ger harmoniska tankar i din tanke-värld.

1825.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; ger en inre ro, vila och harmoni.

1826.    Svaret på våra frågor och framtids-tro.

1827.    Rädd om tystnaden och stillheten.

1828.    Gör människor o mänskligheten ödmjuka.

1829.    Förändrar och förvandlar våra hjärtan, tal och tanke-värld.

1830.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; ser med tacksamhet på livet som en fin gåva.

1831.    Ljuvlig och behaglig för både själ och kropp.

1832.    Fyller våra hjärtan med tacksamheten, förnöjsamheten och glädjen.

1833.    Goda ledstjärnor för livet.

1834.    Fördjupar vår tacksamhet, förnöjsamhet, tålamod och uthållighet; till vårat liv.

1835.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; inre läkedom för både själ och kropp, hjärta, tal och tankevärld.     

1836.    Värdesätter våra liv.

1837.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; utstrålar en godhet, tacksamhet, vänlighet, hjälpsamhet, tålamod och uthållighet, i gemenskap med våra vänner.

1838.    I lyssnandet och stillheten; finner vi svar på våra frågor och problem.

1839.    Finns det en omsorg och värme.

1840.    I lyssnandet och stillheten; finns i ljuvligheten, behagligheten och ett väl-befinnandet, både för samhälle, stad och nation.

Lyssnandet till tystnaden och stillheten

1821-1840.

1841.    Lydigt sinnelag; ett hörsamt sinnelag.

1842.    Ger ro, vila och ett harmoniskt tänkande.

1843.    Utstrålar ett vackert leende på våra läppar.

1844.    Sprider en ljuvlighet, behaglighet och ett väl-befinnande.

1845.    Lydigt sinnelag; lyssnar på andra människors tankar och tal.

1846.    Utstrålar inre styrka, glädje och harmoni.

1847.    Sprider ljus där mörker finns.

1848.    Tänker och handlar i lydnad.

1849.    Lydigt sinnelag och o-lydigt sinnelag; går två skilda vägar.

1850.    Har två olika personligheter och viljor.

1851.    Lydigt sinnelag; tänker först och utför sedan sin handling.

1852.    Lyssnar inte på o-lydnaden.

1853.    Den ödmjuke; har ett lydigt sinnelag.

1854.    Den högmodige; har ett o-lydigt sinnelag.

Lydigt sinnelag   1841-1854.

1855.    Den högmodige; har ett hårt och känslo-kallt hjärta.

1856.    Den ödmjuke; har ett varmt och mjukt hjärta.

1857.    Varmt och ett mjukt hjärta; utstrålar omsorg och värme.

1858.    Lyssnar inte på o-lydnaden.

1859.    Ljuvligt och behagligt.

1860.    Varmt och ett mjukt hjärta; skiljer sig från ett hårt känslo-kallt hjärta.

1861.    Varmt och ett mjukt hjärta och ett hårt och känslo-kallt hjärta har två olika personligheter och viljor.

1862.    Varmt och mjukt hjärta; ger ro, vila och harmoni.

1863.    Visar en medkänsla för den svage, de små den fattige, hemlöse, faderlöse och främlingen.

1864.    God problem-lösare.

1865.    Finner behag i de milda och mjuka orden.

1868.    Har en vila i de milda och mjuka orden. 

  

1869.    Ger en inre läkedom till både själ och kropp.

1870.    Varmt och ett mjukt hjärta; finner inte behag i de hårda och känslo-kalla orden.

1871.    Känner ingen vila i de hårda och känslo-kalla orden.

Varmt och mjukt hjärta           1857-1871.

1872.    Varmt och mjukt svar; ger ro, vila och inre harmoni, för den trötte och svage.

1873.    Ger ett bestående leende.

1874.    God problem-lösare.

1875.    Varmt och mjukt svar; ljuvligt och behagligt.

1876.    Sprider ljuvlighet, behaglighet och ett väl-befinnande, i samhälle, stad och nation.

1877.    Ger tystnad, stillhet och eftertänksamhet, i samhälle, stad och nation.

1878.    Utstrålar omsorg och värme, till samhälle, stad och nation.

1879.    Ger goda beslut, för samhälle, stad och nation.

1880.    Varmt och mjukt svar; god ledstjärna för samhälle, stad och nation.

Varmt och mjukt svar                  1872-1880.

1881.    Hörsamt sinnelag; lyssnar på andras tal.

1882.    Tar hänsyn till vad andra säger.

1883.    Har ett ödmjukt sinnelag.

1884.    Lyssnar på ödmjukhetens tankar.

1885.    Hörsamt sinnelag; lyssnar inte på högmodiga tankar i tal och handlingar.

1886.    Ger ro, vila och en inre harmoni i hjärta, tal och tankar.

1887.    Utstrålar omsorg och värme för den svage, fattige, ensamne, hemlöse och faderlöse.

1888.    Gör livet menings-fullt.

1889.    Läkedom både för själ och kropp.

1890.    Hörsamt sinnelag; ger ett gott leende till den fattige och rike.

1891.    Uppmuntrar de övergivna, modlösa och försvarslösa.

1892.    God ledstjärna för samhället, staden och nationen.

1893.    Gör människor tacksamma över goda svar.

1894.    Gör livet lättare att leva, ty det är en gåva, till varje människa.

1895.    Hörsamt sinnelag; har ett lyssnade öra.

1896.    Har en god bedömnings och urskiljningsförmåga.

1897.    Visar en tro-värdighet i vad den säger.

1898.    Har ett tänkande sinnelag.

1899.    Ser människors olika behov.  

   

Hörsamt sinnelag                          1881-1899.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. XII.

1600.     Prestige-människan; finner aldrig ro,

vila och harmoni.

1601.     Ska alltid aktivisera sig, annars

blir hon rastlös.

1602.     Aldrig tillfredsställd i vad hon gör.

1603.     Liknas vid en jakthund efter villebråd.

1604.     Prestige-människan; kan allt; vet allt.

1605.     Prestige-människan; blir aldrig tillfredsställd av att aktivisera sig själv.

1606.     Söker alltid nya sätt på vilket hon

kan aktivisera sig.

Prestige-människan                                  1600-1606.

1607a.     Ödmjuk tunga; lyssnar på ödmjukheten

och litenheten.

1607b.    Ej, falskhetens  och o-ärlighetens tjänare.

1607c.    Ej, o-tydlig i sitt tal.

1607d.    Sparar på sin kunskap.

1607e.    Tyglar sin tunga.

  

1608a.    Övermodig tunga; lyssnar inte på ödmjukheten och litenheten.

1608b.    Falsk och o-ärligt i sitt tal.

1608c.    Flummig och o-tydlig i sitt tal.

1608d.    Gömmer på ofärd.

1608e.    Vars tal är utan bestående värde.

1608f.     Pratar strunt och skvaller.

1609.     Ödmjuk tunga och övermodig tunga;

går skilda vägar.

1610.     Ödmjuk tunga och övermodig tunga;

har två olika personligheter och viljor.

1611.     Ödmjuk tunga; gör allting ljuvligt och behagligt, för både själ och kropp.

1612.     Övermodig tunga; kan inte göra allting ljuvligt och behagligt; eftersom den alltid lyssnar på övermodet, stortaligheten och självgodheten.

1613.     Ödmjuk tunga; gör goda beslut.

1614.     Uppmuntrar och uppskattar sina

med-människors människovärde.

Ödmjuk och övermodig tunga  1607-1614.

1615a.     Ödmjuk tunga; talar alltid goda, milda uppmuntrande ord till sina med-människor.

1615b.   Vinner ära i människors öron.

1615c.   Jämnar andras vägar med sitt tal.

1615d.   Höjer glädjerop i människors hjärtan

och sinnen.

1616a.    Ren tunga, fri ifrån allt förtal, skvaller, ord av avundsjuka och svartsjuka.

1616b.   Skadar inte sig själv.

1616c.   Faller inte ondska.

1616d.   Avskyr falsk och svekfull tunga.

1617a.   Tunga av återhållsamhet, måttfullhet, godhet, trohet, trovärdighet, saktmod, mildhet, tålamod, tålighet, uthållighet och ståndaktighet.

1617b.   Jagar inte efter tomhetens tal.

1618.     Saktmodig, mild och ödmjuk i sitt tal.

1619.     Tänker först, innan den talar ord av

vishet och klokhet.

1620.     Ödmjuk tunga; Ger inga snabba svar.

1621.     Klok och vis tunga.

1622.     Sen till att tala.

1623.     Rädd om tystnadens vila.

1624.     Ger svar i rätt tid.

1625.     Ödmjuk tunga; har alltid rätt svar

på sin tunga.

1626.     Har en god framtids-tro, på vad den säger.

1627.     Inte förvirrad och obeslutsam.

1628.     Ödmujkt tal fyller de svagas, hemlösas, fattigas de smås, faderlösas och övergivnas behov.

1629.     Ser alltid sina med-människors behov.

Ödmjuk tunga    1615-1629.

1630a.    Få-ordig tunga; talar ord av klokhet

och eftertänksamhet.

1630b.    Fast och o-rubblig i sitt tal.

1630c.   Aktsam för lättjandets tal.

1631a.   Tystnadens vila.

1631b.   Ger ett glädje fyllt hjärta och sinne.

1632.     Rädd om tystnades vila.

1633.     Vän med tystnaden.

1634.     Hjärtats och sinnets rikedom.

1635.     Få-ordig tunga;  Splittrar inte vänskapen.

1636.     Lånar inte ut sin tunga till förtal

och skvaller.

1637.     Uppskattar de få orden.

1638.     Upskattad och älskad av tystnaden.

1639.     Lyssnar på andras tal.

1640.     Få-ordig tunga;  leder till liv.

1641.     Trogen och trovärdig i vad den säger.

1642.     Ren tunga, lånar inte sin tunga till förtal, skvaller, avundsjuka, svartsjuka, bitterhet

och besvikelser.

1643.     Sen till att tala.

1644.     Ger svar i rätt tid.

1645.     Få-ordig tunga; har en god framtids-tro,

på vad den säger.

1646.     Ingen förvirrad och obeslutsam tunga.

1647.     Kan av sitt tal fylla de svagas,

hemlösas, fattigas, de smås, övergivna,

rastlösas och faderlösas behov.

1648.     Tunga av återhållsamhet och förnöjsamhet.

1649.     Väger tungt på en våg.

1650.     Få-ordig tunga; gör goda beslut.

1651.     Har sin livs-källa i ödmjukheten

och litenheten.

1652.     Lyssnar inte på högmodet, egoismen och stoltheten.

En fåordig tunga            1630-1652.

1653.     Vilande tanke-värld; en god hälsa till

kropp och själ.

1654.     God för bra beslut.

1655.     I en vilande tanke-värld; finns ingen omåttlig stress.

1656.     Vilande tanke-värld; god problem-lösare.

1657.     Har goda svar att ge.

1658.     Beskydd mot all förvirring och oro.

1659.     Har en utstrålning av lugnet, ron och vilan.

1660.     Vilande tanke-värld; gör det omöjliga

till det möjliga.

1661.     Bemöter dagens motgångar och svårigheter, som en vilande problem-lösare.
Förvirring, oro och omåttlig stress är inga

goda problem-lösare.

1662.     Styrs av ordning, planering och disciplin.

1663.     Förvirrad och vilande tankevärld går

två skilda vägar.

1664.     Förvirrad och vilande tankevärld har två olika personligheter och viljor.

Vilande tanke-värld            1653-1662.

1665.     Förvirrad och orolig tanke-värld;

ger förvirrande och obeslutsamma svar.

1666.     Kan inte ge goda beslut.

1667.     Ingen god problem-lösare.

1668.     Skapar problem, för individen själv

och hennes omgivning.

1669.     Har inget svar på gårdagens och dagens motgångar och svårigheter.

1670.     Förvirrande och orolig tanke-värld; styrs inte av ordning, planering och disciplin.

1671.     Har inget beskydd mot förvirringen, oron och obeslutsamhet.

Förvirrad och orolig tanke-värld           1663-1671.

1672.     Vänliga och förlåtande ord; ger en fin uppmuntran till våra med-människor.

1673.     Läkedom till både kropp och själ.

1674.     Skapar fram ett gott leende på den tacksammes läppar.

1675.     Vänliga och förlåtande ord; ger ett inbjudande kropps-språk till den som hör det.

1676.     Påverkar sin omgivning med glädje

och ger en inre ro och vila i dina

med-människors hjärtan.

1677.     Ger upprättelse ifrån ovänskapens

bittra besvikelser.      

1678.     Utstrålar omtanke, värme och omsorg

för de behövande.

1679.     Ger människor en framtids-tro.

1680.     Vänliga och förlåtande ord; påverkar människor till beslutsamhet.

1681.     Ger tryggheten, ron och vilan för själen.

1682.     Sötma för själen.

1683.     Låter ett nytt ljus lysa upp människans

mörka tillvaro.

1684.     Fyllt av både vishet och klokhet.

1685.     Vänliga och förlåtande ord; kan förändra

ett helt samhälle, stad  och nation i sitt handlande, tankesätt och talesätt.

1686.     Frihet både för tanke-värld, tal och hjärtan.

1687.     Betydelsefull i olika beslut.

1686.     Lyssnar på sanningen.

1687.     Lyssnar på ödmjukheten och litenheten.

1688.     Pålitlig i sina ord, som kan förändra och förvandla människors livsföring.

1689.     Ord som väger tyngre än fåfängliga ord.

1690.     Vänliga och förlåtande ord; fyllda av sanning, klokhet och vishet.

1691.     Ligger på de ödmjukas läppar.

   
1692.     Ligger på de ödmjukas tunga.

1693.     Finns i de ödmjukas tal.

1694.     Finns i de ödmjukas hjärta.

Vänliga och förlåtande ord                                   1672-1694.

1695.     Det finns ett ordspråk som säger;   "Öppna inte munnen för ett o-fruktbart prat". 

1696.     Öppna inte din mun i ett tal som inte är andra människor till uppmuntran.

1697.     O-fruktbart tal; ger ingen god frukt.

1698.     O-fruktbart tal och ett fruktbart tal går två skilda vägar.

1699.     Har två olika personligheter och viljor.

1700.     O-fruktbart tal; skvallrar, kritiserar och förtalar andra människor.

1701.     Saknar förmågan att se en människas

a-sida.

1702.     Talar om människans b-sidor.

1703.     Finns på den högmodiges tunga.

1704.     Har sin informations-källa i högmodet och stoltheten.

1705.     Den högmodige; lyssnar på ett ofruktbart tal.

1706.     Den ödmjuke; lyssnar inte på ett o-fruktbart tal, ty han har sin informations-källa i ödmjukheten.

1707.     Övermodige; talar ett o-fruktbart tal med sina läppar.

1708.     Talar ett o-fruktbart tal med sin tunga.

1709.     O-fruktbart tal; ingen problem-lösare.

1710.     O-fruktbart tal; skapar problem och ovänskap.

1711.     O-fruktbart tal; gör inga goda beslut.

1712.     Ingen beslutsam tunga.

O-fruktbart tal         1695-1712.

1713.     I ett o-fruktbart tal; finns ingen uppmuntran, ro och vila.

1714a.     I ett o-fruktbart tal; finns ingen vänskap.

1714b.     Finns ingen glädje, läkedom och

framtids-tro, för varje människa.

1715.     I ett o-fruktbart tal; finns ensamheten, uppgivenheten och modfälldheten.

1716.     Skapar fram bitterheten, besvikelsen, avundsjukan och svartsjukan.

   

I ett o-fruktbart tal    1713-1716.

1717.     Fridfull tanke-värld och en orolig tanke-värld; har två olika personligheter och viljor.

1718.     Fridfull tanke-värld och en orolig tanke-värld; går två skilda vägar.

1719.     Fridfull tanke-värld; ger en ro, vila och harmoni till både kropp och själ.

1720.     Fridfull tanke-värld; fridsam, eftertänksam och klok.

1721.     Uppmuntrande, fridsam och förnöjsam.

1722.     Söker ödmjukhetens goda frukter.

1723.     Lyssnar på stillheten och godheten.

1724.     Ingen samarbets-partner till

o-måttlighetens stress och förvirring i mänsklighetens tanke-värld.

1725.     Fridfull tanke-värld; god problem-lösare.

1726.     Lyssnar på sanningens personlighet

och vilja.

1727.     Lyssnar aldrig på lögnaktigt tal.

1728.     Talar alltid sanning.

1729.     Fylld av vishet och klokhet.

Fridfull tanke-värld                          1717-1731.  

1730.     Den ödmjuke; har en fridfull tanke-värld.

1731.     Den högmodige; saknar en fridfull

tanke-värld.

1732.     I den fridfulla tanke-världen; finns en framtids-tro.

1733.     Finns inget som är omöjligt att göra.

1734.     Har en utstrålning av hopp, framtids-tro

och kärlekens-vila.

1735.     I den fridfulla tanke-världen; finns

en inre utstrålning av förnöjsamhet,

inre harmoni och glädje.

  

1736.     Har ett bemötande leende.   

1737.     Beslutsam, rädd om tystnaden och känner en tacksamhets-känsla.

1738.     Finns i en god vänskap.

1739.     Har svar på människans behov.

1740.     I den fridfulla tanke-världen; lyser

ett ljus av hopp, framtids-tro och kärlekens-vila,

för varje människa.

I den fridfulla tanke-världen                                  1732-1740.

1741.     Kärlekens-vila; vilan för både kropp och själ.

1742.     Ger en utstrålning av hopp, vila, framtids-tro och harmoni.

1743.     Förändrar o-vänskapen till god vänskap.

1744a.   Finns i tålamodet, uthålligheten och ståndaktigheten; för varje längtande människa.

1744b.   Saknas i mänsklighetens hjärtan. 

1745.     I kärlekens-vila finns det ett gott leende.

1746.     Finns i godheten, vänligheten, trofastheten och tro-värdigheten.

1747.     Svaret för den beslutsamme.

1748.     Har en lösning på alla problem.

1749.     Finns i stillheten, eftertänksamheten, visheten och klokheten.  

    

I kärlekens vila   1741-1749.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. XI.

1450.    All ondska och ondskefullhet; ingen problem-lösare på alla världens problem.
1451.    Har alla möjligheter till att alltid skapa nya livsproblem; dess huvudproblem; ingen generation lär sig av gårdagens generations misstag.

1452.    Har sitt ursprung i all förstörelse och tillintetgörelse, av hela vår värld.

1453.    Förstör den goda vänskapen.

1454.    Saknar godheten, ron, vilan och harmonin.

1455:    I all ondska och ondskefullhet; finns ingen gemenskap, omsorg, medkänsla, medömkan och omtänksamhet.

1456.    Föder fram bitterheten, besvikelsen, hatet, föraktet, avundsjukan och svartsjukan.

1457.    Finns hat, mord och att alltid skada sin med-människa.

1458.    Fylld av högmodet, stoltheten och egoismens tankar och vilja.

1459.    Efter en tid tillintetgör all ondska sig själv.

1460.    Med-lidandet; tänker alltid på sin med-människas goda.

1461.    Ser alltid sin med-människas behov.

1462.    En god problem-lösare.

1463.    Problem-lösare inför samhället, staden och nationen.

1464.    I med-lidandet; finns det en godhet, barmhärtighet och lett lidande för andra människors behov.

1465.    I med-lidandet; finns en vilja att gå ett steg extra för sina med-människor.

1466.    Kan lida med andras lidande.

1467.    Den ödmjuke; fylld av ödmjukheten och med-lidandet för den svage, de små, övergivna, faderlösa, hjälplösa och hemlösa.

1468.    Den högmodige; känner inget med-lidande för sina med-människor.

1469.    I med-lidandet; går den ödmjuke och den högmodige två skilda vägar.  

1470.    I med-lidandet; har den ödmjuke och den högmodige två olika personligheter och viljor.
1471.    Högmodet och ha-begäret; goda samarbets-partner.

1472.    Gör samma beslut.

1473.    Lyssnar på egoismen, högmodet, självgodheten, stortaligheten och stoltheten.

1474.    Saknar ett med-lidande för sina med-männskors behov.

1475.    Högmodet och ha-begäret; har samma personligheter och viljor.

1476.    Gör sina egna beslut tillsammans.

1477.    Vill inte gå ett extra steg för sina med-människors behov.

1478.    Ser inte andras behov, av hjälp.
1479.    Finns inte i den ödmjukes hjärta.

1480.    Högmodet och ha-begäret; blir aldrig tillfredsställd.

Högmodet och Ha-begäret                     1471-1480.

1481.    Högmodet och penning-begäret; goda samarbets-partner.

1482.    Har samma personligheter.

1483.    Vill inte gå ett extra steg för den fattige, hemlöse, övergivne, den svage och de små.

1484.    Ser inte andras de behövandes behov.

1485.    Högmodet och penning-begäret; blir aldrig tillfredsställd.

1486.    Saknar ett medlidande för sina med-människors behv.

1487.    Gör sina egna beslut tillsammans.

1488.    Har samma tanke-sätt och tale-sätt.

1489.    Går inte två skilda vägar.

1490.    Högmodet och penning-begäret; ser alltid sina egna behov, men inte andras behov.  

Högmodet och penningbegäret                                   1481-1490.  

1491.    O-lydnaden och ohörsamheten; kan följa människan under hela hennes jordeliv.

1492.    Den aktiva faders-kärleken och moders-kärleken; fostrar sitt barn och sina barns olydnad.

1493.    O-lydnaden och ohörsamheten; lyssnar inte på lydnaden ty de går två skilda vägar från varandra.

1494.    O-lydnaden och lydnaden; har två olika personligheter.

1495.    O-lydnaden är o-pålitlig; inte trovärdig, gör alltid sin egna vilja.

1496.    O-lydnaden och ohörsamheten; styrs av ett högmodigt och ett stolt hjärta.

1497.    O-lydnaden och ohörsamheten; lyssnar på egoismen, högmodet och stoltheten.

1498.    O-lydnaden och ohörsamheten; gör alltid sina egna beslut, utan att rådfråga andra.

1499.    O-lydnaden och ohörsamheten; lyssnar inte på sina med-människor.

1500.    O-lydnaden och ohörsamheten; lyssnar på lögnens tankar och vilja.

1501.    Den högmodige; lever i o-lydnad mot sanningen.

1502.    Den ödmjuke; lyssnar inte på o-lydnaden.

1503.    Lydnaden; den ödmjukes led-stjärna.

1504.    Lydnaden; är alltid ödmjuk.

1505.    Den aktiva faders-kärleken och moders-kärleken; fostrar sitt barn och sina barn till lydnad.

1506.    Lydnaden; finns i de ödmjukas hjärtan.

1507.    Lydnadens maninigsrop är:  "Jag har en sökande längtan efter människors-hjärtan, tal och tankevärld".

1508.    I lydnaden finns ödmjukheten, godheten, ro, vilan, förnöjsamheten, glädjen, friden, tålamodet, uthålligheten, saktmodet, måttfullheten och ståndaktigheten.

1509.    Lydnaden ;har ett större värde än o-lydnaden.

1510.    Lydnaden; god för en människas utveckling och mognad.

1511.    Ett ord av vishet; är till för den förvirrade och övergivne.

1512.    Ett ord av vishet; för den faderlöse, hemlöse och den ensamne; gör livet värdefullt och innehållsrikt.

1513.    Ett ord av vishet; uppmuntrande, ger livs-glädje, ro, vila och ett väl-befinnande.

1514.    Ett ord av vishet; en problem-lösare.

1515.    Ett ord av vishet; ger svar på våra frågor i livet.

1516.    Ett ord av vishet; ger en inre läkedom till både själ och kropp.

1517.    Ett ord av vishet; ger en vis tunga.

1518.    Ett ord av vishet; förändrar vårt hjärta, tal och tankevärld.

1519.    Ett ord av vishet; förvandlar mörkret till ljus i människors vardagliga liv.

1520.    Ett ord av vishet; öppnar människors hjärtan och tanke-värld, för vishetens ord.

1521.    Ett ord av vishet; har sin källa i visheten.

Ett ord av vishet                                      1511-1521.

1522.    Ett liv av vishetens-ord; kan förändra våra liv och vår omgivning.

1523.    Barnen är goda imitatörer av sina föräldrar.

1524.    Det som barnen ser att föräldrarna gör, tror barnen på.

1525.    Barnen lyssnar på vad föräldrarna säger.

1526.    Av föräldrarna, lär de sig hur de ska tala.

1527.    Ett ordspråk säger; lika barn leka bäst.

1528a.   Den personliga uthålligheten; talar om vem vi är.

1528b.   Den personliga uthålligheten; talar sitt klara språk, hur vi reagerar i olika livs-situationer.

1529.    Den personliga uthålligheten; gör att vi har en god karaktär inför andra människor och vår omgivning.

1560.    Den personliga uthålligheten; ger aldrig upp, trots svåra livs-situationer.

1561.    Den personliga uthålligheten; uppmuntrar och uppskattar våra med-människor och vår omgivning.

1562.    Den personliga uthålligheten; talar om vem vi är.

1563.    Den personliga uthålligheten; påverkar och utvecklar oss som människor och med-människa.

1564.    Den personliga uthålligheten; ger oss en inre vila, harmoni och framtids-tro.

1565.    Den personliga uthålligheten; alltid en problem-lösare.

1566.    Den personliga uthålligheten; gör oss till en god förebild, inför våra med-människor och vår personliga omgivning.

1567.    Den personliga uthålligheten; visar sig i vårt handlings-sätt mot våra med-människor.

Den personliga uthålligheten                          1528a-1567.

1568.    Ordningen och planeringen; hälsosam för både kropp och själ.

1569.    Ordningen och planeringen; den goda problem-lösaren.

1570.    Ordningen och planeringen; den goda karaktären för våra liv.

1571.    Ordningen och planeringen; det goda vittnesbördet inför våra med-människor.

1572.    Ordningen och planeringen; god för vår utveckling, som med-människa.  

Ordningen och planeringen                            1568-1572.  

1573.    Den mogna manligheten och kvinnligheten; ger friska barn, både mentalt, kroppsligt och själsligt.

1574.    Den mogna manligheten och kvinnligheten; kan på ett bra sätt lösa barnens problem.

1575.    Den mogna manligheten och kvinnligheten; tar sitt fulla ansvar för barnen och dess utveckling till vuxna individer.

1576.    Den mogna manligheten och kvinnligheten, kan förändra ett helt samhället, staden och nationen.

Den mogna manligheten och kvinnligheten                1573-1576.

1577.    Den goda manliga mogenheten och kvinnlighet en; det goda vittnesbördet inför sin omgivning.

1578.    Den omogna manligheten och kvinnligheten; ger inga friska barn, varken mentalt, kroppsligt och själsligt.

1579.    Den omogna manligheten och kvinnligheten; kan inte lösa barnens uppväxt-problem.

1580.    Den omogna manligheten och kvinnligheten; ger inget gott föräldrar-vittnesbörd inför sin omgivning.

1581.    Den omogna manligheten och kvinnligheten; ingen god förebild om hur barn ska utvecklas till vuxna inidivider, som trots allt är både samhällets, stadens och nationens framtid. 

Den omogna manligheten och kvinnligheten                   1577-1581.

1582.    Den fladdrande och stressande tungan; väger lätt på vågskålen.

1583.    Den fladdrande och stressande tungans tal; har inget djupare innehåll.

1584.    Den fladdrande och stressande tungan; ger en dålig underhållning.

1585.    Den fladdrande och stressande tungan; blir till ett tids-fördriv.

1586.    Den fladdrande och stressande tungan; en aktiv ersättare för rastlösheten, tystnaden och tomheten.

1587.    Den fladdrande och stressande tungan; ger en dålig bedömnings och urskiljnings-förmåga.

1588.    Den fladdrande och stressande tungan; ger ett förvirrande tal.
1589.    Den fladdrande och stressande tungan; en opålitlig tunga.

1590.    Den fladdrande och stressande tungan; en opålitlig och pålitlig tunga går två skilda vägar.

1591.    Den fladdrande och stressande tungan; den opålitliga och pålitliga tungan har två olika personligheter och viljor.

1592.    Den fladdrande och stressande tungan; talar både lögn och sanning.

1593.    Den fladdrande och stressande tungan; talar inga visa och kloka ord.

1594.    Den fladdrande och stressande tungan; inte rädd om tystnaden, som ger oss ron, vilan och harmonin.

1595.    Den fladdrande och stressande tunga; otystnadens och tystnadens tunga går två skilda vägar.

1596.    Den fladdrande och stressande tungan; otystnadens och tystnadens tunga har två olika personligheter och viljor.

1597.    Den fladdrande tunga och stressande tunga; ingen tunga av lyssnandet, stillheten och eftertänksamheten.

1598.    Den fladdrande tunga och stressande tungan; ingen tunga av måttfullheten, återhållsamheten, godheten, medlidandet, medkänslan, troheten, trovärdigheten, tålamodet, tåligheten, uthålligheten, ståndaktigheten, mildheten, litenheten, ödmjukheten och saktmodet .

1599.    Den fladdrande tunga och stressande tungan; har sitt ursprung utifrån lögnen, skvallret och förtalet. 

Det fladdrande och stressande tungan                     1582-1599.

       

 

 

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. X.

1300.     Det bittra leendet; ingen problem-lösare.

1301.     Förändrar en god vänskap till en o-vänskap.

1302.     Skapar en förviring, oro och osäkerhet in i en människans tanke-värld, tal och hjärtan.

1303.     Ingen god förebild.

1304.     Inget tryggt fotfäste för mänskligheten.

1305.     Det bittra leendet; talar ut all sin bitterhet utifrån en fladdrande och stressande tunga.

1306.     Det bittra leendet och goda leendet;

Går två skilda vägar.

1307.     Har två olika personligheter.

1308.     Det bittra leendet; Gör inga goda beslut.

1309.     Ger uttryck för ett avvisande kropps-språk.

1310.     Tacksamhetens tanke-värld; ger ett intryck av ett inbjudande kropps-språk.

1311.     Ger uppmuntrande och omsorgsfulla ord, till andra människor.

1312.     Tänker alltid på människans a-sidor.

1313.     Ser allt på ett med-mänskligt sätt.

Tacksamhetens tankevärld                      1310-1313. 

1314.     Det återhållsamma hjärtat; det vilande och ödmjuka hjärta, fyllt av en framtids-tro.

1315.     Ger en utstrålning av glädje, harmoni och hjälpsamhet.

1316.     Gör goda beslut.

1317.     Ser en människas behov.

1318.     Ger ro, vila och beslutsamhet i tanke-världen, talet och i sin omgivning.

1319.     Ger en inre läkedom och hälsa.

Det återhållsamma hjärtat                          1314-1319.

1320.     Det vilande hjärtat; ger en inre läkedom, till både kropp och själ.

1321.     Ro-givande för både kropp, själ och omgivning.

1322.     Ty därifrån utgår det verkliga livet.

1323.     Sprider ut sin värme och omsorg, till människor i sin omgivning.

Det vilande hjärtat                              1320-1323

1324.     Det vilande hjärtat; och det oroliga hjärtat, går två olika vägar.

1325.     Det vilande hjärtat; och det oroliga hjärtat har två olika personligheter.

Det vilande och oroliga hjärtat              1324-1325.

1326.     Det vilande hjärtat;

Låter sig aldrig påverkas av det oroliga hjärtats tankar

och ideer.

1327.     Lyssnar på ödmjukheten och mildheten.

1328.     Lyssnar aldrig på högmodet, dess tankar och ideer.

1329.     Gör alltid goda beslut och är beslutsam i vad den  gör.

1330.     Hjärtat av ordning, planering och disciplin.

Det vilande hjärtat                                           1326-1330.

1331.     Tacksamhetens tankevärld; utstrålar en tacksamhets-känsla i sitt tal, och hjärta.

1332.     Har en kännedom om godheten, glädjen och förnöjsamheten.

1333.     Ger aldrig upp trots motgångar och svårigheter.

1334.     Tacksamhetens tankevärld; gör alltid goda beslut och är beslutsam.

1335.     Aldrig orolig, förvirrad och osäker.

1336.     Alltid tacksam för det den får och har.

1337.     Tacksamhetens tankevärld; tålmodig, uthållig och ståndaktig.

1338.     Har ett inbjudande kropps-språk.

1339.     Har ett varmt och ett gott hjärta.

Tacksamhetens tankevärld                    1331-1339.

1340.     Den massmediala omåttligheten; aldrig tacksam.

1341.     Försöker hela tiden få ut en ny information in i mänsklighetens tankar och hjärtan.

1342.     Har sin största framgång, där det saknas en bedömnings och urskiljningsförmåga.

Den massmediala omåttligheten              1340-1343.

1343.     Den massmediala omåttlighetens intresse; är störst där bedömnings och urskiljningsförmåga saknas.

1344.     Glömskan och försumligheten; en genetisk svaghet, finns det en sökande längtan i ett människo-hjärta kan glömskans inflytande och påverkan förminskas i dens människas liv.

1345.     Ger dig ingenting tillbaks, av din dyrbara tid.

1346.     Öppnar upp för en förvirrad, orolig och osäker tanke-värld, i tal och hjärtan.

1347.     Ger dig osäkra beslut.

1348.     Påverka din själv-känsla och själv-förtroende.

1349.     Förstör all ordning, planering, beslutsamhet och disciplin.

Glömskan och försumligheten                         1344-1349.

1350.      Ord av uppmuntran; god för tacksamheten.      

1351.      Ger glädje, harmoni och framtids tro.

Ord av uppmuntran                                   1349-1351.

1352.      Den ödmjuke; ge ett ord av uppmuntran till andra människor.

1353.      Den högmodige; har svårt att ge ett ord av uppmuntran.

1354.      En människa som aldrig blir delaktig i någons ord av uppmuntran, har svårt att uppmuntra.

1355.      Ett ord av uppmuntran; finner sin inspirations-källa i ödmjukheten.

1356.      Har sitt ursprung i ödmjukheten.

1357.      God för både själ och kropp.

1358.      Omsorgsfull och ger glädje i hjärtat.

1359.      Inre styrka för både kropp och själ.

1360.      Ett ord av uppmuntran; ger ett gott leende, tillbaks av tacksamhet.

1361.      Inre läkedom för tanke-värld, tal och hjärta.

1362.      God för en djupare vänskap.

Ett ord av uppmuntran                                     1355-1362.

1363.      Ett ord av tacksamhet och ett av o-tacksamhet går skilda vägar.

1364.      Ett ord av tacksamhet och ett ord av o-tacksamhet har två olika personligheter.

Ett ord av tacksamhet och ett ord av o-tacksamhet 1363-64.

1365.      En annorlunda människan är någon som i ord och gärning skiljer sig från andras levnadssätt.

1366.      Den annorlunda människan; talar ett annat språk än vad alla andra gör.

1367.      Kan vinna en människas hjärta som ingen annan gör.

1368.      Tänker på ett annat sätt än vad andra gör.

1369.      Kan ha en annan utstrålning som människa som ingen annan har.

Den annorlunda människan                1365-1369.

1370.      Den fladdrande och stressande tungan;

Har ingen kännedom om återhållsamheten, i sitt  tal.

1371.     Talar och lyssnar inte på återhållsamheten, ty den är fylld utav egoismen, stoltheten och högmodet.

1372.     O-uppfostrad tunga, som alltid vill göra sin egen vilja, i sitt tal.

1373.      Lyssnar inte på ödmjukheten, den har själv valt att lyssna på högmodet.

1372       Den fladdrande och stressande tungan;

Goda samarbetspartner..

1375.      Har olika personligheter.

Den fladdrande och stressande tungan      1370-1375.

1376.      Det ödmjuka hjärtat; har ett gott och varmt hjärta.

1377.      Det högmodiga hjärtat; har ett kallt och fruset hjärta.

1378.      Det goda hjärtat; 

Ett utgivande hjärta.

1379.      Värmer ett hårt och fruset hjärta.

1380.      Ett betjänande hjärta.

1381.      Gör goda beslut.

1382.      Tålmodigt, milt och saktmodigt hjärta.

1383.      Fyllt av godheten, mildheten och omtänksamheten.

1384.      Fyllt av trygghet, ro, vila och uppmuntran.

1385.      Det goda hjärtat;

Utstrålar glädje, tacksamhet och godhet.

Det goda hjärtat    1378-1385.

1386.      Det goda hjärtat; och det ondske-fulla hjärtat, går skilda vägar.

1387.      Det goda hjärtat; och ett ondske-fullt hjärta har olika personligheter.

1388.      Det goda hjärtat; och ett ondske-fullt hjärta har olika tankesätt och talesätt.

Det goda hjärtat och ett ondskefullt hjärta   1386-87.

1389.      Det goda hjärtat;

Hjärta av harmoni, vila och glädje inför framtiden.

1390.      Söker sig till ödmjukheten.

1391.      Söker sig aldrig till högmodet, stoltheten och egoismen.

Det goda hjärtat           1389-1391.                                

1392.      Den ödmjuke; har ett gott och varmt hjärta.

1393.      Den högmodige; saknar ett gott och varmt hjärta.

1394.      Det goda Hjärtat;

Ser alltid en med-människas behov.

1395.      Betjänande och utgivande hjärta.

1396.      Talar aldrig med en fladdrande och stressande tunga.

1397.      Undviker det lögn-aktiga och svekfulla talet.

1398.      Trovärdigt och pålitligt hjärta.

1399.      Hjärta av sanning, trohet och trovärdighet.

1400.      Det goda hjärtat; misströstar aldrig, ty det lyssnar på godhetens källa.

Det  goda hjärtat                         1394-1400.

1401.      Ur godhetens-källa flödar; godheten, mildheten och ödmjukheten.

1402.      Harmoni, ro och vila.

1403.      Givmildheten och förnöjsamheten.

1404.      Liv och livs-glädje.

1405.      Ur godhetens källa flödar; en framtids-tro.

1406.      Ger tro, hopp och kärlek.                                     

1407.      För det goda och milda hjärtat.

1408.      Till de utslagna, faderlösa och övergivna.

1408.      Tillgänglig för fattiga, modlösa, förvirrade och de som saknar en framtids-tro.

1409.      En outsinlig källa.

1410.      Ur godhetens källa flödar;

Längtan efter att få fylla människors behov.

Ur godhetens källa flödar                    1401-1410.

1411.      Det längtande hjärtat; ett ärligt hjärta

1412.      Det längtande hjärtat; ett sökande hjärta.

1413.      Det längtande hjärtat; ett hjärta som söker sanningen, mildheten och ödmjukheten.

Det längtande hjärtat                     1411-1413.

1414.      Den ödmjuke; har ett ärligt och längtande hjärta.

1415.      Den högmodige; saknar ett ärligt och längtande hjärta.

1416.      Det längtande hjärta ger aldrig upp sitt sökande efter det goda.

1417.      Tron, hoppets och kärlekens hjärta.

1418.      Flödar över av en inre längtan.

1419.      Sökande och törstande hjärta.

1420.      Det längtande hjärtat; flödar över av en inre längtan efter sanningen, mildheten och ödmjukheten.

Det längtande hjärtat          1416-1420.                                 
1421.      Den goda vänskapen utvecklas inte bara om en person alltid kommer med förslag, utan att flera, gör det.

1422.      Den goda vänskapen mognar och vidare-utvecklas när flera i den goda vänskapen, har flera olika förslag.

1423.      I den goda vänskapen är det bra om alla tar sitt fulla ansvar.

1424.      Den goda vänskapen kan inte existera på grund av en väns egoism.

1425.      Vi har tiden för oss, precis som vi har livet för oss.

1426.      Tiden existerar inte om inte vårt liv existerar.

1427.      I tiden, finns alla möjligheter.

1428.      I tiden, kan vi om vi vill utvecklas som människor.

1429.      I tiden, kan vi känna oss trygga.

1430.      I tiden finns det ro, vila och harmoni.

1431.      I tiden finns ingen omåttlig stress, om vi inte själva skapar fram den omåttlig stressen.

1432.      Den överdrivna moders-kärleken; kan vara ett hinder för barnets utveckling.

1433.      Kan hos modern ge oro, bekymmer, osäkerhet och förvirring.

1434.      Kan bli en förvirrande, bekymrad, orolig moders-kärlek.

1435.      Den överdrivna moders-kärleken; kan skada barnets själv-förtroende och utveckling.

1436.      Skapar en omogen ansvars-känsla för barnet.

Den överdrivna moderskärleken     1432-1436.                       

1437 a.   Ett ordspråk säger oss; "Beröm dig inte av morgondagen, ty du vet inte vad den bär i sitt sköte".

1437 b.   Den högmodige; berömmer sig om morgondagen.

1437 c.   Den ödmjuke; berömmer sig inte av morgondagen, ty han vilar i mildheten och ödmjukheten.

1438.      Berömmer vi oss för morgon-dagen och den dagen inte blir som vi tänkt oss, då kan vi bli oroliga, förvirrade och uppgivna.

1439.      Den ödmjuke; blir inte orolig, förvirrad och uppgiven, ty han vilar tryggt i mildheten och ödmjukheten.

1440.      Övermodet; kan i våra hjärtan säga;  idag eller imorgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer.

1441.      Övermodet; har en egen planerings-förmåga om vad den vill göra.

1442.      Övermodet; rådfrågar aldrig någon.

1443.      Övermodet; gör alltid upp egna planer.

1444.      Övermodet; säger i sitt hjärta; Jag klarar alltid mig själv.

1445.      Övermodet; har en själv-god;  själv-känsla.

1446.      Övermodet säger; det finns inget som inte jag klarar.

1447.      Övermodet säger; jag har inte behov av rådgivning, ty jag är mig själv en egen rådgivare.

1448.      Övermodet säger; jag vet, så mycket som jag behöver veta.

1449.      Övermodet och ödmjukheten går två skilda vägar, ty de har två olika personligheter.    

Övermodet                        1440-1449.                 




                 

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. IX.

1150.     Ord av tacksamhet; förändrar och förvandlar ett fruset och kallt hjärta.

1151.     Ord av tacksamhet; ger inre glädje, ro, vila och trygghet.

1152.     Ord av tacksamhet; ger oss en inre läkedom,  både för tanke-värld, tal och hjärta.

1153.     Ord av tacksamhet; påverkar ett samhälle, stad och nation, vara till uppmuntran för goda beslut.

1154.     Ord av tacksamhet; förändrar och förvandlar ett samhälle, stad och nation.

1155.     Ord av tacksamhet; god för både kropp och själ.

1156.     Ord av tacksamhet; skapar en god vänskap bland människor.

1157.     Ord av tacksamhet; fridfull och fylld av livs-glädje.

1158.     Ord av tacksamhet; ord av o-tacksamhet går skilda vägar.

1159.     Ord av tacksamhet; lyssnar alltid på sanningen.

1160.     Ord av tacksamhet; lyssnar aldrig på både sanning och lögn, ty det skapar en förvirring, oro, ordstrider och osäkerhet.

Ord av tacksamhet                                 1150-1160. 

1161.     Ord av o-tacksamhet; inte fridfull och fylld av livs-glädje.

1162.     Ord av o-tacksamhet; lyssnar alltid på lögnen.

1163.     Ord av o-tacksamhet; skapar ingen god vänskap bland människor.

1164.     Ord av o-tacksamhet; gör dåliga beslut.

1165.     Ord av o-tacksamhet; aldrig tacksam i vad den gör.

1166.     Ord av o-tacksamhet; skapar o-vänskap.

1167.     Ord av o-tacksamhet; kan inte förlåta, men ord av tacksamhet kan förlåta.

1168.     Ord av o-tacksamhet; saknar en framtids-tro.

1169.     Ord av o-tacksamhet; skapar bitterhet, besvikelse och uppgivenhet.

1170.     Ord av tacksamhet och ord av o-tacksamhet har olika personligheter, ty de går två olika vägar.

Ord av o-tacksamhet                          1161-1170.

1171.     Lögn-aktiga högmodet; har sitt ursprung i lögnen.

1172.     Lögnen och högmodet; goda bunts-förvanter.

1173.     Lögn-aktiga högmodet; ingen problem-lösare.

1174.     Lögn-aktiga högmodet; gör aldrig några misstag och saknar viljan till att bekänna sina uppenbarade misstag.  

1175.     Lögn-aktiga högmodet; har ingen djupare gemenskap med sanningen.

1176.     I ett lögn-aktigt högmod; finns det ingen ödmjukhet, eftersom de går två skilda vägar.

1177.     Lögn-aktiga högmodet; söker sig aldrig till ödmjukheten.

1178.     Lögn-aktiga högmodet; söker sig aldrig till sanningen.

1179.     Lögn-aktiga högmodet; alltid sin egen Herre.

1180.     Lögn-aktiga högmodet; gör aldrig goda beslut.

1181.     Lögn-aktiga högmodet; skapar ingen ro, vila och trygghet i människors tanke-värld, tal och hjärtan.

1182.     Lögn-aktiga högmodet; skapar en atmosfär av lögn och högmod.

Lögn-aktiga högmodet                            1171-1181.

1183.     En ödmjukhet av sanning och ett lögn-aktigt högmod, går alltid två skilda vägar.

1184.     Lögn-aktiga talet; orenar människans tunga och läppar.

1185.     Lögn-aktiga talet; opålitligt, ty den saknar all sanning.

1186.     Lögn-aktiga talet; har sitt ursprung i lögnen.

1187.     Lögn-aktiga talet; skapar förvirring, oro, obeslutsamhet och osäkerhet inför framtiden.

1188.     Lögn-aktiga talet; förvirrande för en människas tanke-värld, tal och hjärta.

1189.     Lögn-aktiga talet; förstör en god vänskap.

1190.     Det lögn-aktiga talet; kan inte uppmuntra, uppskatta, vägleda, ge goda råd till de förvirrade och övergivna.

1191.     Lögn-aktiga talet; saknar visheten och klokheten.

1192.     Lögn-aktiga talet; saknar en urskiljningsförmåga och bedömnings-förmåga; mellan lögnen och sanningen.

1193.     Lögn-aktiga talet; vilseleder människor.

1194.     Lögn-aktiga talet; leder människor in i ett mörker av ångest, uppgivenhet, missmodighet och misströstan på livet.

1195.     Lögn-aktiga talet; talar både lögn och sanning.

1196.     Lögn-aktiga talet; saknar harmoni och glädje.

1197.     Lögn-aktiga talet; ingen god bunds-förvant till sanningen.

Det lögnaktiga talet                                    1184-1197.

1198.     Människor som lever i sanningen söker inte efter ett lögn-aktigt tal.

1199.     Människor som lever i lögner söker inte efter sanningens-tal.  

1200.     Människor som lever i tacksamhet för livet, ger harmoni och glädje.

1201.     Människor som lever i tacksamhet utstrålar en atmosfär av tacksamhetens-godhet, inför sig själv och sin omgivning.

1202.     Människor av tacksamhet; lyssnar inte på o-tacksamheten, ty de går skilda vägar.

1203.     Människor av tacksamhet; ger goda råd till andra människor.

1204.     Människor av tacksamhet; gör goda beslut.

1205.     Människor av tacksamhet; bemöter alla människor med ett gott leende.

1206.     Människor av tacksamhet; har en god vänskap.

1207.     Människor av tacksamhet; uppmuntrar, den modlöse och förtryckte.

En människa av tacksamhet                               1202-1207.

1208.     Människor med ett tacksamt hjärta; har inre ro, vila och trygghet.

1209.     Människor med ett tacksamt hjärta; göra goda beslut.

1210.     Människor med ett tacksamt hjärta; utstrålar ett lugn av tacksamhet. 

En människa med ett tacksamhet hjärta            1208-1210.     

1211.     Det tacksamma hjärta; söker sig till ödmjukheten.

1212a.   Det tacksamma hjärta; söker sig inte till högmodet, ty de går skilda vägar.

212b.     Det tacksamma hjärtat; det förnöjda hjärtat.

212c.     Det tacksamma hjärtat; främmande för Ha-begäret.

212d.     Det tacksamma hjärtat; faderns och moderns glädje.

212e.     Det tacksamma hjärtat; familjens rikedom.

212f.      Det tacksamma hjärtat; mänsklighetens ryggrad.

212g.     Det tacksamma hjärtat; samhällets, stadens och nationens trygga fotfäste.

212h.     Det tacksamma hjärtat; främmande för förtalet, kivet, skvallret, hårda och sårande ord.

Det tacksamma hjärtat                         211-212h.

1213.     Hjärtan fyllda av ett ha-begär; ångestfyllt, oroligt, förvirrat och finner ingen vila, lugn och tacksamhet i vad ha-begäret vill ge.

1214.     Hjärtan fyllda av ha-begäret; högmodigt, egoistiskt och stolt.   

1215.     Hjärtan fyllda av ha-begäret; aldrig förnöjsam med det man har.

1216.     Hjärtan fyllda av ha-begäret; har svårt för att hjälpa sina med-människor.

1217.     Hjärtan fyllda av ha-begäret; känner inget med-lidande för den övergivne, svage, hemlöse, främlingen. de enkla, de små och fattige. 
1218.     Hjärtan fyllda av ha-begäret; främmande för glädjen, harmonin, förnöjsamheten och tacksamheten.

1219.     Hjärtan fyllda av ha-begäret; söker aldrig ödmjukheten, ty högmodet är hans Herre.

1220.     Hjärtan fyllda av ha-begäret; vill alltid tillfredsställa sina egna egoistiska behov.

Hjärtan fyllda av ha-begäret                    1213-1220.

1221.     Ordningen, planeringen och beslutsamheten; främmande för ett oroligt och förvirrat hjärta, tal och tankar.

1222.     Ordningen, planeringen och beslutsamheten; ett beskydd mot oroliga och förvirrade tankar, tal och hjärtan.

1223.     Ordningen, planeringen och beslutsamheten; ett beskydd mot förvirring, osäkerhet, oro och uppgivenhet.

Ordningen, planeringen och beslutsamheten           1221-1223.

1224.     Tystnaden; gör att en fladdrande och stressande tunga inte får ett fot-fäste för att aktivera sitt tal.

1225.     Tystnaden; skapar fram  oron, förvirringen, osäkerheten och uppgivenheten för en fladdrande och stressande tunga.

Tystnaden                                         1224-1225.

1226.     Bättre att bli betjänad av ödmjukheten än av högmodet.

1227.     Hörsamma hjärtat; lyssnar på ödmjukheten.

1228.     Hörsamma hjärtat; kan både få och ge. 

Hörsamma hjärtat                                    1227-1228.

1229.     Den fladdrande tungan får en god gemenskap med en annan fladdrande tunga, ty de talar samma språk.

1230.     Den fladdrande och stressande tungan; saknar en god vänskap med tystnadens tunga.

1231.     Den fladdrande tungan och tystnadens tunga, går alltid två skilda vägar.

1232.     Den fladdrande och stressande tungan; kan vara en bitter, besviken, uppgiven och modlös tunga.

1233.     Den fladdrande och stressande tungan; inte rädd om tystnaden.

1234.     Den fladdrande och stressande tungan; ingen ödmjuk tunga.

1235.     Den fladdrande och stressande tungan; lyssnar inte på tystnadens tunga.

1236.     Den fladdrande och stressande tungan; förstör en god vänskap.

1237.     Den fladdrande och stressande tungan; skapar fram en o-vänskap bland olika människor.

Den fladdrande och stressande tungan           1229-1237.

1238.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; väger lätt på vågen.

1239.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; orena ett människo-hjärta.

1240.     Den fladdrande och stressande tungans-ord: förstör ett samhälle, stad och nation.

1241.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; sprider lögner, skvaller och förtal in i människors hjärtan och sinnen.

1242.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; sprider bitterhet och besvikelser in i människors-hjärtan och sinnen.

1242.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; lögn-aktiga och falska.

1243.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; fyllda av högmod, egoism och stolthet.

1244.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; saknar ödmjukheten.

1245.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; opålitlig, falska, icke trovärdiga och svekfulla .

1246.     Den fladdrande och stressande tungans-ord; talar ett förvirrande och oroligt tal. 

1247.     Den fladdrande och stressande tungans-ord och trovärdighetens-ord; går alltid skilda vägar.

Den fladdrande och stressande tungans-ord           1238-1246.

1248.     Trovärdighetens-ord; talar alltid sanning.

1249.     I trovärdighetens-ord; finns ingen lögn.

1250.     I trovärdighetens-ord; finns ingen besvikelse, bitterhet, skvaller, förtal, ordstrider, avundsjuka och svartsjuka.

1251.     I trovärdighetens-ord; dess tal återspeglar trovärdigheten i sitt språk.

1252.     I trovärdighetens-ord; finns en vila och ro för ett vilande människo-hjärta.

1253.     I trovärdighetens-ord; ger den trötte vila och ro, för sin själ.

1254.     I trovärdighetens-ord; ger en inre läkedom och hälsa, för trötta tankar.

1255.     I trovärdighetens-ord; ger råd, för goda beslut.

1256.     I trovärdighetens-ord; skapar en inre glädje i varje människa.

1257.     I trovärdighetens-ord; finns det en tanke av godhet och uppmuntran.

1258.     I trovärdighetens-ord; i det ordet, förändras ovänskapen till en vänskap.

1259.     I trovärdighetens-ord; ord av mildhet och ödmjukhet.

1260.     I trovärdighetens-ord; i det ordet skapas det en fasthet och trygghet.

I trovärdighetens-ord                                       1249-1260.

1261.     Ett ordspråk säger oss:  "Våra dagar rinner bort, våra år försvinner som en suck".

1262.     Ett ordspråk säger oss:  "Sjuttio år varar vårt liv, åttio, om krafterna står bi".   

1263.     Ett ordspråk säger oss:  "De flyende åren är möda och slit, snart är allt förbi, och vi är borta".

1264.     Ett ordspråk säger oss:  "Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet".

1265.     När människan lämnar sitt jordiska liv, fortsätter världen att existera.

1266.     Gårdagen är förbrukat, idag kommer en ny dag.

1267.     Dagarna som ännu inte kommit, är som o-skrivna blad i en bok.

1268.     Dagen igår är som ett fulltecknat blad.

1269.     Dagen som är; fylls nu av vad du gör av dagen, till dess slut.

1270.     Gårdagen är förbi, se imorgon kommer en ny dag.

1271.     Gårdagens misstag kan vara en nyttig lärdom, och erfarenhet för den dag som nu är.

1272.     Gårdagens misstag kan inte förändras.

1273.     Samma misstag som gjordes under gårdagen, kan i dag undvikas att göras.

1274.     Varje dag är en fin gåva av vårt dyrbara liv.

1275.     Varje dag är helt unikt, på sitt egna sätt att vara.

1276.     Varje dag kommer ljuset fram ur mörkret.

1277.     Varje dag som förbrukad; ersätts av en ny oförbrukad dag.

1278.     Varje dag av människans liv; liknar ej morgon-dagen.

1279.     Varje dag av människans liv; liknar ej går-dagen. 

1280.     Moderliga kärleken; börjar under en kvinnans graviditet.

1281.     Moderliga kärlekens största beskydd till det blivande barnet ges från dess moder under graviditeten.

1282.     Moderliga kärleken; kan påverka barnets utveckling och mognad, när den levs in under moders-kärlekens beskydd och omsorgsfullhet.  

1283.     Måttlig moders-kärlek är bra för barnets utveckling och mognad till vuxen ålder.

1284.     Överdriven moders-kärlek kan vara skadlig för barnets utveckling och mognad till vuxen ålder.

1285.     Överdriven moders-kärlek säger: "mamma ska göra allt för sitt barn".

1286.     Måttlig moders-kärlek säger:  "Du, mitt barn jag vill lära dig allt som du behöver göra, för att bli en vuxen människa".

1287.     Avvisande kropps-språk; talar om vad en människa tycker och tänker om andra människor.

1288.     Inbjudande kropps-språk; talar om vad en människa tycker och tänker om andra människor.

1289.     Är våra hjärtan ödmjuka, inför klokhetens och vishetens-källa; gör att källorna flödar in i våra ödmjuka hjärtan.

1290.     Vänligt leende; besvarar många obesvarade frågor.

1291.     Vänligt leende; är uppmuntrande.

1292.     Vänligt leende; kommer ifrån ett ödmjukt hjärta.

1293.     Vänligt leende; en god problem-lösare.

1294.     Vänligt leende; ger ett nytt mod, för den modlös och övergivne.

1295.     Vänligt leende; ger glädje i hjärtat.

1296.     Vänligt leende; fördjupar vänskapen.

1297.     Vänligt leende; förändrar en o-vänskap.

1298.     Vänligt leende; kan vara livs-avgörande.

1299a.   Vänligt leende; utstrålar omsorg och värme till en med-människa. 

1299b.   Vänligt leende; läker och tar bort den förtrycktes och övergivnes tårar.

Vänligt leende        1290-1290b.                                           1

      

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. VIII.

1000.      Leva en dag åt gången, ty varje dag har sitt egna bekymmer.

1001.      Gårdagen är förbi, ty idag är det en ny dag, av mitt dyrbara liv.

1002.      Varje dag ger en ny lärdom, för livet.

1003.      Gårdagens misstag är förbi, ty en ny dag har blivit oss givet, med nya möjligheter.

1004.      Varje dag är en fin gåva, av våtrt fina och innehållsrika liv.

1005.      Gårdagen kan vi inte förändras, ty den är förbrukad.

1006.      Tänk, det kommer en ny dag, efter gårdagen. 

1007.      Med ett tacksamt hjärta, kan vi se på gårdagen, ty idag är det en ny dag.

1008.      Tacksamheten; en fin gåva till varje människa.

1009.      Otacksamheten och tacksamheten; går alltid skilda vägar.

1010.      Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten; ofta beroende av varandra för att utveckla sina personligheter.

1011.      Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten; inre läkedom och hälsa för tanke-världen, talet och hjärtat.

1012.      Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten; finns inte i den omåttliga stressen.

1013.      Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten; söker ödmjuka människo-hjärtan.

Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten       1010-1013.

1014.      Den högmodige har svårt för stillheten oh eftertänksamheten.

1015.      Den ödmjuke söker sig till stillheten och eftertänksamheten.

1016.      Stillheten kan vara en bra grund för tålamodet, uthålligheten, ståndaktigheten och vilan.

1017.      Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten; har en sökande längtan efter villiga människo-hjärtan.

1018.      Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten;  ger den inre vilan och eftertänksamheten.

1019.      Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten; ser människans behov av vilan och tryggheten.

Stillheten, tystnaden och eftertänksamheten                  1016-1019.

1020.      Stillhetens maningsrop till dagens samhälle;  Var stilla, ni människo-barn, lyssna på mig; ty jag vill ge er ron, vilan och stillheten i era hjärtan och sinnen.

1021.      En över-social människa har svårt för stillheten, tystnaden, vilan och eftertänksamheten.

1022.      Stillheten och tystnaden; påverkas inte av en fladdrande och stressande tunga.

1023.      Stillheten och tystnaden; två goda bunds-förvanter.  

1024.      Stillheten och tystnaden; två goda fostrare till den fladdrande och stressande tungan.

Stillheten och tystnaden                            1022-1024.

1025.      Tacksamheten och uppmuntran; två goda bunds-förvanter

1026.      Tacksamheten och all uppmuntran; den goda läkedomen och hälsan för tanke-världen, talet och hjärtat.

1027.      Tacksamheten och uppmuntran; har svårt att komma från en otacksam människa.

1028.      Tacksamhet och uppmuntran; bor i det ödmjuka hjärtat.

1029.      Tacksamhet och uppmuntran; bor inte i det högmodiga och stolta hjärtat.

1030.      Tacksamhet och uppmuntran; saknas i ett omåttligt stressat samhälle.

1031.      Tacksamheten och all uppmuntran; samarbetar inte med penning-begäret, ty de går skilda vägar.

1032.      Tacksamheten och all uppmuntran; samarbetar inte med Ha-begäret, ty de går skilda vägar.

Tacksamheten och ( all ) uppmuntran                    1025-1032. 

1033.      En människan som aldrig i sitt liv fått någon uppmuntran, har svårt att uppmuntra andra människor.

1034.      En människan som aldrig fått någon uppmuntran i sitt liv, lever i ett liv av krav och behörighets-tänkande, där ofta otacksamheten finns.

1035.      Den kloka och visa människan; har en sökande längtan efter vishetens och klokhetens källor.

1036.      Den kloka och visa människan; har en klok och vis tunga.

1037.      Den kloka och visa människan; tänker först och talar sedan.

1038.      Den kloka och visa människan; har ett ödmjukt vist hjärta.

1039.      Den ödmjuke är en klok och vis människa.

Den kloka och visa människan           1035-1038.

1040.      Den högmodige är en o-klok och o-vis människa, eftersom han har ett högmodigt och stolt hjärta.

1041.      Den högmodige söker inte vishetens-källa, eftersom han förtröstar helt på sig själv.

1042.      Den kloke och vise; lever i tacksamhet, för livet.

1043.      Den kloke och vise; lever inte i otacksamhet, för livet.

1044.      Den kloke och vise; kan uppmuntra andra människor.

1045.      Den kloke och vise; har alltid uppmuntande ord att ge till sina med-människor.

1046.      Den kloke och vise; ser alltid möjligheten före omöjligheten.

1047.      Den kloke och vise; gör alltid riktiga beslut.

1048.      Den kloke och vise; har ett fridsamt och troget hjärta.

1049.      Den kloke och vise; lever i tålamod, uthållighet och ståndaktighet.

Den kloke och vise                                1042-1049.

1050.      Det o-hörsamma och olydiga örat har inget ödmjukt hjärta, till att lyssna.

1051.      Det hörsammma och lydiga örat har ett ödmjukt hjärta, till att lyssna.

1052.      All ordning ställer måttliga krav på o-ordningen, ty det är hälsosamt för både tankevärlden, talet och hjärtat.    

1053.      Dett omåttliga krav-tänkandet kan påverkas utav fruktan och ett prestige-tänkande.       

1054.      Det omåttliga krav-tänkandet styrs av högmodet och stoltheten.
1055.      Det omåttliga krav-tänkandet undervärderar människo-värdet.
1056.      Det omåttliga krav-tänkandet ger en omåttlig stress, för både tanke-värld, tal och hjärta.

1057.      Det omåttliga krav-tänkande ger ingen vila och harmoni, trivsel av att utföra ett arbete.

1058.      Det omåttliga krav-tänkandet är inte hälsosamt för hela människan.

1059.      Det omåttliga krav-tänkandet kan ge ett dåligt själv-förtroende, självkänsla och arbets-ångest.

Det omåttliga krav-tänkandet            1054-1059.

1060.      Det ohörsamma och olydiga örat; har ett högmodigt, egoistikt och stolt hjärta.

1061.      Det hörsamma och lydiga örat; har ett ödmjukt hjärta.

1062.      Pornografin; styrs utifrån penning-begäret, ha-begäret och att för-verkliga sina egoistiska syften och behov. 

1063.      Pornografin; öppnar för att göra en människa till ett objekt-förmål, som utnyttjas i penning-begärets och ha-begärets behov.

1064.      Pornografin; på sikt förstör människans tanke-värld, tal och hjärta.'

1065.      Pornografin; styrs utifrån is-kalla och hårda människo-hjärtan.

1066.      Den ödmjuke undviker pornografin och dess hård och iskalla atmosfär.

1067.      Den högmodige utnjyttar gärna olika människor som försöks-objekt i penning-begärets syften.

1068.      Pornografin; löser inga samhälls-problem, utan den skapar samhälls-problem, för dem som blir utnyttjade.

1069.      Pornografin; är ingen problem-lösare.

1070.      Pornografin; saknar en förmåga att värdesätta människans fulla värde.  

1071.      Ett bittert och besviket hjärta, förstör en människas tanke-värld, tal och hjärta.
1072.      Det lögn-aktiga talet; bor inte i den ödmjukes mun.

1073.      Det lögn-aktiga talet; orenar en människas läppar.
1074.      Det lögn-aktiga talet; orenar en människas tunga.

1075.      Det lögn-aktiga talet; förvirrar en människas tanke-värld, tal och hjärta.

1076.      Det lögn-aktiga talet; orenar ett mänisko-hjärta.

1077.      Det lögn-aktiga talet; kommer utifrån ett högmodigt och stolt hjärta.

1078.      Det lögn-aktiga talet; och ett sanningens-tal går skilda vägar.

1079.      Det lögn-aktiga talet; är lögnen lydig.

Det lögnaktiga talet                                       1072-1079.

1080.      Ett sanningens tal är sanningen.

1081.      Sanningens-ord; kommer utifrån ett ödmjukt hjärta.

1082.      Sanningens-ord; bor inte i den högmodiges och stoltes hjärta.

1082.      Sanningens-ord; talar alltid sanningen.

1083.      Sanningens-ord; lyssnar på sanningen.

1084.      Sanningens-ord lyssnar aldrig på lögnens röster.

1085.      Sanningens-ord; finns på de ödmjukas läppar.

1086.      Sanningens ord; finns på de ödmjukas tunga.

1087.      Sanningens-ord; finns i den ödmjukes tal.

Sanningens ord                                               1081-1087.

1088.      Den ödmjukes tunga och den högmodige tunga; går skilda vägar.

1089.      Den ödmjukes läppar och den högmodiges läppar; går skilda vägar.

1090.      Den ödmjukes tal och den högmodiges tal; går alltid skilda vägar.

1091.      Sanningens röst; talar alltid sanning.

1092.      Lögnens röst; talar alltid lögn.

1093.      Sanningens röst och lögnens röst; går skilda vägar.

1094.      Vår tanke-värld kan vara fylld av lögnen; ty vår tunga talar lögn.

1095.      Vår tanke-värld kan vara fylld av sanningen; ty vår tunga talar sanning.

1096.      Vårt hjärta kan vara fylld av lögner; ty vår tunga talar lögn.

1097.       Vårt hjärta kan vara fylld av sanningen, ty vår tunga talar sanning.

1098.       Den skvallrande tungan kan vara fylld av lögner, ty den talar lögn.

1099.       Den fostrande tungan; kan vara fylld av sanningen, ty den talar sanning.

1100.       Den fostrande och fladdrande tungan; går skilda vägar. 

1101.       Ett ord av sanning; kan förändra allt i både tanke-värld, tal och hjärta.

1102.       Ett ord av sanning; väger tyngre än ett ord av fåfängliga ord.

1103.       Ett ord av sanning; fyllt av vishet och klokhet.

1104.       Ett ord av sanning; betydelsefullt i olika beslut.

1105.       Ett ord av sanning; rent för både tanke-värld, tal och järtan.

1106.       Ett ord av sanning; ger frihet för både tanke-värld, tal och hjärta.

1107.       Ett ord av sanning; låter ett nytt ljus få lysa i människans mörka tillvaro.

1108.       Ett ord av sanning; en inre läkedom och hälsa för både kropp, själ, sinnen och vår omgivning.

1109.       Ett ord av sanning; kan förändra ett helt samhälle och en nation i sitt handlade, tankesätt och talesätt.   

1110.       Ett ord av sannning; vad det kan förändra och förvandla ett människo-liv.

Ett ord av sanning                                          1
101-1110.

1111.       Ett ord av lögner; förstör och tillintetgör allt i både tanke-värld, tal och hjärta.

1112.       Ett ord av lögner; fyllt av besvikelser, bitterhet och uppgivenhet. 

1113.       Ett ord av lögner; ger ingen ro och vila.
1114.       Ett ord av lögner; saknar vishet och klokhet.

1115.       Ett ord av lögner; fyller människans tillvaro med förvirring, oro, ångest och obeslutsamt.

1116.       Ett ord av lögner; ingen problem-lösare, utan skapar istället problem.

1117.       Ett ord av lögner och ett ord av sanning; går skilda vägar.

1118.       Ett ord av lögner; ger skapar inget förtroende.

1119.       Ett ord av lögner; ger ingen möjlighet, till att tro på sanningen.  

1120.       Ett ord av lögner; förgängelsen som inte skapar liv för de som hör ett ord av lögner.

Ett ord av lögner                             1111-1120.

1121.       Trovärdigheten och troheten; alltid pålitlig under livets alla förhållanden.

1122.       Trovärdigheten och troheten; lyssnar på sanningen.

1123.       Trovärdigheten och troheten; lyssnar aldrig på lögnens tal.

1124.       Trovärdigheten och troheten; skapar vila och stillhet.

1125.       Trovärdigheten och troheten; talar alltid sanning.

1126.       Trovärdigheten och troheten; talar aldrig både sanning och lögn, som skapar en förvirring, oro och osäkerhet.    

1127.       Trovärdigheten och troheten; söker efter sanningen.

Trovärdigheten och troheten                   1121-1127.

1128.       I trovärdigheten och troheten; bor troheten till sanningen.

1129.       I trovärdigheten och troheten; finns inget mörker, utan endast sanningens ljus.

1130.       I trovärdigheten och troheten; finns det en möjlighet till att tala sanning.

1131.       I trovärdigheten och troheten; finns ingen lögn, ty de går skilda vägar.  

1132.       I trovärdigheten och troheten; finns ett trovärdigt och troget talesätt och tankesätt.

1133.       I trovärdigheten och troheten; finns det en skapande förmåga, att göra goda beslut.

I trovärdigheten och troheten                         1128-1133.

1134.       Ett ord av trovärdighet; kan förändra ett helt samhälle, stad och nation. 

1135.       Ett ord av trovärdighet; talar alltid sanning.

1136.       Ett ord av trovärdighet; tala aldrig lögn.

1137.       Ett ord av trovärdighet; talar aldrig både sanning och lögn, som skapar en förvirring, oro, ordstrider och osäkerhet. 
1138.       Ett ord av trovärdighet; ger vila, ro och trygghet.

1139.       Ett ord av trovärdighet; ger inre glädje, harmoni, uppmuntran och framtids-tro.

1140.       Ett ord av trovärdighet; ljuset i mörkret.

1141.       Ett ord av trovärdighet; det levande ljuset av värme och omsorg.

Ett ord av trovärdighet                           1134-1141.

1142.       Ett ord av uppmuntran; ger en inre läkedom för både tanke-värld, tal och hjärtan.

1143.       Ett ord av uppmuntran; det levande ljuset av värme, för ett kallt och fruset hjärta.  

1144.       Ett ord av uppmuntran; ett ord av liv för den liv-löse.

1145.       Ett ord av uppmuntran; ger en inre glädje, harmoni och framtids-tro.

1146        Ett ord av uppmuntran; ger vila, ro och trygghet.

1147.       Ett ord av uppmuntran; ljuset i livets-mörker.

1148.       Ett ord av uppmuntran; det levande ljuset av värme och omsorg.

1149.       Ett ord av uppmuntran; ger dig ett gott mod, för att göra goda beslut.

Ett ord av uppmuntran                            1142-1149.