VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR II.

210.     Avundsjukan, svartsjukan, högmodet och penningbegäret samarbeter inte med omtänksamheten, tacksamheten, glädjen, godheten, tålamodet, tåligheten uthålligheten och återhållsamheten.   

211.     Man ska inte offra sin dyrbara tid för dem som är otacksamma.
212.     Otacksamheten blir aldrig tacksam.

213.     Tålamodet och uthålligheten behöver tiden och tystnaden, för dess utveckling och tillväxt i ett människoliv.

214.     Människor i dagens sekulariserade samhälle; styrs av högmodets och stolthetens inflytande i tal och tankevärld.

215.     Högmodet, egoismen och stoltheten; kräver en del energi från varje människa, kan liknas vid tids och energitjuvar.

216.     Ödmjukheten; är utgivande i ett människoliv,  den blir till en inre fröjd och glädje för ett människo-hjärta.

217.     En god vänskap kan öppna upp för en djupare vänskap.

218.     Laglösheten är alltid upprorisk, ty man vill inte underordna sig ett lands-lagar och paragrafer.

219.     Egoismen, högmodet och stoltheten är bra samarbets-partner till all laglöshet.

220.     Människor som inte är tillgängliga, har för mycket annat att göra.

221.     En fladdrande och stressande tunga är ett ondskefullt verktyg, dess betydande uppgift är att slakta, förgöra, bryta ned och producera fram en destruktiv källa utifrån all ondska.

222.     Hur fullkomlig ska man vara för att inte göra några fel i sitt liv.

223.     Högmodet;  aktiverar en människas försvarstal och dess argument med olika slag av ursäkter.

224.    Ödmjukheten hör inte hemma i maktens boningar, det är ett okänt begrepp för de som intagit maktens boningar.

225.    Människor i dagens sekulariserade samhälle, underhåller och aktiverar, sitt egna jag-behov.

226.    Människans tankevärld påverkas av vad den hör, känner och ser.

227.    Alla människor har en fri vilja, och lever efter den, när man visar det i ord, tal och gärning, med sitt liv.

228.   Näringslivet av idag formar fram människan till en produktionsvara, när den är förbrukad, är inte människa mer aktraktiv i näringslivet.

229.   Vi påverkas av vårt egna tal och vår omgivning.

230.   Vårt tal ger riklig frukt i och andras liv, när vi handlar fullt ut, på vad vi säger.

231.   Passiviteten, uppgivenheten och bekvämligheten är mycket farliga för en enskild individ och hela samhället, stad och nationens utveckling.

232.   Bjuder vi in dem i våra egna liv, blir de våra bästa vänner.

233.   Att återerövra de markområden, som vi människor givit dem, är att bli fri ifrån dess inflytande.

234.   Kontrolleras ett människo-liv; blir det till en begränsning av den fria viljan.

235.   Bemöter vi varje dag verkligheten på ett rätt sätt, då kan dagens samhälle fungera.

236.    Pålitligheten, trovärdigheten, ansvarskänslan och ett förtroende mot andra människor existerar inte idag, dessa goda egenskaper tillhör de moraliska egenskaperna.

237.    En sökande längtan efter uthålligheten, tålamodet och ståndaktigheten, dessa goda karaktäriska och moraliska egenskaper, är ett bra alternativ mot en anda utav laglösheten, som under en längre tid har haft en god fruktbar jordmån i olika nationer.

238.    Laglösheten med dess omoraliska egenskaper, kan inte sam-arbeta med dessa moraliska egenskaper.

När de goda egenskaperna får en tillåtelse att få ett inflytande över all mänsklighet, då kommer människans bild på livet och dess värde att förändras.  

239.     Den som först kommer till kvarnen får först mala.

240.     I det dominanta högmodet saknas det goda tålamodet och uthålligheten som har en erfarenhet och förmåga och en lösning för alla livets aktuella problem.

241.     En individ som saknar en skärpa av pålitligheten, trovärdigheten och ansvarskänslan, saknar en kunskap och erfarenhet av att leva i dessa verkligheter.  De kan vara betydande och värdefulla för oss själva och vår omgivning när man umgås med sådana  personligheter. Människor som lever i denna mognad av mogenhet, påverkar sin omgivning.

242.     Hur får man en djupare kontakt med en med-människa, jo, genom en god vänskap och att lära känna hennes hjärta och personlighet.

243.     Vi människor kan lätt falla in i galopperande och fladdrande tankar.

Denna beskrivning utav tankarna i tankevärlden, kan också vara en talande bild på vår tungas missbruk.

244.     En fladdrande och okontrollerad tunga eller en stillsam och vilande tunga, styrs utav vårt hjärtats innandömen.   Det beror på vad mitt hjärtats innandömen är fyllt utav, när jag talar.

245.     Av olika omständigheter formas man i sitt utvecklande av tålamodet och uthålligheten, för att mogna till en mogen människa, tillåts man inte att vara formbar i denna utveckling av erfarenhet, blir man en omogen människa, livet ut.

246.     Där det råder en förvirring, där finns det oordning, glömska och dålig planering.

247.     I  splittringen finns det en oenighet, som förstör det som är uppbyggt på enheten.

248.     I ödmjukheten finns det inte någon tanke om att skapa fram en splittring.

249.     Ett milt och kärleksfullt hjärta mot våra med-människor, förändrar alltid människors hjärtan.

250.     Varje dag är unik, den är inte beroende utav väder och vind, eftersom varje dag är en del utav vårt dyrbara liv, som vi lever för.

251.      En människa frimodighet kan inte utvecklas och växa till i våra liv om det finns olika hinder för detta i vår tankevärld och hjärtan.    

252.      En lögnaktig tunga kan alltid öppna upp för en atmosfär av lögnaktigt tal.

Utan denna tunga, kan inte lögnen för ut sitt aktuella budskap.

253.      En vila i livet, är att finna en läkedom för både kropp och själ. 

254.      Det finns olika talespråk som säger att av ett träd känner man dess frukt.   Det jag idag sår i min "tankevärld" och i mitt "talesätt"  ---- "mitt språk, kommer jag senare att få skörda som människa.

255.      Finns det aldrig en mättnad på att tillfredsställa sina egna Ha-Behov, ständigt fylla sina behov, är att aldrig bli tacksam, för det, man redan har.

Det finns ett ordspråk, med tydligt budskap; till oss:  "Den som älskar pengar blir aldrig mätt på penningar".

256.      Du kvinna,  var rädd om din kvinnlighet, ja, det stämmer, du man.

257.      Människan  ----- Mänskligheten; skapar sina egna problem, hela tiden under sin existens.

Utifrån sin självstyrda egoism i ett samarbete med högmodet och stoltheten.

Man kan säga att de tillsammans simmar i samma vattenflöde.

De har en full kännedom om varandras syften och önskemål, om hur de på ett effektivt sätt vill och kan påverka människan  --- mänskligheten, med sitt egna välorganiserade tankesätt och talesätt, att komma in i människors --- mänsklighetens tankevärld och talesätt.

Den massmediala informationen, kan på ett effektivt sätt utföra denna påverkan. 

258.    Människor säger att de är oroliga, eftersom de känner sin egen begränsning, för att göra det och det.

259.    Att vara ödmjuk mot sig själv, är att acceptera sin egen begränsning.

260.    Högmodet har en stark egen-Vilja.

261.    Ödmjukheten är formbar i sig själv.

262.    Lugnet, tålamodet och uthålligheten är ett bra stöd för varandra, mot den omåttliga stressen.  

263.    I dagens samhälle sås det en destruktiv information in i människors tankevärld och hjärtan.

264.    Välplanerade terrordåd och attentater, allt som slaktar och tillintetgör och förstör alla levande varelser på vår jord.  Deras inspirationskällor kommer ifrån svartsjukan, avundsjukan, lögnen, högmodet och laglösheten.  Lögnens budskap är att skapa fram ett falskt budskap om sanningen, med dess ord i tal och gärningar.

265.     Ödmjukheten inväntar vår tillåtelse för att påverka vår tankeväld och  vårt hjärta.

266.     Leva av och i den egoistiska människan: "Är att aldrig se sina mänskliga svagheter".

a.    Jag vet, så mycket som jag behöver veta.

b.    Jag kan allt, vet allt som ingen annan vet och känner till.

c.     Utnyttjar alltid andras svagheter, för att alltid beskydda sina egna fel och brister, till självförsvar.

d.     Man är inte villig med att se sina egna problem, i sitt egna öga.

e.     Man är inte helt ärlig mot sig själv, att erkänna för sig själv, att jag är i stort behov att förändra mitt liv.   Jag kan lätt falla in i olika vanemönster, av ett handlande och tänkande.

Lärt sig att göra felaktiga saker från uppväxttiden, blivit präglad utav andras människors livsmönster.

f.     Inte varit ödmjuk mot sig själv, aldrig sökt någons hjälp, alltid stänga in sig, i sig själv, jag bli då helt styrd och självupptagen av mina egna problem, hela tiden, det är bara jag själv, som existerar, jag är inte i behov utav någons annans hjälp.

g.     Självupptagenheten, tar alltid tid med sin egna vilja och sitt handlande.

Den gör alltid egna beslut, hela tiden och vill gärna påverka andra med sina själv-valda beslut och tankar.

Rådfrågar aldrig någon annan, är inte samarbetsvillig med och mot andra.

Allt ska fungera precis som jag själv tycker och tänker ut, efter mina egna tankevanor och beslut.

267.     Blygsamheten ger inget tillbaks.  Den gör oss till att bli ensamna vargar.

Den är inte social, utan osocial, alltså har ingen egen förmåga att skapa fram en kontakt med andra människor.

I själva, blygsamheten finns det en passivitet, för den som låter sig helt styras av den.

Blygsamheten kan var en genetisk svaghet.

Gemenskapen, uppmuntran och ett gott självförtroende, kan vara ett bra vapen mot blygsamheten och ensamheten.     Blygsamheten och ensamheten är två goda samarbetspartner, som talar samma språk och har ett likadant tankessätt.     Ett gott råd är att inte lyssna på deras röster och budskap.

Att lyssna på deras röster och aktuella budskap kan skapa fram ett dåligt självförtroende och förvirring i en människans tankevärld.

268.     Att lyssna på misstänksamhetens budskap, ty den får sin inspirationskälla från oron och osäkerheten, som existera inför alla människor med sin närvaro.

269.     Det är alltför lätt att se på Livets-B+sidor än att se på Livets-A+sidor.

270.     Vi har inte samma skor du och jag! 

Svaret blev:   Jag kan inte tänka mig att ha samma sorts skor som du har.

Ett svar utav ett talande högmod.  Har man sådana karaktäriska problem med sig själv, då behöver man hjälp för att miniminera sitt högmod.

271.     Jag är i tjugoårsåldern;  Jag vill bara ha kul;  Jag vill njuta av Livet och inte behöver oroa mig för varje småsak i mitt liv, som tillhör mig själv, för att leva som jag själv vill.

Hade ett samtal med en med-människa i 50 års-åldern;  jag känner att jag på väg in i en 50 års-kris.

Det är väldigt vad Livet har gått fort.

Vid 70 års-åldern, har man slutat att leva Livet.  Det finns ett aktuellt ordspråk som säger;

Ett liv varar i sjuttio år, blir det långt, blir det åttio år. 

Blir man äldre lever man på övertid.  

272.    Ett högmodigt öra, saknar en förmåga att kunna lyssna på andra människor; felet är att man endast lyssnar på sitt egna ego. Man lever ett liv efter sina egna planlagda ideer och tankar.

273.    Ett ödmjukt öra, kan alltid lyssna på andra människors behov och tankar.

274.    Penningbegäret saknar en social omsorg och omtanke, för andra människor, men inte för sig själv.

275.    Högmodet är inte samarbetsvillig, vill hela tiden alltid gå sin egen väg.

276.    Högmodet skapar alltid samhällsproblem.

277.    Ödmjukheten; samhällets problem-lösare. 

278.    Avundsjukan och svartsjukan har en personlighet och vilja, den behöver  en människokropp, för attaktivera sig.  

279.    En människa som lever i fattigdom, har inga problem med penningbegäret, ty han är tacksam över att bara få överleva.

280.    Allt säkerhetstänkande; grundar sig på ett tänkande säkerhetssystem, som verkar utifrån oron, osäkerheten och misstänksamheten. 

281.    De som aldrig får ta emot en personlig uppmuntran av sina medmänniskor, har svårt att själva uppmuntra andra människor.

282.    Inom det industriella näringslivet, arbetar man utifrån ett militantiskt tankesystem, eftersom det finns en oro och osäkerhet, utifrån ett budskap som säger "Tänk om vi mister alla våra trogna kunder".

Går inte det nationella näringslivet med en kännbar vinst;  då börjar man genom tankevärlden; öppnar upp för oron och osäkerheten; att förlora sina vinster.  Det kan drabba alla som lever i ett välfärdssamhälle.

283.     I dagens samhälle är antalet människor som vill minimenera sitt högmod, få till sitt antal.

284.     En fladdrande och stresande tunga saknar de karaktäriska egenskaper;  tålamodet, uthålligheten, godheten, vänligheten, ödmjukheten och lyssnandet på andra människor.

285.     Penningbegärets tankar och vilja är att aldrig vara tacksam, för det som vi just har.

286.     Otacksamheten är en bidragande orsak till att Penningbegäret påverkar en alltid sökande längtan efter detta begäret av penningar.

287.      Otacksamheten finner ingen glädje, tacksamhet och tillfredsställelse i sitt handlande, att alltid fylla sina Ego -centriska behov.   

288.      Laglösheten föder ( skapar ) fram ett kontroll o kravsytem in i dagens samhälle.

            "Kontrollerande samhälle"   I ett samhälle där ansvarskänslan och trovärdigheten, helt saknas.

289.     Alla ondskefulla handlingar föder ( skapar ) fram en atmosfär av oro och osäkerhet in i människors sinnen och tankevärld, för att sedan också påverka ett människohjärta, ett samhälle, stad och nation.

290.     I dagens sekulariserade samhälle sås det in alltför mycket destruktiv massmedial information in i människors sinnen, för att tränga ned in i ett vid-öppet människohjärta.

291.     Terrordåd och attentater, som kan slakta, stjäla och förgöra, deras inspiration till att utföra dessa handlingar styrs ofta utifrån människors svartsjuka, avundsjuka, lögner, högmodet, stoltheten och den alltmer tilltagande laglösheten.

292.     En dominant människa, har en sökande längtan efter att få en ensam äganderätt över en med-människa: en eller flera om hon kan, eller får.  Att ha denna människan, för sig själv, till exempel.

293.     En dominant människa kan ha personliga problem med ensamheten och blygsamheten.

294.     Lögnen är ingen god sam-arbetspartner till uppriktigheten, ärligheten och sanningen.

295.     Om det är möjligt bör man undvika alltför nyfikna tungor och hjärtan.

En nyfiken tunga har alltid en förmåga med att sprida ut andras budskap till andra människor, för att tillfredsställa sin egna nyfikna tunga.    En nyfiken tunga styrs ofta utifrån högmodet och stoltheten.

Med handen på hjärtat sådana människor som styrs av dessa tungor, känner man ett inre med-lidande för.

296.      En nyfiken tunga kan inte samarbeta med tystnaden, stillheten och eftertänksamheten.

Alltså man kan säga att de kommer inte bra överens, eftersom olikheten är alltför stor.

En nyfiken tunga, kan ha en genetisk svaghet. 

Finns det en sökande längtan, att bli fri ifrån en sådan svaghet, då finns det alltid en möjlighet, till det. 

297.      Tystnaden, stillheten och tålamodet, kan fostra och forma en nyfiken tunga.  

298.       En lyssnande tunga är inte en fladdrande och stressande tunga som hela tiden vill aktivera sig själv och sina egna syften, den är alltid rädd om tystnaden.

                                           

299.       Penningbegärets fruktsamma utblomning blommar ut i människors tankevärld och hjärtan.  Det finns en talespråk som säger: "Det hjärtat är fullt utav det talar munnen ut i ord".