Alla inlägg under maj 2013

Av heiligenkreutz - 6 maj 2013 12:06

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. III.

300.   Det massmediala bjuder oss ofta på en destruktiv information, in i vår tankevärld, genom vad vi hör och ser.   Dessa informationskällor är ofta kopplade till datorer, tv:n, olika slags kvälls och veckotidningar.

All den här information ligger på ett monologiskt tänkande nivå, eftersom den är o-social.


301.    Sociala samtal, kan bli mer öppna i olika samtal, där människan känner en social trygghet.  Ärligheten och lyssnandet kan skapa fram djupa och innehållsrika samtal, för att vara ett bra stöd och hjälp; både under och efter samtalet.


302.     En människa med en fladdrande och stressande tunga, försöker hela tiden under sitt samtal, med olika samtals-argument, för att aktivera den tysta tunga.  

Den fladdrande och stressande tungan, kommer med torra vedträd; försöker utifrån sin eldiga tunga att överlämna dem till den torra och tysta tungan.

Den tysta tungan gör ett själv-val, antingen vill hon ta emot de torra vedträden eller inte.

Tar hon inte emot de torra vedträden, då vill hon fortsätta att bevara tystnaden.

Tar hon emot de torra vedträden, då vill hon bryta tystnaden, med att lägga de torra vedträden på den fladdrande och stressande tungas brinnande vedbrasa.  

 

303.     Lyssna på girigheten ger ingen inre ro, vila, glädje och påverkar alltid min omgivning.  Girighetens budskap och vilja är: "Jag kan ge dig allt vad du behöver, om du vill göra min vilja.

Min vilja är att du alltid bara tänker på dig själv, du skall inte lyssna på givmildheten.

Det finns ett ordspråk som säger:  "En sluten hand kan aldrig ge något och den kan aldrig få något, eftersom den aldrig är öppen för sina med-människor".

 

304.    Girigheten saknar en kunskap och en djupare gemenskap med givmildheten, ty de har inte samma tankessätt och talesätt.  De tar avstånd från varandra, ty lever i fiendskap med varandra. 

 

305.    Tungas missbruk aktiverar sig, när det läggs torra vedträd på en uppvärmd vedbrasa:  Denna upptända vedbrasa kan liknas vid en fladdrande och stressande tunga.


306.    I Givmildheten finns ödmjukhetens hjärta, med dess goda egenskaper.   Du människobarn: lyssna på givmildhetens röst som ropar ut på torget, idagens samhälle: "Jag vill förmana er att med ett villigt hjärta ta emot mitt erbjudande i era liv.


307.     Göra det betydelsefulla och innehållsrika i livet, undviker ett lyssnade till bekvämligheten och rastlösheten.

Att i själv-försvar använda sig utav sina egna små ursäkter: Jag har inte tid, Jag känner mig så trött, Jag kan göra det en annan gång, när jag känner för det.


308.     Människans sökande längtan att leva i och av ödmjukheten, kan vara svår att praktisera, eftersom högmodet och egoismen, gärna vill dominera våra liv.


309.    Den dominanta tungas-tal, som hela tiden talar till en tyst tunga som är rädd om tystnaden; "Fortsätter att tala trots att den tysta tungan, aldrig svarar henne, eftersom hon då tror att människan med den tysta tungan, istället lyssnar på hennes budskap".


310.    Den dominanta tungan kan vara envis i sitt tal, under denna envisheten finns en dold stolthet, som påverkar den med sin envisa energi, alltså de båda är goda samarbets-partner.


311.    Den dominanta tungas tal, vill styra helt och bryta tystnaden, för att helt kontrollera dens tankevärlds tunga och hjärta, som trots allt är rädd om tystnadens goda atmosfär.


312.   "" ENVISHETEN:  Vi märker hos vissa människor; att deras förstånd är helt stängt för någon ömsesidig förståelse.  De accepterar inget annat än att man håller med dem.   

KANSKE DEN ENVISE FRAMHÄRDAR I SIN ENVISHET, OAVSETT HUR MÅNGA SOM GÅR EMOT DENNES ÅSIKT, OAVSETT DERAS POSITION OCH OAVSETT HUR ÖVERTYGANDE DERAS TAL ÄR.

Det är en hårdhet, som kan vara byggd på en dold stolthet, och som anser att reträtt från en åsikt är mot ens heder och prestige.

Måhända den envise framhärdar i sin envishet en längre tid, och själv får se de negativa resultat detta medfört, så att hans misstag blivit uppenbart.  Men det stör honom inte i hans envishet.

Den envise förlorar människor ---- och sig själv.  

På samma gång går denne också miste om sitt hjärtats renhet; ingen ödmjukhet, ingen kärlek, ingen förståelse, ingen vänlighet".      Ett utdrag ur boken Nyttiga ord av  Shenouda III.

  

313.      De massmediala informationskällorna, ger ingen tystnad och vila för vår tankevärld, i tal, ord och hjärtan.


314.      En fullkomlig människa, kan tygla sin tunga, saknar hon denna förmåga är hon inte en fullkomlig människa.


315.      De massmediala informationskällorna är inte alls fullkomliga, eftersom de inte kan tygla sina aktiva informations-tungor, på en måttlighetens nivå.


316.       Mognadens utveckling hos olika människor, som individer i dagens samhälle, skiljer sig från individ till individ.   Vissa individer har en ojämn utveckling och mognad inom olika livsområden.

På vissa livsområden är man väldigt utvecklad, men på andra livsområden är man fortfarande omogen i sinlivsföring.

Individens personlighet blir då väldigt ojämn i sitt levnadssätt och livsföring, både för sig själv och sin omgivning.    Det kan bli svårt att ha en god och utvecklande vänskap med sådana människor, ty man vet aldrig vad man har dem i ord och handling.


317.      Envisheten är en genetisk svaghet, som ofta påverkar en människas levnadssätt och livsföring, både för sig själv och sin omgivning. Under envishetens yta finns det en stolthet.   Denna stoltheten vill påverka,styra,

kontrollera och på sikt utöva en äganderätt över sina med-människor. Envisheten har många egna ideer och tankar utifrån sig själv, vars syfte är att andra människa ska lyssna på dem och underordna sig den envises förslag och beslut.  När den envisa vilja fått gehör för sina ideer och förslag, då känner envisheten i sig själv ett välbefinnande.   Slutsatsen blir då att envisheten och stoltheten är goda samarbets-partner.

Dess största problemet är att två envisa personer kan aldrig ha en god vänskap tillsammans.


318.       Två individer med fladdrande och stressande tungor;  går två skilda vägar.


319.       Olika generationer av människor talar alltid olika språk, eftersom samhällets utveckling och barnens olika uppfostran, ha påverkat deras tankesätt och talesätt.

 

320.       Olika ondskefulla handlingar föder ( skapar ) fram en atmosfär utifrån oron och osäkerheten, som på sikt kan förstöra och ödelägga ett samhälle, stad och nation. 



321.     När du avbryter ditt lyssnande på någons samtal, då blir din samtals-partner, förvirrad och osäker.

Den jag lyssnar på i vårt samtal, sätter jag i centrum av vårt samtal.  Lyssnandet och ärligheten mot varandra, fördjupar vårt samtal, för att bli ett fint och innehållsrikt samtal.  Efter sådana samtal, ges det en längtan efter flera samtal.


322.    Visa omsorg och omtanke för varandra, är att i första hand, inte tänka på, sig själv.


323.    Att inte släppa in "OLLE", in i grinden, det är en verklighets-bild, på att inte släppa in oroliga och förvirrande tankar i sin tankevärld.

   

324.    Mot vår tankevärld kan det komma tankar av negativa budskap, liknande flygande löv.  Att inte öppna upp för dessa budskaps-erbjudanden, att invadera vår tankevärld;   Gör vi det, blir följden att vår vila i tankevärlden, bli förstörd av sådana budskap.    Gör vi inte det, kan den fortsatta vilan ger en läkedom.


325.     Inget i nuläget kan inte existera, utan att det har en livs-historia.


326.     Homosexualiteten skapar ( föder ) fram, en djupare förvirring och oordning, i dagens samhälle, eftersom det aldrig är en problem-lösare. 

    

327.     Att inte aktivisera sin ansvarskänsla, är att man lyssnar på egoismens, passivitetens och bekvämlighetens tilltal.   Ödmjukheten har alltid en god förmåga, att öppna upp för en fin och god ansvarskänsla, mot andra människor.


328.     Egoismen, passiviteten och bekvämligheten saknar dessa goda karaktäriska egenskaper.


329.    Mognadens utveckling hos olika människor, i dagens samhälle, kan skilja sig från individ till individ.

Vissa individer, har en ojämn utveckling och mognad inom olika områden, av sitt liv.

Skillnaden kan vara, att man har en god mognads-utveckling, på en del områden av sitt liv, men på andra områden, fortfarande lever på en barnstadie-nivå.    Utifrån en sådan ojämn mognads-utveckling, av sig själv,

blir individens personlighet alltmer ojämn, både i sitt levnadssätt och livsföring.

Det kan blir svårt att ha en god och utvecklande vänskap, med en sådan människa, både i ord och handling.


330.    Försumligheten och glömskan öppnar upp för lögnen; eftersom man aldrig håller det man lovat, med sina egna ord.


331.    Villigheten är alltid samarbetsvillig på alla livets-områden.


332.    Där villigheten finns, där finns det alltid en ödmjukhet, med att betjäna andra människor.


333.    Människor som med sitt egna tal säger;  att de ska göra olika saker, men att de senare faller in under glömskan och försumligheten, öppnar upp för; passiviteten,bekvämligheten och opålitligheten.

Resultatet av denna handling, gör att man förlorar sin trovärdighet, när man inte gör det som säger att man ska göra.


334.    Är man inte rädd om tystnaden; kan orsaken till detta vara att man har en rädsla för ensamheten och otryggheten,  när tystnaden bryts, försöker man att skapar fram en konstgjord gemenskap och trygghetskänsla.


335.    Det ödmjuka och saktmodiga hjärtat är ett formbart hjärta, och har en öppen villighet för omsorgen och omtanken; att betjäna andra människor.


336.     Utifrån våra föräldrars genetiska arvsanlag, formas vårt liv, med deras olika personligheter.


337.     Penningbegäret skapar och ( föder ) fram, arbetslösheten, rastlösheten och laglösheten, som får allt djupare rötter i vårt samhälle och nation, eftersom kärleken till penningar bara ökar och ökar hela tiden; frågar är vad någonstans ska man sätta taket för detta begär efter penningar!!


338.     Ofullkomliga människor talar alltid om ofullkomliga med-människor, om deras brister och svagheter,

eftersom de alltid har svårt att klart se sina egna brister och svagheter i sitt egna liv.

Bildligt talat;  Det finns ett ordspråk som säger oss;  det bästa för dessa människor att de först rensar sin egen trädgård från alla sina egna ogräsplantor, innan man går in till sin granne, för att sedan rensa grannens trädgård från hans ogräsplantor.


339.     Den genetiska föråldringsprocessen i människokroppen som alla människor genomgår under livets sista år, utvecklas stegvis med åldern, när människo-kroppen föråldras, av den genetiska arvsmassan, som formas under foster-stadiet i moderlivet.

   

340.     Denna genetiska föråldringsprocessen, kan uttrycka sig på olika sätt:


1.      En försämrad synskärpa, eftersom ögats muskelatur försämras.


2.      En försämrad hörselförmåga.


3.      Dåliga leder i olika kroppsdelar.


4.      Dålig blodcirkulation.


5.      Håravfall vid olika åldrar av livet.


6.      En förändring av hårfärgen.


7.      Människohuden föråldras, eftersom de fina blodkärlen i huden täpps till med åren. 

 

8.      Ärtfliga svagheter i föråldrandet utav leder, höften, synen och hörseln.

Dessa exempel är bara en liten del utav den genetiska föråldringsprocessen som alla genomgår.

  

341.   Penningbegärets största problem är fattigdomen, eftersom den inte existerar i penningbegäret.


342.   Penningbegäret förslavar en människas; tanke-tale-handlingssätt.


343.   Fattigdomen förslavar en människas; tanke-tale-handlingssätt.


344.   I ett produtionssamhälle saknar människan sitt fulla människovärde som människa, som hon är ämnad till att leva, detta samhälle, vill förändra människan till vara en produktionsvara.


345.   Att vara mot sam-könade äktenskap, är att var en kriminell medborgare i den nationen, som lagstiftat denna lag.


346.    Att vara för sam-könade äktenskap, är att leva som en icke kriminell medborgare i den nation, som lagstiftat denna lag.


347.    En sådan lagstiftad lag, förneka den demokratiska anda i den nationen där denna lag har lagstiftats.


348.    Att ha en fast tilltro till lögnen, gör att man på sikt börjar att se sanningen, som en lögn.


349.    Få innehållsrika ord, ger ofta mer än många innehållsfattiga ord.


350.    Glömskan och försumligheten lyssnar inte alltid på ordningen och disciplinen, ty de säger till vår tankevärld, i högmodets anda; jag kan göra det vid ett senare tillfälle, när det finns tid, för mig.


351.    Där det finns ett ödmjukt hjärta, finns det också en utstrålning av ödmjukhet.


352.    Penningbegäret har ett dominant inflytande och påverkan på dagens samhälle och näringsliv.

 


353.    En människa som ställer höga krav på andra, ställer inte alltför höga krav, på sig själv, eftersom han har ett behov utav självtillfredsställelse, till sina egna behov.


354.    Att leva under ett dominant inflytande och påverkan, gör att man inte klart ser sin egen indentitet, självkänsla, självförtoende och att du aldrig lär känna dig själv som människa.


355.    Mannens mogna manlighet har allt det som en mogen kvinnlighet, söker och längtar efter.


356.    Kvinnans mogna kvinnlighet har allt det som en mogen manlighet, söker och längtar efter.

 

357.    När den mogna manligheten och den mogna kvinnligheten funnit varandra, är det en god grund för ett djupare vänskaps-förhållande.


358.     Vår tankevärld är som ett förvaringsrum, för alla våra tankar. Våra aktiva sinnen förmedlar olika budskap, till våra tankar. Vårt tal aktiverar våra tankar som finns bevarade i vår tankevärld.  Vårt tal ger ut, vad vi tänker i vår tankevärld, till våra medmänniskor och omgivning.


359.      Att fostra en fladdrande och stressande tunga, kan liknas vid att fostra ett barn, med att ja är ja och nej är nej.

När tungan och barnet  blir väluppfostrat, då kan mina med-människor och min omgivning, känna ett välbehag; över tungas och barnets mogenhet.


360.     Att betjäna andra människor, är att offra tid utifrån sin egoistiska; ego-kärlek.


361.     Hur kan man uppmuntra sina med-människor: Att ge dem ord av vänlighet, omsorg och omtanke.


362.     En ålder-fixerad människa tänker ut , när hon blir äldre under sitt liv, föds det fram osunda tankar i hennes tankevärld, att själva människo-värdet ständigt förminskas, ju äldre hon blir. 

Det finns ett ordspråk som säger:  "När man blir äldre, blir man både visare och klokare, eftersom erfarenheten är det bäste läromästaren, både för dig själv och din omgivning".


363.     Den högmodige sträcker fram en sluten hand mot den behövande.


364.     Den ödmjuke sträcker fram en öppen hand mot den behövande.


365.     Den högmodige har få vänner, att umgås med.


366.     Den ödmjuke har många vänner, att umgås med.


367.     Den högmodige talar många stortaliga ord, utifrån sitt högmodiga och stolta hjärta.


368.     Den ödmjuke är alltid fåordig i sitt tal, utifrån sitt ödmjuka hjärta.


369.     Den högmodige har svårt att lyssna, på sina med-människor.

370.     Den ödmjuke är tålmodig när han lyssnar, på sina med-människor.


371.     Den högmodige öppnar upp för stridslystheten, att alltid för sig själv bevisa, att jag alltid rätt i vad jag säger till andra.

   

372.      Den ödmjuke undviker alltid stridslystheten, han har ingenting att bevisa för sig själv.


373.     Beskyddet runt sin tankevärld, kan liknas vid en försvarsmur runt sin tankevärld, där alla våra tankar befinner sig som i ett förvaringsrum.


374.     Vara styrd av självupptagenheten, är att alltid har tid med sig själv, men inte med andra människor;  den har ett budskap som säger;   Tänk bara på dig själv och dina egna behov, bryr dig inte om andras behov.


375.      Den högmodige vill inte se sin egna ofullkomlighet.


376.      Den ödmjuke, ödmjukar sig inför sin ofullkomlighet.


377.      Den trovärdige, gör vad han säger, i både ord och handling, annars ger man ut dubbla budskap.


378.      Den tacksamme, värdesätter alltid det han får av någon; antingen i ord eller handling.


379.      En vaksam tunga, tänker alltid först, innan den talar ut, vad den vill säga.


380.      En vaksam tunga får sin inspiration, utifrån ett ödmjukt hjärta, där alla goda tankar alltid fövaras som i ett förvaringsrum.  Utifrån detta inre förvaringsrummet där det lagras, för att genom människans vilja, läggas på hennes tunga.  När det ligger på tungan, med språkets hjälp, ges budskapet ut, till en med-människa och dess omgivning; till en uppmuntran, för de behövande.    

Det finns ett ordspråk som säger; "Det hjärtat är fyllt utav det talar munnen".


381.    Tålamodet, uthålligheten tiden, väntan och Tystnaden, påverkar det som under en kortare eller längre tid har väntats att inträffa; det är ett beskydd mot att du gör förhastade beslut, som kan ge upphov till att olika misstag görs.


382.     Att på ett riktigt sätt acceptera en kvinna efter hennes värdighet som kvinna i hennes kvinnlighet.

383.     Att på ett riktigt sätt acceptera en man efter hans värdighet som man i hans manlighet.

384.     Låter du dig lockas av penningbegäret, på sikt kommer du den helt äga dig.

385.     Att leva med och av tiden; blir att man lever under ett tidsinställt urverk, för att på ett sunt sätt förvalta sin tid som vårt liv innehåller; är att leva ett liv i ordning och diciplin.

Planering och ordning ger ett välbehagligt och innehållsrikt liv. 

386.    Där det finns ett ödmjukt hjärta finns det också en ödmjukhetens utstrålning.

387.    Där det finns ett högmodigt hjärta finns det också en utstrålning av högmod.

388.    Högmodet förstör hjärtan och hela människo-släktet.

389.    Ödmjukheten ger en inre läkedom, hälsa till människo-hjärtat och hela människo-släktet.

390.    Den högmodige saknar ett hjärta av tacksamhet, för tacksamheten ges det inte något utrymme för i den högmodiges liv och livsföring.  

391.    Den ödmjuke välkomnar tacksamheten in i sitt ödmjuka hjärta.

392.    Den mogna manligheten kompletterar, den kvinnliga mogenheten. Utifrån denna mogenheten av de båda könen, kan det växa fram ett gott och bestående liv tillsammans av harmoni och trygghet.

394.    Där denna mogenheten mellan de två könen helt saknas, finns det ingen harmoni och trygghet.

395.    De båda könen längtar tillsammans efter en sann trygghets-känsla och en känsla utav att vara värdefulla, inför varandra, som gör livet mer betydelsefullt, för de båda under livets intressanta-resa att få upptäcka och göra saker tillsammans.  

396.     Vi människor har en sökande längtan efter en fin och god gemenskap, för att kunna utvecklas som naturliga människor, av vår personlighet och indentitet.

397.     Det kan vara av stor betydelse att varje människor lär känna sig själv, sina fel och brister, eftersom det det kan vara nyttigt för att växa till en mogen människa.

398.     En dominant människa har alltid en utvecklad förmåga att ta vara på alla lämpliga tillfällen för att tillrättavisa alla människor, utifrån sina egna tankar och vilja.

399.     Den dominanta personen, styrs av sina genetiska svagheter.

400.     En dominant människa har ofta en svårighet med att bygga upp en god vänskapskrets, eftersom de flesta i hennes omgivning undviker hennes beteende.

401.      Ett gott samarbete ger hälsa och välstånd.

402.      Arbete ger hälsa och välstånd.

403.      Kvinnans sexualitet är en fin gåva till mannens manliga mogenhet.

404.      Mannens sexualitet är en fin gåva till kvinnans kvinnliga mogenhet.

405.      Mannens äkta manlighet:

a.          Att ge;  Trygghet och stabilitet till kvinnans kvinnlighet.

b.          Hans manlighet är beskyddande av hennes kvinnlighet.

c.          Den har en utvecklande förmåga att ta sitt fulla ansvar; för henne och familjen.

d.          Han sätter alltid sin kvinna i centrum av sitt liv; och inte sig själv och sina egna intressen i centrum.   

e.          Manligheten visar en öppen omsorg mot henne och sin familj.

f.           Mannens mogenhet är inte en dörrmatta, utan lever ut som en självständig mogen manlighet. 

g.          Som ett fint gensvar till mannens manlighet, vill hon ge allt av sin fina dyrbara kvinnliga mogenheten till sin man av uppmuntran, omsorg, värme och tacksamhet på olika områden av deras gemensamma liv. 

406.      Den omogna manligheten, har inte alltid förtjänat att öppet bemöta den kvinnliga sexualiteten.

407.      Den omogna kvinnligheten, har inte alltid förtjänat att öppet bemöta den manliga sexualiteten.  

Man kan se den öppna sexualiteten mellan de båda könen som vackra fina gåvor, till den manliga och kvinnliga mogenheten. Allt det som är vackert och fint skapat är något man ska vårda om och ha en full respekt för.

408.       Den mogna manligheten påverkar och uppmuntrar den mogna kvinnligheten;  deras familj, livsföring, omgivning, ger ett gott trovärdigt vittnesbörd om hur man ska leva ut sitt liv som en god förebild för andras manligheter och kvinnligheter.  Tänk, vad ett sådant levnadssätt skulle förändra vårt samhälle och vår nation.

409.       Den mogna kvinnligheten påverkar och uppmuntrar den mogna manligheten; deras familj, livsföring, omgivning, ger ett gott trovärdigt vittnesbörd om hur man ska leva ut sitt liv som en god förebild för andras kvinnligheter och manligheter.    Tänk, vad ett sådant levnadssätt skulle förändra vårt samhälle och vår nation.

410.        Den omogna manligheten förstör och missbrukar den kvinnliga sexualieten, eftersom den ser kvinnliga sexualiteten som ett objekt, för att tillfredsställa sina tillfälliga behov.

411.        Den omogna kvinnligheten förstör och missbrukar den manliga sexualiteten, eftersom den ser manliga sexualiteten som ett objekt, för att tillfredsställa sina tillfälliga behov.

412.        Förstöra och missbruka andras intressen; är att låta mina egna behov, gå före andras behov.

413.        Att i sitt hjärta och sin tankevärld vara självstyrd utifrån endast sina egna behov, odlar upp ett själv-tänkande utifrån sig själv och att ständigt fylla sina egna egoistiska behov, före andras behov.

414.         Nyfikna människor har en förmåga att intressera sig för andras ofullkomligheter, eftersom jag själv är ofullkomlig bör jag inte handla på ett sådant sätt.

415.         Den ödmjuke kan bevaka sin tungas dörr.

416.         Den ödmjuke kan bevaka sin tungas ingång och utgång.

417.         Den ödmjuke är helt medveten om bevakandet av tungans dörr, eftersom den kan skada, både han själv och människor i hans eller hennes omgivning.

418.         Den ödmjuke är helt medveten om bevakandet av tungans ingång och utgång, eftersom den kan skada, både han själv och människor i hans eller hennes omgivning och livsföring.

419.         Den högmodige kan inte bevaka sin tungas dörr.

420.         Den högmodige kan inte bevaka sin tungas ingång och utgång.

421.         Den högmodige är helt omedveten om bevakandet utav tungans dörr, eftersom den på ett allvarligt sätt kan skada, både han själv och människor i hans eller hennes omgivning.

422.         Den högmodige är helt omedveten om bevakandet utav tungans ingång och utgång, eftersom den på ett allvarligt sätt kan skada, både han själv och människor i hans eller hennes omgivning och livsföring.

423.         Den ödmjuke försvarar inte sig själv, utan gör det med ödmjukheten och mildheten.

424.         Den högmodige försvarar alltid sig själv, eftersom han saknar en kunskap om ödmjukheten och mildheten.   Ty han har ingen sökande längtan efter ödmjukheten och mildheten.

425.         Den högmodige saknar en välvillighet, att vara rädd om tystnaden.

426.         Den högmodige har ingen sökande längtan efter tystnaden.

427.         Den ödmjuke har alltid en sökande längtan efter tystnaden.

428.         Den ödmjuke har en välvillighet, att vara rädd om ,beskydda tystnaden, ty han ser tystnadens värde.

429.         Trötta, slitna och förvirrade tankar i vår tankevärld, är mer sårbara än utvilade tankar.

430.         Utvilade tankar kan försvara, beskydda sig och samtidigt ha en bättre bedömningsförmåga.

Bedömningsförmågan fungerar som ett sorteringsverk, att skilja mellan goda och onda tankar i vår tankevärld. 

431.         Girighetens hand kan varken ge eller få, eftersom den är en sluten hand.

432.         Givmildhetens hand kan både ge och få, eftersom den är en öppen hand.

433.         Passiviteten och bekvämligheten begränsar en människans aktiva vilja.

434.         Ha-begäret påverkar alltid girigheten och penningbegäret.

435.         Förnöjsamheten är alltid tacksam för det den alltid har.

436.         Att lyssna på tröttheten och uppgivenheten, är när någon inte är lyhörd för att göra, det de ska göra. 

437.         Varje dag av vårt liv är alltid en ny livserfarenhet, för livet.

438.         Vår tankevärld är som en åker, där olika frön sås av både goda och onda frön.

Tiden som är innehållet av vårt liv, gör att fröna kan växa till i vår tankevärld. 

De här fröna kommer oftast utifrån, genom det massmediala informationen och även andra informationskällor i samhället vars huvudsyften är att påverka våra sinnen.  Utifrån en bedömningsförmåga kan man sortera bort de onda fröna från de goda fröna i tankevärlden.  När de goda fröna får större en växt-möjlighet, gör att de onda fröna inte får någon växt-möjlighet, att djupt fortplanta sig i tankevärlden.

439.        Produktions-stressen styrs utifrån högmodet och stoltheten, som även styrs utav den globala välplanerade produktions-strategin, som alltid söker efter penningar, som ett begärligt lockbete in i alla människors-hjärtan som tillåter sig lockas av det.

440.    Där det finns en atmosfär av ödmjukhet, mildhet, godhet, glädje, tålamod, uthållighet, trovärdighet, vänlighet, tacksamhet och självbehärskning, där trivs inte en anda av laglöshet.

En atmosför där inte en anda av laglöshet trivs, kan helt förvandla en samhälle, stad och nation.

441.   I tålamodet och uthålligheten finns ingen vrede, svartsjuka, avundsjuka, högmod, stolthet, självgodhet, självupptagenhet och självtillfredsställelse. 

442.    Tålamodet lönar sig.

443.    Uthållighet lönar sig.

444.    Ståndaktigheten är en av livets dyrbarare gåva till människa.

445.    Ett vist och klokt hjärta besparar människan från många bekymmer och problem.

446.    Att planera och ha en god ordning i sitt liv, kan bespara människan från många bekymmer och problem. 

447.    Att se varje dag av sitt liv som en fin gåva.

448.    Att med tacksamhet se på livet, ty det är en fin gåva.

449.    En fin gåva till oss, är livet, ty livet kan öppna upp för nya framtids-möjligheter, som livet vill bjuda oss på.  Dessa nya framtids-möjligheter kan skapa fram en framtids-tro.

450.    All den massmediala informationen i samhället, från Data-världen, Tv-världen och andra informationskällor som dagstidningar, veckotidningar och kvällstidningar ger aldrig någon riktig vila för vår tankevärld, där all information faktiskt, om vi vill stannar kvar i våra hjärtan och sinnen.

451.    Ett ekonomiskt och materialistiskt överflöd tillsammans med högmodet och stoltheten, trivs i samma jordmån, har i sig själva en likadan god växtkraft, för att utvecklas tillsammans.

Har vi en sådan mottaglig jordmån i vår tankevärld, som är öppen för dessa lockelser, kan de lätt inta vår tänkevärld och förstöra våra hjärtan och sinnen. 

452.     Tålamodet, uthålligheten och ståndaktigheten bygger upp en människans ryggrad, det vara en god hjälp och styrka, i och under livets alla motgångar.   Utifrån ditt tålamod, uthållighet och ståndaktighet kan du vara ett gott vittnesbörd både mot dig själv, i din livsföring och inför din omgivning.  
453.     Tålamodet, uthålligheten och ståndaktigheten kan ge dig en ny livsglädje, när du ser och förstår att det fungerar.

För att se det goda resultatet av tålamodet uthålligheten och ståndaktigheten, behöver tålamodet, uthålligheten och ståndaktigheten tid; utifrån din tid.

454.     Tålamodet, uthålligheten och ståndaktigheten fostrar fram ödmjukheten och mildheten, in i vår tankevärld och i djupet av våra hjärtan och sinnen.

455.     Lögnen som är villig att samarbeta med sanningen är ändå och förblir som en öppen lögn, mot sanningen.

456.     I den rena och ärliga sanningen finns det ingen lögn.

457.     Lögn och lögn är lögn.  

458.     Sanning och sanning är sanning.

459.     Lögn och sanning är ingen lögn.

460.     Sanning och lögn är ingen sanning.

461.     Att ha en sökande längtan efter penningar i sin tankevärld, i sitt hjärta och sinnet, öppnar upp för penningbegäret, eftersom tiden går, fördjupas denna längtan efter penningar och man blir förslavad av begäret.

462.     Den högmodige har ett högmodigt beteende.

463.     Den ödmjuke har ett ödmjukt beteende.

464.     Den högmodige är alltid stridslysten och företagsam i olika samtal, för att klargöra sin egen-vilja.

465.     Den ödmjuke är alltid villig till att lyssna på andra människor, att ha ett lyssnande öra.

466.     Den ödmjuke är sparsam med placera ett ofruktbart tal på sin tunga.

467.     Den högmodige tar ingen hänsyn till om han genom sitt tal, på ett dominant sätt trycker ned sin med-människa, ty han saknar en känsla av vänlighet, omsorg, omtanke och omtänksamhet.

468.     Äktenskapets skönhet formar och fördjupar sitt välbehag, när den manliga manligheten och kvinnans kvinnlighet, tillsammans blir ett. När de blir ett, blir de starka i och med varandra och tillsammans beskyddar varandra, från det som annars vill skada dem.  

469.     Äktenskapets skönhet blir vackrare för varje år som går eftersom de båda formas allt djupare tillsammans; genom både med och motgångar.

470.     Äktenskapets skönhet kan bildligt talat, i början av äktenskapet liknas vid två olika oslipade diamanter.

471.     Äktenskapet skönhet utvecklas när mannen och kvinnan ger sin tillåtelse, till denna fina slipning, slipningen som förskönar äktenskapets skönhet; och blir ett gott vittnesbörd inför andra äktenskap i dess livsföring och omgvning.

472.     Äktenskapets djupare slipning tillsammans gör att kvinnans kvinnlighet, blir som en vacker nyutslagen väldoftande vår-blomma i sin fulla blomstring mot mannens manlighet.

473.     Äktenskapets djupare slipning tillsammans gör att mannens manlighet, blir som en vacker nyutslagen väldoftande vår-blomma i sin fulla blomstring mot kvinnans kvinnlighet. 

474.     När äktenskapet blir som en vacker nyutslagen väldoftande vår-blomma i sin fulla blomstring, då kommer ett helt samhälle , stad och nation, blir påverkad av denna äktenskapliga väldoft.

475.      Ord som faller rakt in i tystnaden har en mycket större tyngd, än de ord som faller in i otystnaden.

476.      Tystnaden har en oerhörd kraft, men otystnaden är kraftlös.

477.      Tystnaden skapar en atmosfär där det är lätt att nå hjärtats och sinnets djuphet.

478.      Otystnaden skapar en atmosfär där det är svårt att nå hjärtats och sinnets djuphet.

479.      Tystnaden öppnar alltid upp för nya möjligheter.

480.      Otystnaden kan inte öppna upp för nya möjligheter.

481.      Tystnaden skapar en god vila och en trygghetskänsla.

482.      Otystnaden skapar fram en oro, förvirring och otrygghet.

483.      Tillfredsställa sina egna ego-centriska behov, är att bra tänka på sig själv, hela tiden.

484.      Tystnaden, stillheten och tålamodet, är hälsosam både mot kroppen och själs-livet.

485.      Samtalen, tiden och tystnaden, gör att man ännu mer mogna för varandra, som vänner, i en god vänskap.  När tiden går fördjupas en sådan vänskap och bygger upp en bestående vänskap; för livet.

486.      Blir man uppmuntrad av någon kan det vara av stor betydelse för en människas själv-känsla och själv-förtroende.

487.      Att aldrig blir uppmuntrad av någon, gör att man få det svårt med att uppmuntra andra. 

488.      En uppmuntran vid rätt tillfälle, kan skapa fram en inre tacksamhets-känsla, mot den som uppmuntrar.

489.      En inre tacksamhets-känslan, gör att man gärna ger en uppmuntran tillbaks, av vänliga ord.

490.      Att vara trovärdig i sitt tal, är att göra vad man säger.

491.      Att inte vara trovärdig i sitt tal, öppnar upp för lögnens tankar och tal.

492.      Mitt förtroende för ett otrovärdigt tal, är som ett tomt tal utan något värde.

493.      Bygga upp samhällets-grunder på penning-begärets villkor, gör att de svaga, faderlösa och fattiga får lida i samhället.

494.      I Penning-begärets tanke-system existera inga tankar, att betjäna andra människor.

495.      Penning-begärets grund-tanke är att utnyttja andra människor, för att helt tillfredsställa sina egna behov;  "ty det finns ett ordspråk som säger oss;  Den som sätter sin kärlek och längtan till penningar, han finner aldrig någon mättnad i penningar".

496.      Där inte ödmjukheten finns, där har istället högmodet funnit sin egna trygghet, för att utveckla sitt högmod.   Bildligt talat där det inte finns en fruktbar jordmån för ödmjukheten, där finns det istället en fruktbar jordmån för högmodets, egoismens och stolthetens; tillväxt och utveckling.

497.    Där inte högmodet finns, där har istället ödmjukheten funnit sin djupa trygghet, att utveckla sin fina och dyrbara ödmjukhet.  Bildligt talat där det inte finns en fruktbar jordmån för högmodet, där finns det istället en fruktbar jordmån för ödmjukheten.

498.     Det goda vittnesbördet med tålamodets och uthållighetens-karaktär är att det aldrig ger upp för både motgångar och svårigheter.

499.     Att ha en inre ansvars-känsla, är att alltid ta ett fullt ansvar för sina handlingar, både i ord och gärningar.    

Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt · Allmänt

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards