VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. XIV.

1900.    O-hörsamt sinnelag; har ett högmodigt, egoistiskt och stolt sinnelag.

1901.    O-hörsamt sinnelag och hörsamt sinnelag; går två skilda vägar.

1902.    Har två olika personligheter och viljor, ty de hörsammar inte varandra i tal, ord och handlingar.

1903.    O-hörsamt sinnelag; lyssnar inte på andras goda råd.

1904.    Inte öppen för uppmuntran, ro, vila och harmoni.

1905.    O-hörsamt sinnelag; lyssnar inte på andras människors tal.

1906.    Ej ärlig och uppriktig.

1907.    Vill alltid göra sina egna beslut.

1908.    Tillfredsställer sig själv.

1909.    Ej trovärdig och går sina egna vägar.

1910.    O-hörsamt sinnelag; lyssnar på sina egna tankar till behag.

O-hörsamt sinnelag          1903-1910.    

          

1911.    Det är inte sanningen som skall anpassa sig efter oss, utan vi som skall anpassa oss efter den.

1912.    Det är inte godheten som skall anpassa sig efter oss, utan vi som skall anpassa oss efter den.

1913.    Det är inte mildheten och saktmodet som skall anpassa sig efter oss, utan vi skall anpassa oss efter dem.

1914.    Det är inte tålamodet och uthålligheten som skall anpassa sig efter oss, utan vi skall anpassa oss efter dem.

1915.    Det är inte vänligheten, trovärdigheten och givmildheten som skall anpassa sig efter oss, utan vi skall anpassa oss efter dem.

1916.     Det är inte ödmjukheten, ståndaktigheten och måttfullheten som skall anpassa sig efter oss, utan vi skall anpassa oss efter dem.

     

Det är inte    1910-1916. 

1917.     O-hörsamt sinnelag; väger lätt på vågen.

1918.     Lyssnar inte på ödmjukhetens maningsrop.

1919.     Lyssnar inte på stillheten, tystnaden och

eftertänksamheten.

1920.     O-hörsamt sinnelag; ger ingen vila, ro och harmoniskt tale och tankesätt.

1921.     Talar först; utan att lyssna på andra.

1922.     Saknar klokheten, visheten och eftertänksamheten. 

1923.     Saknar trovärdigheten och måttfullheten.

O-hörsamt sinnelag         1917-1923.

1924.     Lyssnandet till tystnaden; kan du bara göra om du själv är i stillahet och tystnad.

1925.     Lyssnandet till tystnaden; är att vara orädd för tystnaden.

1926.     Ger goda beslut.

1927.     Gör tanke-världen till en ro-givande tanke-värld.

1928.     Ger en inre vilande energi till tanke-värld, i tal, ord och hjärtan.

1929.     Lyssnandet till tystnaden och den

o-måttliga stressen; går två skilda vägar.

1930.     Lyssnandet till tystnaden är behaglig och

ro-givande till både själ och kropp.

1931.     Lyssnandet till tystnaden och den

o-måttliga stressen; har två olika personligheter och viljor.

1932.     Lyssnandet till tystnaden; ger en inre läkedom till både kropp och själ.

1933.     Har en god förmåga av tålamod och uthållighet; att lyssna på tystnaden.

Lyssnandet till tystnaden   1924-1933.

1934.     Disciplinerade sinnelaget; har en god planerings-förmåga.

1935a.     Disciplinerade sinnelaget; ger god hälsa och en inre läkedom till både kropp och själ.

1935b.     Det disciplinerade sinnelaget och den fladdrande tungan; går två skilda vägar.

1936.     Det disciplinerade sinnelaget och den fladdrande tungan har två olika personligheter och viljor.

1937.     Disciplinerade sinnelaget; ett bra beskydd mot en förvirrande och fladdrande tunga. 

1938a.     Bär en god bestående frukt; av vila, ro och harmoni.

1938b.     Har en god påverkan på både tanke-värld, tal, ord och hjärtan.

1939.     Behaglig och vilande.

1940.     Disciplinerade sinnelaget; har en god bedömnings och urskiljnings-förmåga.

1941.     God kanal mellan vårt seeende och vår hörsel, är som ett sorterings-verk för våra tankar.   Goda tankar är hälsosamma för både kropp och själ.  

Ondskefulla tankar förstör oss till både kropp och själ. 

1942.      Disciplinerade sinnelaget; Kan liknas vid ettsorterings-verk för våra tankar.

Disciplinerade sinnelaget      1934-1942.

1943.      O-disciplinerade sinnelaget; ett dåligt sorteringsverk för våra tankar.

1944.      O-tryggt och oroande för både själ ch kropp.

1945.      Förvirrande och o-beslutsamt sinnelag.

1946.      Ger inga goda beslut.

1947.      Tänker både ja och nej om samma saker.

1948.      Saknar en god bedömnings och urskiljningsförmåga-förmåga.

1949.      Säger en sak; men tänker en annan tanke.

1950.      O-disciplinerade sinnelaget; saknar en bedömnings och urskiljningsförmåga, mellan lögnen och sanningen.

1951.      O-disciplinerade sinnelaget; helt främmande för ordningen, disciplinen och planeringen.

1952.      Dåligt sorteringsverk för våra tankar.

O-diciplinerade sinnelaget               1943-1952.

1953.      Positions-tänkandet; vill alltid ha första ordet.

1954.      Förtröstar på sig själv.

1955.      Positions-tänkandet; gör aldrig några misstag.

1956.      Kan allt och vet allt.

1957.      Har sitt ursprung i högmodet, egoismen och stoltheten.

1958.      Rådfrågar aldrig någon.

1959.      Vet alltid vad den ska göra.

1960.      Positions-tänkandet; ger alltid goda råd, efter sin egna vilja.

1961.      Vill alltid vara steget före andra.

1962.      Styrs av högmodiga, egoistiska och stolta tankar.

1963.      Lyssnar inte på ödmjukheten.

1964.      Tänker inte ödmjuka tankar.

Positions-tänkandet                     1953-1964.

1965.      Mänsklighetens högmod; har sitt ursprung i högmodet och stoltheten.

1966.      Lyssnar inte på ödmjukhetens maningsrop; Ödmjuka er!!

1967.      Känner ingen medkänsla för mänskligheten.

1968.      O-barmhärtig, hänsynslös och o-tacksam.

1969.      Känner ingen medkänsla för de svaga, hemlösa och fattiga.

1970.      Mänsklighetens högmod; har ett dominant inflytande över hela mänskligheten.

1971.      Kontrollerande; gör vad jag säger att du ska göra.

1972.      Saknar en urskiljnings och bedömningsförmåga-förmåga mellan det goda och ondskefulla.

1973.      Tillfredsställer sig själv.

Mänsklighetens högmod                       1965-1973.

1974.      I mänsklighetens högmod; finns ingen godhet och barmhärtighet.

1975.      Finns ingen trovärdighet, uthållighet och ståndaktighet.

1976.      I mänsklighetens högmod; finns ingen tanke på ödmjukheten.

1977.      Mänsklighetens ödmjukhet; Tänk om den fick ett inflytande över mänskligheten!!

1978.      Kan förändra och förvandla ett samhälle, stad och nation.

1979.      Har svar på mänsklighetens problem.

1980.      Mänsklighetens ödmjukhet; har allt som denna mänsklighet söker.

1981.      Mänsklighetens ödmjukhet och mänsklighetens högmod; går två skilda vägar.

1982.      Har två olika personligheter och viljor.

1983.      Mänsklighetens ödmjukhets maningsrop är;  Sök mig, jag låter mig finnas av de ärliga och längtande människorna i hela mänskligheten. 

1984.      Världshäskare och styresmän styrs och kontrolleras utifrån mänsklighetens högmod, egoism och stolthet.

1985.      Dominanta och vill lägga hela mänskligheten under sig själva.

1986.      Känner inget medlidande och medkänsla för de fattiga, svaga, lidande och hemlösa.

1987.      Egoistiska, självupptagna, egenkära, högmodiga och stolta. 

1988.      Leva ett liv av och i ödmjukheten; ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1989.      Ett liv mot stortaligheten och självgodheten.

1990.      Leva ett liv av och i måttfullheten; ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1991.      Leva ett liv av och i glädjen; är ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1992.      Leva ett liv av och i den inre friden; ett liv mot allt högmod och stolthet.

1993.      Leva ett liv av och i tålamodet och uthålligheten; ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1994.      Leva ett liv av och i saktmodet och ståndaktigheten; ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1995.      Leva ett liv av och i ro, vila och harmoni;  ett liv mot allt högmod, egoism och stolthet.

1996.      Leva ett liv av och i uppmuntran och mildhet; ett liv mot högmod och stolthet.

1997.      Sysslolösheten och rastlösheten; inte god, för både kropp och själ.

1998.      Har sin största framgång ibland de arbetslösa.

1999.      Inga problem-lösare.

Leva ett av och i   1990-1996.

Sysslolösheten och rastlösheten   1997-1999.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. XIII.

1750.    Sanningen och ödmjukheten; två goda samarbets-partner, för det goda samhället, staden och nationen.

1751.    Lögnen och högmodet; två onda samarbets-partner, för det ondskefulla samhället, staden och nationen. 

1752.    Ondskefulla samhället; staden, nationen och det goda samhället, staden och nationen, ty de går två skilda vägar.

1753.    Har två olika personligheter och viljor.

1754.    Själv-godheten; god mot sig själv.

1755.    Själv-godheten; tänker alltid först på sig själv och sina egna behov.

1756.    Saknar en medkänsla för andra människors behov.

1757.    Tillfredsställer sig själv på alla livets områden.

1758.    Svårt för den goda vänskapen.

1759.    Öppnar lättare upp för en o-vänskap istället för en god vänskaps-känsla.

1760.    Själv-godheten; ser inte sina egna problem, brister och svagheter.

1761.    Vill vara fullkomlig i sig själv.

1762.    Har ingen sökande längtan efter ödmjukhetens goda frukter.

1763.    Egoistisk, högmodig och stolt.

1764.    Uppmuntra inte sina med-människor.

1765.    Själv-godheten; ger självgoda svar.

1766.    Aldrig tillfredsställd av sin egna godhet.

1767.    Ingen god problem-lösare.

1768.    Skapar problem både för sig själv och sin omgivning.

1769.    Ger inga goda frukter.

1770.    Självgodheten; inte fridsam, eftertänksam, vis och klok.

1771.    Lyssnar på lögnens  tal.

1772.    Har svårt att lyssna på sanningen.

1773.    Saknar en inre utstrålning av förnöjsamhet, harmoni och glädje.

1774.    Visar ingen medkänsla och med-lidande för andra människor.

1775.    Själv-godheten; sörjer inte för den fattige, faderlöse och hemlöse.

1776.    Inte rädd om tystnaden, utan talar stor-taliga ord om sig själv.

1777.    Har ett högmodigt, egoistiskt och stolt hjärta.

1778.    Inte tacksam för något.

1779.    Själv-godheten och ödmjukheten; går två skilda vägar.

1780.    Har två olika personligheter och viljor. 

  

1781.    Själv-godheten; säger i sitt hjärta; jag vet så mycket som jag behöver veta. 

1782.     Fylld utav sin egen godhet i hjärtat, tanke-världen och talet, ord och handlingar.

1783.    Ärlig och uppriktig mot sig själv, men inte mot sina med-människor.

Själv-godheten   1754-1783.

1784.    Milt och saktmodigt ord; är uppmuntrande; både för den som talar och lyssnar.

1785.    Milt och saktmodigt ord; tacksamt att få höra.

1786.    Ger ett gott leende.

1787.    Ljuvligt och behagligt att höra.

1788.    Glädjen in i själen.

1789.    Ger en framtids-tro och livsglädje.

1790.    Milt och saktmodigt ord; ger ett gott svar.

1791.    Vederkvicker den svage, trötte och modlöse.

1792.    Fyller en människas inre behov.

1793.    Talar om eftertänksamhet och klokhet.

1794.    God för hjärtan, tal och tanke-värld.

1795.    Milt och saktmodigt ord; ger goda beslut.

1796.    God problem-lösare.

1797.    Väger tungt på vågen.

1798a.  Uppmuntran för en god vänskap.

1798b.  Ligger på våra tungor om det ges tillåtelse till att vara där.

Milt och saktmodigt ord             1784-1798b.

1799.    I ett milt och saktmodigt ord; finns både klokhet och vishet.

1800.    Där finns vänligheten och uppmuntran.

1801.    Orden som ger omsorgen och värmen.

1802.    Dess närvaro ger läkedom för både kropp och själ. 

I ett milt och saktmodigt ord   1799-1802.

1803.    Hårt och känslo-kallt hjärta; ingen problem-lösare.

1804.    Skapar nya problem.

1805.    Hårt och känslo-kallt hjärta; ger inget gott leende.

1806.    Återspeglar ett hårt och känslo-kallt tal.

1807.    Söker inte ödmjukhetens goda frukter.

1808.    Har inte ett milt och saktmodigt ord på sina läppar.

1809.    Hårt och känslo-kallt hjärta och ett ödmjukt hjärta; har två olika personligheter och viljor.

1810.    Går två skilda vägar.

1811.    Saknar både klokhet och vishet.

1812.    I ett hårt och känslo-kallt hjärta; finns ingen omsorg och värme.

1813.    Saknar en vänlighet och tanke för de svaga, hemlösa och fattiga.

1814.    Hårt och känslo-kallt hjärta säger om sig själv, jag vet så mycket som jag behöver veta.

1815.    Känner ingen vila, ro och glädje i sitt hjärta.

 

1816.    Säger jag rådfrågar inte mina med-människor, utan gör mina beslut efter min egen vilja.

1817.    Tänker inte på vad andra tycker och tänker.

1818.    Lyssnar inte på andra människor.

1819.    Har en stark egen-vilja.

1820.    Hårt och känslo-kallt hjärta; visar ingen

medkänsla för andra människor.

Hårt och känslokallt hjärta   1803-1820.

1821.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten;

kan du bara ha om du själv är stillhet och tystnad.

1822.    Kan lugnt påverka de galopperande hästarna i din tanke-värld.

1823.    God problem-lösare.

1824.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; ger harmoniska tankar i din tanke-värld.

1825.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; ger en inre ro, vila och harmoni.

1826.    Svaret på våra frågor och framtids-tro.

1827.    Rädd om tystnaden och stillheten.

1828.    Gör människor o mänskligheten ödmjuka.

1829.    Förändrar och förvandlar våra hjärtan, tal och tanke-värld.

1830.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; ser med tacksamhet på livet som en fin gåva.

1831.    Ljuvlig och behaglig för både själ och kropp.

1832.    Fyller våra hjärtan med tacksamheten, förnöjsamheten och glädjen.

1833.    Goda ledstjärnor för livet.

1834.    Fördjupar vår tacksamhet, förnöjsamhet, tålamod och uthållighet; till vårat liv.

1835.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; inre läkedom för både själ och kropp, hjärta, tal och tankevärld.     

1836.    Värdesätter våra liv.

1837.    Lyssnadet till tystnaden och stillheten; utstrålar en godhet, tacksamhet, vänlighet, hjälpsamhet, tålamod och uthållighet, i gemenskap med våra vänner.

1838.    I lyssnandet och stillheten; finner vi svar på våra frågor och problem.

1839.    Finns det en omsorg och värme.

1840.    I lyssnandet och stillheten; finns i ljuvligheten, behagligheten och ett väl-befinnandet, både för samhälle, stad och nation.

Lyssnandet till tystnaden och stillheten

1821-1840.

1841.    Lydigt sinnelag; ett hörsamt sinnelag.

1842.    Ger ro, vila och ett harmoniskt tänkande.

1843.    Utstrålar ett vackert leende på våra läppar.

1844.    Sprider en ljuvlighet, behaglighet och ett väl-befinnande.

1845.    Lydigt sinnelag; lyssnar på andra människors tankar och tal.

1846.    Utstrålar inre styrka, glädje och harmoni.

1847.    Sprider ljus där mörker finns.

1848.    Tänker och handlar i lydnad.

1849.    Lydigt sinnelag och o-lydigt sinnelag; går två skilda vägar.

1850.    Har två olika personligheter och viljor.

1851.    Lydigt sinnelag; tänker först och utför sedan sin handling.

1852.    Lyssnar inte på o-lydnaden.

1853.    Den ödmjuke; har ett lydigt sinnelag.

1854.    Den högmodige; har ett o-lydigt sinnelag.

Lydigt sinnelag   1841-1854.

1855.    Den högmodige; har ett hårt och känslo-kallt hjärta.

1856.    Den ödmjuke; har ett varmt och mjukt hjärta.

1857.    Varmt och ett mjukt hjärta; utstrålar omsorg och värme.

1858.    Lyssnar inte på o-lydnaden.

1859.    Ljuvligt och behagligt.

1860.    Varmt och ett mjukt hjärta; skiljer sig från ett hårt känslo-kallt hjärta.

1861.    Varmt och ett mjukt hjärta och ett hårt och känslo-kallt hjärta har två olika personligheter och viljor.

1862.    Varmt och mjukt hjärta; ger ro, vila och harmoni.

1863.    Visar en medkänsla för den svage, de små den fattige, hemlöse, faderlöse och främlingen.

1864.    God problem-lösare.

1865.    Finner behag i de milda och mjuka orden.

1868.    Har en vila i de milda och mjuka orden. 

  

1869.    Ger en inre läkedom till både själ och kropp.

1870.    Varmt och ett mjukt hjärta; finner inte behag i de hårda och känslo-kalla orden.

1871.    Känner ingen vila i de hårda och känslo-kalla orden.

Varmt och mjukt hjärta           1857-1871.

1872.    Varmt och mjukt svar; ger ro, vila och inre harmoni, för den trötte och svage.

1873.    Ger ett bestående leende.

1874.    God problem-lösare.

1875.    Varmt och mjukt svar; ljuvligt och behagligt.

1876.    Sprider ljuvlighet, behaglighet och ett väl-befinnande, i samhälle, stad och nation.

1877.    Ger tystnad, stillhet och eftertänksamhet, i samhälle, stad och nation.

1878.    Utstrålar omsorg och värme, till samhälle, stad och nation.

1879.    Ger goda beslut, för samhälle, stad och nation.

1880.    Varmt och mjukt svar; god ledstjärna för samhälle, stad och nation.

Varmt och mjukt svar                  1872-1880.

1881.    Hörsamt sinnelag; lyssnar på andras tal.

1882.    Tar hänsyn till vad andra säger.

1883.    Har ett ödmjukt sinnelag.

1884.    Lyssnar på ödmjukhetens tankar.

1885.    Hörsamt sinnelag; lyssnar inte på högmodiga tankar i tal och handlingar.

1886.    Ger ro, vila och en inre harmoni i hjärta, tal och tankar.

1887.    Utstrålar omsorg och värme för den svage, fattige, ensamne, hemlöse och faderlöse.

1888.    Gör livet menings-fullt.

1889.    Läkedom både för själ och kropp.

1890.    Hörsamt sinnelag; ger ett gott leende till den fattige och rike.

1891.    Uppmuntrar de övergivna, modlösa och försvarslösa.

1892.    God ledstjärna för samhället, staden och nationen.

1893.    Gör människor tacksamma över goda svar.

1894.    Gör livet lättare att leva, ty det är en gåva, till varje människa.

1895.    Hörsamt sinnelag; har ett lyssnade öra.

1896.    Har en god bedömnings och urskiljningsförmåga.

1897.    Visar en tro-värdighet i vad den säger.

1898.    Har ett tänkande sinnelag.

1899.    Ser människors olika behov.  

   

Hörsamt sinnelag                          1881-1899.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. XII.

1600.     Prestige-människan; finner aldrig ro,

vila och harmoni.

1601.     Ska alltid aktivisera sig, annars

blir hon rastlös.

1602.     Aldrig tillfredsställd i vad hon gör.

1603.     Liknas vid en jakthund efter villebråd.

1604.     Prestige-människan; kan allt; vet allt.

1605.     Prestige-människan; blir aldrig tillfredsställd av att aktivisera sig själv.

1606.     Söker alltid nya sätt på vilket hon

kan aktivisera sig.

Prestige-människan                                  1600-1606.

1607a.     Ödmjuk tunga; lyssnar på ödmjukheten

och litenheten.

1607b.    Ej, falskhetens  och o-ärlighetens tjänare.

1607c.    Ej, o-tydlig i sitt tal.

1607d.    Sparar på sin kunskap.

1607e.    Tyglar sin tunga.

  

1608a.    Övermodig tunga; lyssnar inte på ödmjukheten och litenheten.

1608b.    Falsk och o-ärligt i sitt tal.

1608c.    Flummig och o-tydlig i sitt tal.

1608d.    Gömmer på ofärd.

1608e.    Vars tal är utan bestående värde.

1608f.     Pratar strunt och skvaller.

1609.     Ödmjuk tunga och övermodig tunga;

går skilda vägar.

1610.     Ödmjuk tunga och övermodig tunga;

har två olika personligheter och viljor.

1611.     Ödmjuk tunga; gör allting ljuvligt och behagligt, för både själ och kropp.

1612.     Övermodig tunga; kan inte göra allting ljuvligt och behagligt; eftersom den alltid lyssnar på övermodet, stortaligheten och självgodheten.

1613.     Ödmjuk tunga; gör goda beslut.

1614.     Uppmuntrar och uppskattar sina

med-människors människovärde.

Ödmjuk och övermodig tunga  1607-1614.

1615a.     Ödmjuk tunga; talar alltid goda, milda uppmuntrande ord till sina med-människor.

1615b.   Vinner ära i människors öron.

1615c.   Jämnar andras vägar med sitt tal.

1615d.   Höjer glädjerop i människors hjärtan

och sinnen.

1616a.    Ren tunga, fri ifrån allt förtal, skvaller, ord av avundsjuka och svartsjuka.

1616b.   Skadar inte sig själv.

1616c.   Faller inte ondska.

1616d.   Avskyr falsk och svekfull tunga.

1617a.   Tunga av återhållsamhet, måttfullhet, godhet, trohet, trovärdighet, saktmod, mildhet, tålamod, tålighet, uthållighet och ståndaktighet.

1617b.   Jagar inte efter tomhetens tal.

1618.     Saktmodig, mild och ödmjuk i sitt tal.

1619.     Tänker först, innan den talar ord av

vishet och klokhet.

1620.     Ödmjuk tunga; Ger inga snabba svar.

1621.     Klok och vis tunga.

1622.     Sen till att tala.

1623.     Rädd om tystnadens vila.

1624.     Ger svar i rätt tid.

1625.     Ödmjuk tunga; har alltid rätt svar

på sin tunga.

1626.     Har en god framtids-tro, på vad den säger.

1627.     Inte förvirrad och obeslutsam.

1628.     Ödmujkt tal fyller de svagas, hemlösas, fattigas de smås, faderlösas och övergivnas behov.

1629.     Ser alltid sina med-människors behov.

Ödmjuk tunga    1615-1629.

1630a.    Få-ordig tunga; talar ord av klokhet

och eftertänksamhet.

1630b.    Fast och o-rubblig i sitt tal.

1630c.   Aktsam för lättjandets tal.

1631a.   Tystnadens vila.

1631b.   Ger ett glädje fyllt hjärta och sinne.

1632.     Rädd om tystnades vila.

1633.     Vän med tystnaden.

1634.     Hjärtats och sinnets rikedom.

1635.     Få-ordig tunga;  Splittrar inte vänskapen.

1636.     Lånar inte ut sin tunga till förtal

och skvaller.

1637.     Uppskattar de få orden.

1638.     Upskattad och älskad av tystnaden.

1639.     Lyssnar på andras tal.

1640.     Få-ordig tunga;  leder till liv.

1641.     Trogen och trovärdig i vad den säger.

1642.     Ren tunga, lånar inte sin tunga till förtal, skvaller, avundsjuka, svartsjuka, bitterhet

och besvikelser.

1643.     Sen till att tala.

1644.     Ger svar i rätt tid.

1645.     Få-ordig tunga; har en god framtids-tro,

på vad den säger.

1646.     Ingen förvirrad och obeslutsam tunga.

1647.     Kan av sitt tal fylla de svagas,

hemlösas, fattigas, de smås, övergivna,

rastlösas och faderlösas behov.

1648.     Tunga av återhållsamhet och förnöjsamhet.

1649.     Väger tungt på en våg.

1650.     Få-ordig tunga; gör goda beslut.

1651.     Har sin livs-källa i ödmjukheten

och litenheten.

1652.     Lyssnar inte på högmodet, egoismen och stoltheten.

En fåordig tunga            1630-1652.

1653.     Vilande tanke-värld; en god hälsa till

kropp och själ.

1654.     God för bra beslut.

1655.     I en vilande tanke-värld; finns ingen omåttlig stress.

1656.     Vilande tanke-värld; god problem-lösare.

1657.     Har goda svar att ge.

1658.     Beskydd mot all förvirring och oro.

1659.     Har en utstrålning av lugnet, ron och vilan.

1660.     Vilande tanke-värld; gör det omöjliga

till det möjliga.

1661.     Bemöter dagens motgångar och svårigheter, som en vilande problem-lösare.
Förvirring, oro och omåttlig stress är inga

goda problem-lösare.

1662.     Styrs av ordning, planering och disciplin.

1663.     Förvirrad och vilande tankevärld går

två skilda vägar.

1664.     Förvirrad och vilande tankevärld har två olika personligheter och viljor.

Vilande tanke-värld            1653-1662.

1665.     Förvirrad och orolig tanke-värld;

ger förvirrande och obeslutsamma svar.

1666.     Kan inte ge goda beslut.

1667.     Ingen god problem-lösare.

1668.     Skapar problem, för individen själv

och hennes omgivning.

1669.     Har inget svar på gårdagens och dagens motgångar och svårigheter.

1670.     Förvirrande och orolig tanke-värld; styrs inte av ordning, planering och disciplin.

1671.     Har inget beskydd mot förvirringen, oron och obeslutsamhet.

Förvirrad och orolig tanke-värld           1663-1671.

1672.     Vänliga och förlåtande ord; ger en fin uppmuntran till våra med-människor.

1673.     Läkedom till både kropp och själ.

1674.     Skapar fram ett gott leende på den tacksammes läppar.

1675.     Vänliga och förlåtande ord; ger ett inbjudande kropps-språk till den som hör det.

1676.     Påverkar sin omgivning med glädje

och ger en inre ro och vila i dina

med-människors hjärtan.

1677.     Ger upprättelse ifrån ovänskapens

bittra besvikelser.      

1678.     Utstrålar omtanke, värme och omsorg

för de behövande.

1679.     Ger människor en framtids-tro.

1680.     Vänliga och förlåtande ord; påverkar människor till beslutsamhet.

1681.     Ger tryggheten, ron och vilan för själen.

1682.     Sötma för själen.

1683.     Låter ett nytt ljus lysa upp människans

mörka tillvaro.

1684.     Fyllt av både vishet och klokhet.

1685.     Vänliga och förlåtande ord; kan förändra

ett helt samhälle, stad  och nation i sitt handlande, tankesätt och talesätt.

1686.     Frihet både för tanke-värld, tal och hjärtan.

1687.     Betydelsefull i olika beslut.

1686.     Lyssnar på sanningen.

1687.     Lyssnar på ödmjukheten och litenheten.

1688.     Pålitlig i sina ord, som kan förändra och förvandla människors livsföring.

1689.     Ord som väger tyngre än fåfängliga ord.

1690.     Vänliga och förlåtande ord; fyllda av sanning, klokhet och vishet.

1691.     Ligger på de ödmjukas läppar.

   
1692.     Ligger på de ödmjukas tunga.

1693.     Finns i de ödmjukas tal.

1694.     Finns i de ödmjukas hjärta.

Vänliga och förlåtande ord                                   1672-1694.

1695.     Det finns ett ordspråk som säger;   "Öppna inte munnen för ett o-fruktbart prat". 

1696.     Öppna inte din mun i ett tal som inte är andra människor till uppmuntran.

1697.     O-fruktbart tal; ger ingen god frukt.

1698.     O-fruktbart tal och ett fruktbart tal går två skilda vägar.

1699.     Har två olika personligheter och viljor.

1700.     O-fruktbart tal; skvallrar, kritiserar och förtalar andra människor.

1701.     Saknar förmågan att se en människas

a-sida.

1702.     Talar om människans b-sidor.

1703.     Finns på den högmodiges tunga.

1704.     Har sin informations-källa i högmodet och stoltheten.

1705.     Den högmodige; lyssnar på ett ofruktbart tal.

1706.     Den ödmjuke; lyssnar inte på ett o-fruktbart tal, ty han har sin informations-källa i ödmjukheten.

1707.     Övermodige; talar ett o-fruktbart tal med sina läppar.

1708.     Talar ett o-fruktbart tal med sin tunga.

1709.     O-fruktbart tal; ingen problem-lösare.

1710.     O-fruktbart tal; skapar problem och ovänskap.

1711.     O-fruktbart tal; gör inga goda beslut.

1712.     Ingen beslutsam tunga.

O-fruktbart tal         1695-1712.

1713.     I ett o-fruktbart tal; finns ingen uppmuntran, ro och vila.

1714a.     I ett o-fruktbart tal; finns ingen vänskap.

1714b.     Finns ingen glädje, läkedom och

framtids-tro, för varje människa.

1715.     I ett o-fruktbart tal; finns ensamheten, uppgivenheten och modfälldheten.

1716.     Skapar fram bitterheten, besvikelsen, avundsjukan och svartsjukan.

   

I ett o-fruktbart tal    1713-1716.

1717.     Fridfull tanke-värld och en orolig tanke-värld; har två olika personligheter och viljor.

1718.     Fridfull tanke-värld och en orolig tanke-värld; går två skilda vägar.

1719.     Fridfull tanke-värld; ger en ro, vila och harmoni till både kropp och själ.

1720.     Fridfull tanke-värld; fridsam, eftertänksam och klok.

1721.     Uppmuntrande, fridsam och förnöjsam.

1722.     Söker ödmjukhetens goda frukter.

1723.     Lyssnar på stillheten och godheten.

1724.     Ingen samarbets-partner till

o-måttlighetens stress och förvirring i mänsklighetens tanke-värld.

1725.     Fridfull tanke-värld; god problem-lösare.

1726.     Lyssnar på sanningens personlighet

och vilja.

1727.     Lyssnar aldrig på lögnaktigt tal.

1728.     Talar alltid sanning.

1729.     Fylld av vishet och klokhet.

Fridfull tanke-värld                          1717-1731.  

1730.     Den ödmjuke; har en fridfull tanke-värld.

1731.     Den högmodige; saknar en fridfull

tanke-värld.

1732.     I den fridfulla tanke-världen; finns en framtids-tro.

1733.     Finns inget som är omöjligt att göra.

1734.     Har en utstrålning av hopp, framtids-tro

och kärlekens-vila.

1735.     I den fridfulla tanke-världen; finns

en inre utstrålning av förnöjsamhet,

inre harmoni och glädje.

  

1736.     Har ett bemötande leende.   

1737.     Beslutsam, rädd om tystnaden och känner en tacksamhets-känsla.

1738.     Finns i en god vänskap.

1739.     Har svar på människans behov.

1740.     I den fridfulla tanke-världen; lyser

ett ljus av hopp, framtids-tro och kärlekens-vila,

för varje människa.

I den fridfulla tanke-världen                                  1732-1740.

1741.     Kärlekens-vila; vilan för både kropp och själ.

1742.     Ger en utstrålning av hopp, vila, framtids-tro och harmoni.

1743.     Förändrar o-vänskapen till god vänskap.

1744a.   Finns i tålamodet, uthålligheten och ståndaktigheten; för varje längtande människa.

1744b.   Saknas i mänsklighetens hjärtan. 

1745.     I kärlekens-vila finns det ett gott leende.

1746.     Finns i godheten, vänligheten, trofastheten och tro-värdigheten.

1747.     Svaret för den beslutsamme.

1748.     Har en lösning på alla problem.

1749.     Finns i stillheten, eftertänksamheten, visheten och klokheten.  

    

I kärlekens vila   1741-1749.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. XI.

1450.    All ondska och ondskefullhet; ingen problem-lösare på alla världens problem.
1451.    Har alla möjligheter till att alltid skapa nya livsproblem; dess huvudproblem; ingen generation lär sig av gårdagens generations misstag.

1452.    Har sitt ursprung i all förstörelse och tillintetgörelse, av hela vår värld.

1453.    Förstör den goda vänskapen.

1454.    Saknar godheten, ron, vilan och harmonin.

1455:    I all ondska och ondskefullhet; finns ingen gemenskap, omsorg, medkänsla, medömkan och omtänksamhet.

1456.    Föder fram bitterheten, besvikelsen, hatet, föraktet, avundsjukan och svartsjukan.

1457.    Finns hat, mord och att alltid skada sin med-människa.

1458.    Fylld av högmodet, stoltheten och egoismens tankar och vilja.

1459.    Efter en tid tillintetgör all ondska sig själv.

1460.    Med-lidandet; tänker alltid på sin med-människas goda.

1461.    Ser alltid sin med-människas behov.

1462.    En god problem-lösare.

1463.    Problem-lösare inför samhället, staden och nationen.

1464.    I med-lidandet; finns det en godhet, barmhärtighet och lett lidande för andra människors behov.

1465.    I med-lidandet; finns en vilja att gå ett steg extra för sina med-människor.

1466.    Kan lida med andras lidande.

1467.    Den ödmjuke; fylld av ödmjukheten och med-lidandet för den svage, de små, övergivna, faderlösa, hjälplösa och hemlösa.

1468.    Den högmodige; känner inget med-lidande för sina med-människor.

1469.    I med-lidandet; går den ödmjuke och den högmodige två skilda vägar.  

1470.    I med-lidandet; har den ödmjuke och den högmodige två olika personligheter och viljor.
1471.    Högmodet och ha-begäret; goda samarbets-partner.

1472.    Gör samma beslut.

1473.    Lyssnar på egoismen, högmodet, självgodheten, stortaligheten och stoltheten.

1474.    Saknar ett med-lidande för sina med-männskors behov.

1475.    Högmodet och ha-begäret; har samma personligheter och viljor.

1476.    Gör sina egna beslut tillsammans.

1477.    Vill inte gå ett extra steg för sina med-människors behov.

1478.    Ser inte andras behov, av hjälp.
1479.    Finns inte i den ödmjukes hjärta.

1480.    Högmodet och ha-begäret; blir aldrig tillfredsställd.

Högmodet och Ha-begäret                     1471-1480.

1481.    Högmodet och penning-begäret; goda samarbets-partner.

1482.    Har samma personligheter.

1483.    Vill inte gå ett extra steg för den fattige, hemlöse, övergivne, den svage och de små.

1484.    Ser inte andras de behövandes behov.

1485.    Högmodet och penning-begäret; blir aldrig tillfredsställd.

1486.    Saknar ett medlidande för sina med-människors behv.

1487.    Gör sina egna beslut tillsammans.

1488.    Har samma tanke-sätt och tale-sätt.

1489.    Går inte två skilda vägar.

1490.    Högmodet och penning-begäret; ser alltid sina egna behov, men inte andras behov.  

Högmodet och penningbegäret                                   1481-1490.  

1491.    O-lydnaden och ohörsamheten; kan följa människan under hela hennes jordeliv.

1492.    Den aktiva faders-kärleken och moders-kärleken; fostrar sitt barn och sina barns olydnad.

1493.    O-lydnaden och ohörsamheten; lyssnar inte på lydnaden ty de går två skilda vägar från varandra.

1494.    O-lydnaden och lydnaden; har två olika personligheter.

1495.    O-lydnaden är o-pålitlig; inte trovärdig, gör alltid sin egna vilja.

1496.    O-lydnaden och ohörsamheten; styrs av ett högmodigt och ett stolt hjärta.

1497.    O-lydnaden och ohörsamheten; lyssnar på egoismen, högmodet och stoltheten.

1498.    O-lydnaden och ohörsamheten; gör alltid sina egna beslut, utan att rådfråga andra.

1499.    O-lydnaden och ohörsamheten; lyssnar inte på sina med-människor.

1500.    O-lydnaden och ohörsamheten; lyssnar på lögnens tankar och vilja.

1501.    Den högmodige; lever i o-lydnad mot sanningen.

1502.    Den ödmjuke; lyssnar inte på o-lydnaden.

1503.    Lydnaden; den ödmjukes led-stjärna.

1504.    Lydnaden; är alltid ödmjuk.

1505.    Den aktiva faders-kärleken och moders-kärleken; fostrar sitt barn och sina barn till lydnad.

1506.    Lydnaden; finns i de ödmjukas hjärtan.

1507.    Lydnadens maninigsrop är:  "Jag har en sökande längtan efter människors-hjärtan, tal och tankevärld".

1508.    I lydnaden finns ödmjukheten, godheten, ro, vilan, förnöjsamheten, glädjen, friden, tålamodet, uthålligheten, saktmodet, måttfullheten och ståndaktigheten.

1509.    Lydnaden ;har ett större värde än o-lydnaden.

1510.    Lydnaden; god för en människas utveckling och mognad.

1511.    Ett ord av vishet; är till för den förvirrade och övergivne.

1512.    Ett ord av vishet; för den faderlöse, hemlöse och den ensamne; gör livet värdefullt och innehållsrikt.

1513.    Ett ord av vishet; uppmuntrande, ger livs-glädje, ro, vila och ett väl-befinnande.

1514.    Ett ord av vishet; en problem-lösare.

1515.    Ett ord av vishet; ger svar på våra frågor i livet.

1516.    Ett ord av vishet; ger en inre läkedom till både själ och kropp.

1517.    Ett ord av vishet; ger en vis tunga.

1518.    Ett ord av vishet; förändrar vårt hjärta, tal och tankevärld.

1519.    Ett ord av vishet; förvandlar mörkret till ljus i människors vardagliga liv.

1520.    Ett ord av vishet; öppnar människors hjärtan och tanke-värld, för vishetens ord.

1521.    Ett ord av vishet; har sin källa i visheten.

Ett ord av vishet                                      1511-1521.

1522.    Ett liv av vishetens-ord; kan förändra våra liv och vår omgivning.

1523.    Barnen är goda imitatörer av sina föräldrar.

1524.    Det som barnen ser att föräldrarna gör, tror barnen på.

1525.    Barnen lyssnar på vad föräldrarna säger.

1526.    Av föräldrarna, lär de sig hur de ska tala.

1527.    Ett ordspråk säger; lika barn leka bäst.

1528a.   Den personliga uthålligheten; talar om vem vi är.

1528b.   Den personliga uthålligheten; talar sitt klara språk, hur vi reagerar i olika livs-situationer.

1529.    Den personliga uthålligheten; gör att vi har en god karaktär inför andra människor och vår omgivning.

1560.    Den personliga uthålligheten; ger aldrig upp, trots svåra livs-situationer.

1561.    Den personliga uthålligheten; uppmuntrar och uppskattar våra med-människor och vår omgivning.

1562.    Den personliga uthålligheten; talar om vem vi är.

1563.    Den personliga uthålligheten; påverkar och utvecklar oss som människor och med-människa.

1564.    Den personliga uthålligheten; ger oss en inre vila, harmoni och framtids-tro.

1565.    Den personliga uthålligheten; alltid en problem-lösare.

1566.    Den personliga uthålligheten; gör oss till en god förebild, inför våra med-människor och vår personliga omgivning.

1567.    Den personliga uthålligheten; visar sig i vårt handlings-sätt mot våra med-människor.

Den personliga uthålligheten                          1528a-1567.

1568.    Ordningen och planeringen; hälsosam för både kropp och själ.

1569.    Ordningen och planeringen; den goda problem-lösaren.

1570.    Ordningen och planeringen; den goda karaktären för våra liv.

1571.    Ordningen och planeringen; det goda vittnesbördet inför våra med-människor.

1572.    Ordningen och planeringen; god för vår utveckling, som med-människa.  

Ordningen och planeringen                            1568-1572.  

1573.    Den mogna manligheten och kvinnligheten; ger friska barn, både mentalt, kroppsligt och själsligt.

1574.    Den mogna manligheten och kvinnligheten; kan på ett bra sätt lösa barnens problem.

1575.    Den mogna manligheten och kvinnligheten; tar sitt fulla ansvar för barnen och dess utveckling till vuxna individer.

1576.    Den mogna manligheten och kvinnligheten, kan förändra ett helt samhället, staden och nationen.

Den mogna manligheten och kvinnligheten                1573-1576.

1577.    Den goda manliga mogenheten och kvinnlighet en; det goda vittnesbördet inför sin omgivning.

1578.    Den omogna manligheten och kvinnligheten; ger inga friska barn, varken mentalt, kroppsligt och själsligt.

1579.    Den omogna manligheten och kvinnligheten; kan inte lösa barnens uppväxt-problem.

1580.    Den omogna manligheten och kvinnligheten; ger inget gott föräldrar-vittnesbörd inför sin omgivning.

1581.    Den omogna manligheten och kvinnligheten; ingen god förebild om hur barn ska utvecklas till vuxna inidivider, som trots allt är både samhällets, stadens och nationens framtid. 

Den omogna manligheten och kvinnligheten                   1577-1581.

1582.    Den fladdrande och stressande tungan; väger lätt på vågskålen.

1583.    Den fladdrande och stressande tungans tal; har inget djupare innehåll.

1584.    Den fladdrande och stressande tungan; ger en dålig underhållning.

1585.    Den fladdrande och stressande tungan; blir till ett tids-fördriv.

1586.    Den fladdrande och stressande tungan; en aktiv ersättare för rastlösheten, tystnaden och tomheten.

1587.    Den fladdrande och stressande tungan; ger en dålig bedömnings och urskiljnings-förmåga.

1588.    Den fladdrande och stressande tungan; ger ett förvirrande tal.
1589.    Den fladdrande och stressande tungan; en opålitlig tunga.

1590.    Den fladdrande och stressande tungan; en opålitlig och pålitlig tunga går två skilda vägar.

1591.    Den fladdrande och stressande tungan; den opålitliga och pålitliga tungan har två olika personligheter och viljor.

1592.    Den fladdrande och stressande tungan; talar både lögn och sanning.

1593.    Den fladdrande och stressande tungan; talar inga visa och kloka ord.

1594.    Den fladdrande och stressande tungan; inte rädd om tystnaden, som ger oss ron, vilan och harmonin.

1595.    Den fladdrande och stressande tunga; otystnadens och tystnadens tunga går två skilda vägar.

1596.    Den fladdrande och stressande tungan; otystnadens och tystnadens tunga har två olika personligheter och viljor.

1597.    Den fladdrande tunga och stressande tunga; ingen tunga av lyssnandet, stillheten och eftertänksamheten.

1598.    Den fladdrande tunga och stressande tungan; ingen tunga av måttfullheten, återhållsamheten, godheten, medlidandet, medkänslan, troheten, trovärdigheten, tålamodet, tåligheten, uthålligheten, ståndaktigheten, mildheten, litenheten, ödmjukheten och saktmodet .

1599.    Den fladdrande tunga och stressande tungan; har sitt ursprung utifrån lögnen, skvallret och förtalet. 

Det fladdrande och stressande tungan                     1582-1599.