VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. V.

600.     Det finns olika ordspråk som talar om tungans missbruk; vilket betyder att den används på ett felaktigt sätt.

"Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, ty vi felar på många sätt, i våra liv".

Tungans vittnesbörd talar alltid om hurdan karaktär vi har, både inför oss själva och vår omgivning.

Ty vi felar på många olika sätt, eftersom vi aldrig blir fullkomliga som människor; från våra fel och brister.

Det tydligaste sättet på hur vi ser våra fel och brister, är det på vilket sätt vi talar till våra med-människor i ord och handling.

601.   Den fullkomlig tungan talar alltid milda, goda uppmuntrande och läkande ord in i sina med-människors hjärtan.  

602.   Den fullkomliga tungan; stressar aldrig fram sitt budskap.

603.   Den fullkomliga tungan; tänker först och handlar sedan, utifrån sitt tal.

604.   Den fullkomliga tungan; en vis och klok tunga uppfylld av klokheten, eftertänksamheten och visheten.

605.   Den fullkomliga tungan; används inte till lögner, förtal, kritik och skvaller.

606a.   Den fullkomliga tungan; är obesmittad av avundsjukan och svartsjukan.

606b.   Den fullkomliga tungan; liknas vid en ödmjuk och mild tunga.

607.   Den fullkomliga tungan; talar ut med-lidande, milda och kloka ord till andra människor.

608.   Den fullkomliga tungan; skiljer se avsevärt från ifrån en ofullkomlig tunga.

609.   En fullkomlig tunga har fina och goda karaktärsdrag.

Den fullkomliga tungan                                          

601-609.

610.   """När vi lägger ett betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp"".

I det här ordspråket berättas det om en dragande häst med ett betsel i sin mun.

Drar häst-kusken hästens-betsel åt vänster, då går hästen åt vänster.

Drar häst-kusken hästens betsel åt höger, då går hästen åt höger.

Hästen lyder häst-kuskens olika dragningar genom hästens-betsel i hästens mun, där den är placerad i.

Trots att hästens kropps-byggnad är större än hästens-betsel, så lyder hästen detta lilla betsel i sin mun.

Vi kan göra en jämförelse i detta fall hästen med människan.

Häst-betselet i hästens mun, kan jämföras med tungan i människans mun.

Styr en fullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra fullkomliga handlingar, i ord och gärning.    

Styr en ofullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra ofullkomliga handlingar i ord och gärning.

611.   """"Tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår"".    Detta ordspråk har ett tydligt budskap; där fartygets roder; är en jämförelse-bild på människans tunga som styr hela hennes kropp.  

En ofullkomlig tunga skryter över hur mycket den förmår att göra, en fullkomlig tunga skryter inte.

612.    Den högmodige gör felaktiga beslut, eftersom han aldrig vill råd-fråga andra, ty han förlitar sig helt på sig själv.  För att han skall ödmjuka sig behöver han bli över-bevisad, att han har fel.

613.    Den ödmjuke har aldrig några större problem att råd-fråga andra, eftersom han har ett ödmjukt hjärta, att lyssna på.

614.    Tålamodet, uthålligheten och ödmjukheten övervinner envisheten och nyfikenheten.

615.    Envisheten och nyfikenheten har sin inspirations-källa ifrån högmodet och stoltheten.

616.    Envisheten vill aldrig ge upp sina egna planer och ideer.  

617.    Nyfikenheten känner aldrig någon mättnad för att ständigt söka upp nya informations-källor.

Dessa informations-källor söks oftast genom den massmediala-informationen med dess hjälp-medel eller vid olika personliga kontakter, för att senare föra det vidare till andra informations-källor.

Bildligt talat det blir som flera ringar på en vatten-yta.

618.     """Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten??. Inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten""".

Detta ordspråk framställer för oss skillnaden på två olika vatten-källor av sött eller bittert vatten, att dricka för att släcka vår törst, ty en törstig människan, när hon får sin törst tillfredsställd, har ett större värde än allt annat; rikedomar i överflöd, matriella rikedomar; allt annat som vill tillfresställa hennes synliga behov, som hon söker sin trygghet i, under sitt liv.

619.    En salt-källa ger alltid salt vatten, att dricka.

620.    En söt-källa ger alltid sött vatten, att dricka.

621.    Bitterheten och besvikelsen påverkar en fladdrande tunga, för att ge uttryck för sin bitterhet och besvikelse.

622.    Bitterheten och besvikelsen förslavar en människas tankevärld, tal och hjärta.

623.    Bitterheten och besvikelsen kommer in i en människas tanke-värld när hon blir fel-behandlad och undervärderad av andra människor i samhället.

Hennes människo-värde som människa undervärderas; människan blir som en liten, nolla.

624.     ""Den övermodige säger till sig själv: "Idag eller imorgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer, ty ni vet inte hur ert livblir imorgon"".

Detta ordspråk framställer för oss den övermodiges tankesätt och handlingssätt:

Den övermodige har ett stortaligt och högmodigt tal i sin mun och på sin stolta tunga, när han talar om vad han vill och önskar att göra efter sina egna  planer och rådslut, som han så gärna vill fullborda, med att att utföra, till sin egen ära.  

Det sägs att han vill göra goda affärer, ty den övermodige har ett hjärta för penningbegäret och dess rikedomar, som lockar honom, att söka efter, för att tillfredsställa sina egna egoistiska behov, utan att tänka på andras längtande behov, med att få sitt dagliga bröd.

625.    Den övermodige är skrytsam i sitt tal, med att tala stora ord.

626.    Den övermodiges fall, står för dörren och väntar uthålligt på honom.

627.    Den övermodige är förblindad av sitt eget högmod och sin stolthet.

628.    Den övermodige söker ogärna någon hjälp hos andra människor; ty han säger i sitt högmodiga och stolta hjärta;  "Jag klara mig alltid på egen hand".

629.    Den övermodige tror att allt det han gör är fullkomligt bra.

630.    Den övermodige erkänner aldrig sina fel och brister, ty han är alltid i själv en fullkomliga människa.

632.    En fullkomlig människa är aldrig en ofullkomlig människa.

633.    En fullkomlig och övermodig människa saknar ett milt och ödmjukt hjärta, att lyssna på.

634.    Den högmodige knackar på den ödmjukes hjärtats-dörr, men den ödmjuke släpper inte in honom i sitt hjärta, ty den högmodige och ödmjuke har inte samma tanke och talesätt.

635a.    En dominant kvinna i ett vänskaps-förhållande eller i ett äktenskaps-förhållande, har svårt med att lyssna på sin man, vad han tycker och tänker.

b.         En dominat kvinna är inte tacksam och uppmuntrande, när hon umgås med den manliga mogenheten.

c.        En dominant kvinna har alltid ensam det sista ordet i alla samtal med mannen.

d.        En dominant kvinna har en sökande längtan i sitt hjärta efter att vara Herre i sitt egna hus, utan någon hänsyn till vad mannen tycker och tänker.  

e.        En dominant kvinna har svårt att ödmjuka sig under mannens olika förslag och till vad han vill göra som man.  Vilket innebär att hon saknar en god samarbets-förmåga med mannen.

Med handen på hjärtat, en sådan man får aldrig något manligt själv-förtroende, eftersom den dominanta kvinnan bestulit honom på både hans manliga mogenhet och själv-förtroende.

Bildligt talat är han en toffel-hjälte, som aldrig säger ifrån.

f.          En dominant kvinna som inte värde-sätter mannen, för den han är; har aldrig förtjänat att leva och dela sitt liv med en man;  Ett förslag är att det är bättre att hon lever helt ensam, med sitt högmodiga och egoistiska

tankesätt och talesätt mot mannen, hela tiden.

g.       En dominant kvinna som har svårt att umgås med andra människa, är det bättre att hon umgås med ensamheten, som har en god förmåga att fostra och forma henne till att ödmjuka sig, först mot sig själv och andra människor. Hur lång denna forstan tar, beror helt på henne själv och hur den form-bara ödmjukhet är utvecklad i hennes liv. Ett val som hon själv gör.

636.    En dominant kvinnas högmod och stolthet, förstör hennes liv som kvinna, ty hon har svårt för att utveckla en god vänskap.

637.    En dominant kvinna blir alltid bestulen på sin tid, av sitt liv när hon som en dominant människa lever i det, eftersom högmodet och stoltheten, ger aldrig någoting tillbaks.  Man gör sig en egen björntjänst.

638a.  En dominant man

639.    En nyfiken människa kan säga till en med-människa; Jag är lite nyfiken att höra om vad han eller hennes lägenheter ligger?    Har han eller hon några syskon eller föräldrar?

640.    En vänskap är som en ny-utslagen vår-blomma eller ett frukbart grönskande träd.

641.    När man umgås med varandra odlar man upp djupa, fina, ärliga samtal, bildligt talar är det som att plantera fina fruktsamma frön i en god vänskaplig-välbevattnad jordmån

642.    Efter dessa fina och ärliga samtal mot varandra, kan det kännas gott i själs-livet, en inre läkedom för själen.   Det är inte svårt att fortsätta med dessa goda fina samtal, som på sikt ger en god inspiration för vår framtid.

643.     Låt oss vara rädd om ödmjukheten, ty den är som en diamant för själen.

644.     Ödmjukheten kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

645.     När ödmjukheten växer till i våra liv och högmodet förminskas i våra liv, blir det som att diamanten börjar att slipas mer och mer, för att bli vackrare och vackrare i våra liv.

646.     Lögnen har sitt ursprung i högmodet.

647.     Lögnens tankar och tal kommer ifrån högmodet.

648.     Lögnens tankesätt och talesätt kommer utifrån ett ont och högmodigt hjärta.

649.     Lögnen kan aldrig tala sanning.

650.     En lögn uppblandad utav sanning, är trots allt fortfarande en lögn.

651.     När lögnen talar finns den alltid på lögnens tunga, för att sprida ut sitt lögnaktiga budskap, från lögnens hjärta, som för alltid tagit avstånd från sanningens hjärta.    

652.     Lögnens personlighet skiljer sig från sanningens personlighet, eftersom de båda existerar som en verklighet, under vårt liv.

653.     Sanningen har sitt ursprung i ödmjukheten.

654.     Sanningen kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

655.     Låt oss vara rädda om sanningen, ty det är ett skydd mot lögnen.   

656.     När sanningen växer till i våra liv, då förminskas lögnen, då blir sanningen som i början är en oslipad diamant, tillåts den att slipas blir den bara vackrare och vackrare i våra liv och dess utstrålning utifrån denna slipade diamant kan påverka vår omgivning, samhälle och nation.

657.      Låt oss vara rädda om sanningen, ty den är som en dyrbar diamant, för oss själva, vår omgivning, vårt samhälle och nation.

658.      Den ödmjuke talar sanning och lyssnar inte på lögnen.

659.      Den ödmjuke har ett tankesätt och talesätt av sanningen.

660.      Den högmodige lyssnar på lögnen och talar inte alltid sanning.

661.      Den högmodige kan både tala lögn och sanning samtidigt.

662.      Den högmodiges tal är inte alltid trovärdigt.

663.      Sanningen har en god bedömnings-förmåga att avslöja lögnen, eftersom den har en god kunskap om hur lögnen, fungerar som lögn.

664.      Lögnen har ingen god bedömnings-förmåga att avslöja sanningen, eftersom den har en dålig kunskap om hur sanningen, fungerar som sanning.  

665.      Lögnen kan inte utveckla godheten i ett människo-hjärtan, eftersom den saknar kunskapen om hur godheten fungerar, ty lögnen kan inte bli godheten i sig själv.

666.      Lögnen har däremot en väl-utvecklad förmåga att göra precis motsatsen till vad godheten vill ge till alla människor. 

667.      Leva i och under tålamodet är att leva i väntans-tider, precis som en kvinna i väntans-tider, då hon ser fram emot att föda sitt barn, när barnet är fött, då kommer hennes glädje, över barnets födelse.

668.      Ett förstående hjärta är ett ödmjukt hjärta.

669.      Ett förstående hjärta är ett hjärta fyllt av medlidande och medömkan, för andra människor.

Som säger; "Vad kan jag göra för dig, min vän;   Hur är det med vännen min, idag!

670.      Lögnens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i sanninngen.

671.      Sanningens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i lögnen.

672.      Lögnen är ingen god samarbets-partner till sanningen.

673.      Sanningen är ingen god samarbets-partner till lögnen.

674.      Kvinnan säger i sitt hjärta; ska jag leva med en mogen man , så vill jag komma i centrum av hans liv och inte i andra hand, som en second-hand vara.

675.       Kvinnan säger i sitt hjärta; när jag lever mitt liv tillsammans med en mogen mans manlighet, eftersom jag är i centrum av hans liv, då kan min kvinnlighet, blomma ut i sin fulla blomning och blir vacker för min man 

676.       Mannen säger i sitt hjärta; när jag har en sökande längtan efter en kvinnas kvinnlighet och inte finner den, kan jag inte som man få möjligheten till att blomma ut i min mogna manlighet.

677.       Värdesätter man något i en människas liv, då vill man uppmuntra henne.

678.       När en människa värdesätter något från en med-människa, kan hon ge uttryck för det genom ett talande kroppsspråk av uppmuntran och tacksamhet.

679.       Att lära känna ödmjukheten är att umgås med den och bli den lik. 

680.       Den ödmjuke umgås med ödmjukheten, men den högmodige umgås inte med ödmjukheten, eftersom han har ett högmodigt hjärta och har därför svårt att ödmjuka sig.

681.       Kvinnans kvinnlighet bemöter den manliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

682.       Mannens manlighet bemöter den kvinnliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

683.       Sök stillheten, ty den söker dig, du människo-barn.

684.       Stillheten har en personlighet, vars längtan är att fylla människors tanke-värld och h järtan med sin stillhet.

685.       Stillheten kan inte påverka en människas tanke-värld och hjärta, om den inte får en möjlighet till det.

686.       Stillheten fyller människan med en inre läkedom.

687.       Stillheten är hälsosam och läkande , för en förvirrad tankevärld.

688.       Stillheten är god för tålamodet och uthålligheten.

689.       Stillheten, tystnaden och tiden är en god jord-mån för tålamodet och uthålligheten.

690.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för rastlösheten och sysslolösheten.

691.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för en inre läkedom i tankevärlden och hjärta.

692.       Den dominante vill gärna påverka andras tankesätt med sina egna ideer och tankar, ty hon säger till sig själv, jag kan allt och vet allt.

693.       Den dominante med sina förslag och ideer säger vad bra att jag kan kontrollera andra och med mina egna beslut och tankar.

694.       Den dominante har svårt att ödmjuka sig, ty ett högmodigt och stolt hjärta, umgås inte med det ödmjuka hjärtat.

695.       Stillheten söker upp ett ödmjukt hjärta.

696.       Stillheten får aldrig möjligheten att söka upp ett högmodigt hjärta.

697.       Det högmodiga och stolta hjärtat har svårt att söka efter stillheten och tystnaden.

698.       Stillhetens maningsrop är:  "Mitt hjärta söker er mina människohjärtan, att få påverka era förvirrade tanke-världar, av denna tidens anda.

699.       Stillheten är mild, god, läkande, tålmodig, uthållig, medlidande, barmhärtig, visheten, klokheten, eftertänksamheten, saktmodet och trovärdigheten.

700.       Fruktan kan förslava och trälbinda ett människo-liv.

701.       Oroliga tankar i människans tankevärld öppnar upp för fruktan.

702.       Fruktan har sitt ursprung i lögnen.

703.       Lögnen och fruktan saknar en kunskap om sanningen, ty sanningen finns inte i lögnen och fruktan.

704.       "Kasta inte bort din frimodighet", säger ett ordspråk, ty den har med sig stor lön.

705.       Ett frimodigt hjärta är ett ödmjukt hjärta.

706.       Ett hjärta av fruktan är ett högmodigt hjärta.

707.       Ett frimodigt hjärta fruktar inte för människors tankar och högmodiga hjärtan.

708.       Ett frimodigt hjärta ser alltid möjligheten, att förändra sig själv och sin omgivning.

709.       Ett frimodigt hjärta glömmer alltid sig själv.

710.       Ett högmodigt hjärta glömmer aldrig sig själv.

711.       Ett frimodigt hjärta är ett glatt hjärta.

712.       Ett högmodigt hjärta är ett sorgset hjärta.

713.       Det frimodiga hjärtat med dess tankar styrs inte av deppigheten, uppgivenheten och missmodet.

714.       Att bevara sina sinnen är ett beskydd mot sin tanke-värld och hjärta.

715.       Den ödmjuke tar avstånd från oförnuftiga tankar.

716.       Lögnen skadar en människas tanke-värld och hjärta.

717.       Sanningen skadar inte en människas tanke-värld och hjärta.

718.       Tacksamheten finns inte i lögnen.

719.       Otacksamheten finns i lögnen.

720.       Tacksamheten finns i sanningen.

721.       Otacksamheten finns inte i sanningen.

722.       Tacksamheten förtalar, kritiserar och skvallrar inte om andra människor.

723.       Otacksamheten förtalar, kritiserar, skvallrar och klagar på allt, om andra människor.

724.       Att finna ödmjukheten är att finna livet och dess ursprung.

725.       Ödmjukheten öppnar ditt hjärta för vilan, tystnaden, tålamodet och uthålligheten.

726.       Ödmjukheten är som en dyrbar skatt i ditt hjärtats åker.

727.       Ditt hjärta är som en fruktbar åkerjord, där du planterar vad du vill fylla ditt hjärta med.

728.       Vad du planterar i ditt hjärta, får du skörda över ditt liv, både i din tanke-värld, tungans tal och ditt fruktbara hjärta, ty därifrån utgår ditt liv för dagen och din framtid.

729.        En människa som inte har en längtan att förändra sina genetiska svagheter, till det bättre, kommer lätt in i en falsk trygghets-vila i sitt liv, både för sig själv till skada och sin omgivning.

730.        Ödmjukhetens maningsrop säger till den högmodige, jag har räckt ut mina ödmjuka händer mot dig, din tanke-värld, ditt tal och ditt hjärta, ty du har aldrig sökt min ödmjukhet, eftersom din tanke-värld, ditt tal och hjärta, har blivit högmodigt.

731.        Alla människor är ofullkomliga, eftersom de har genetiska svagheter.

732.        Latheten, bekvämligheten och glömskan, gör att en människa, under hela sitt liv fortsätter att leva under sina genetiska svagheter.

733.        Tålamodet, uthålligheten och disciplinen, gör att de genetiska svagheterna förminskar sitt inflytande undet ett människo-liv.

734.        Det är bättre att lyssna och vägledas utav ödmjukheten, än högmodet.

735.        Äta av högmodets frukter smakar, som smaklösa frukter.

736.        Äta av ödmjukhetens frukter smakar som en sötma för smak-sinnets njutning.

737.        De genetiska svagheterna skapar och ger en tydlig begränsning av vårt liv, när vi tar tid med dem.   Underhåller vi inte dessa svagheter, då blir vi fria ifrån dem, vi kan istället utnyttja vår tid till att utföra en nyttigare sysselsättning.   

738.        I början av vårt liv är tålamodet som en dyrbar oslipad diamant.

Tillåts tålamodet att slipas av olika prövningar och motgångar blir det till sist en dyrbar slipad diamant.

739.       Man behöver inte söka efter mer kunskap, än vad man har nytta; livet är en dyrbar gåva, till oss alla.

740.       Den ödmjuke är tacksam för det han har.

741.       Den högmodige blir aldrig tacksam för det han har, ty han söker efter att få ännu mer.

742.       Ögat finner aldrig någon mättnad på att se.

743.       Vår tankar i vår tanke-värld säger till oss, vad vi ska säga.

744.       Vårt seende fyller vår tanke-värld med det vi ser.

745.       Vårt smak-sinne säger till vår tanke-värld, vad det smakar.

746.       Vår känsel i våra olika kropps-delar säger till vår tanke-värld, om hur kroppens väl-befinnande är.

747.       Tålamodet, uthålligheten och tiden, behöver ett människo-liv, för att utvecklar sina syften och vilja.

748.       Det som styr samhället, olika nationer och världssystemet idag är laglösheten, nya lagar och paragrafer.

749.       Tillsättandet av ständigt nya lagar och paragrafer, ger en arbetssysselsättning.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. V.

600.     Det finns olika ordspråk som talar om tungans missbruk; vilket betyder att den används på ett felaktigt sätt.

"Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, ty vi felar på många sätt, i våra liv".

Tungans vittnesbörd talar alltid om hurdan karaktär vi har, både inför oss själva och vår omgivning.

Ty vi felar på många olika sätt, eftersom vi aldrig blir fullkomliga som människor; från våra fel och brister.

Det tydligaste sättet på hur vi ser våra fel och brister, är det på vilket sätt vi talar till våra med-människor i ord och handling.

601.   Den fullkomlig tungan talar alltid milda, goda uppmuntrande och läkande ord in i sina med-människors hjärtan.  

602.   Den fullkomliga tungan; stressar aldrig fram sitt budskap.

603.   Den fullkomliga tungan; tänker först och handlar sedan, utifrån sitt tal.

604.   Den fullkomliga tungan; en vis och klok tunga uppfylld av klokheten, eftertänksamheten och visheten.

605.   Den fullkomliga tungan; används inte till lögner, förtal, kritik och skvaller.

606a.   Den fullkomliga tungan; är obesmittad av avundsjukan och svartsjukan.

606b.   Den fullkomliga tungan; liknas vid en ödmjuk och mild tunga.

607.   Den fullkomliga tungan; talar ut med-lidande, milda och kloka ord till andra människor.

608.   Den fullkomliga tungan; skiljer se avsevärt från ifrån en ofullkomlig tunga.

609.   En fullkomlig tunga har fina och goda karaktärsdrag.

Den fullkomliga tungan                                          

601-609.

610.   """När vi lägger ett betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp"".

I det här ordspråket berättas det om en dragande häst med ett betsel i sin mun.

Drar häst-kusken hästens-betsel åt vänster, då går hästen åt vänster.

Drar häst-kusken hästens betsel åt höger, då går hästen åt höger.

Hästen lyder häst-kuskens olika dragningar genom hästens-betsel i hästens mun, där den är placerad i.

Trots att hästens kropps-byggnad är större än hästens-betsel, så lyder hästen detta lilla betsel i sin mun.

Vi kan göra en jämförelse i detta fall hästen med människan.

Häst-betselet i hästens mun, kan jämföras med tungan i människans mun.

Styr en fullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra fullkomliga handlingar, i ord och gärning.    

Styr en ofullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra ofullkomliga handlingar i ord och gärning.

611.   """"Tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår"".    Detta ordspråk har ett tydligt budskap; där fartygets roder; är en jämförelse-bild på människans tunga som styr hela hennes kropp.  

En ofullkomlig tunga skryter över hur mycket den förmår att göra, en fullkomlig tunga skryter inte.

612.    Den högmodige gör felaktiga beslut, eftersom han aldrig vill råd-fråga andra, ty han förlitar sig helt på sig själv.  För att han skall ödmjuka sig behöver han bli över-bevisad, att han har fel.

613.    Den ödmjuke har aldrig några större problem att råd-fråga andra, eftersom han har ett ödmjukt hjärta, att lyssna på.

614.    Tålamodet, uthålligheten och ödmjukheten övervinner envisheten och nyfikenheten.

615.    Envisheten och nyfikenheten har sin inspirations-källa ifrån högmodet och stoltheten.

616.    Envisheten vill aldrig ge upp sina egna planer och ideer.  

617.    Nyfikenheten känner aldrig någon mättnad för att ständigt söka upp nya informations-källor.

Dessa informations-källor söks oftast genom den massmediala-informationen med dess hjälp-medel eller vid olika personliga kontakter, för att senare föra det vidare till andra informations-källor.

Bildligt talat det blir som flera ringar på en vatten-yta.

618.     """Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten??. Inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten""".

Detta ordspråk framställer för oss skillnaden på två olika vatten-källor av sött eller bittert vatten, att dricka för att släcka vår törst, ty en törstig människan, när hon får sin törst tillfredsställd, har ett större värde än allt annat; rikedomar i överflöd, matriella rikedomar; allt annat som vill tillfresställa hennes synliga behov, som hon söker sin trygghet i, under sitt liv.

619.    En salt-källa ger alltid salt vatten, att dricka.

620.    En söt-källa ger alltid sött vatten, att dricka.

621.    Bitterheten och besvikelsen påverkar en fladdrande tunga, för att ge uttryck för sin bitterhet och besvikelse.

622.    Bitterheten och besvikelsen förslavar en människas tankevärld, tal och hjärta.

623.    Bitterheten och besvikelsen kommer in i en människas tanke-värld när hon blir fel-behandlad och undervärderad av andra människor i samhället.

Hennes människo-värde som människa undervärderas; människan blir som en liten, nolla.

624.     ""Den övermodige säger till sig själv: "Idag eller imorgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer, ty ni vet inte hur ert livblir imorgon"".

Detta ordspråk framställer för oss den övermodiges tankesätt och handlingssätt:

Den övermodige har ett stortaligt och högmodigt tal i sin mun och på sin stolta tunga, när han talar om vad han vill och önskar att göra efter sina egna  planer och rådslut, som han så gärna vill fullborda, med att att utföra, till sin egen ära.  

Det sägs att han vill göra goda affärer, ty den övermodige har ett hjärta för penningbegäret och dess rikedomar, som lockar honom, att söka efter, för att tillfredsställa sina egna egoistiska behov, utan att tänka på andras längtande behov, med att få sitt dagliga bröd.

625.    Den övermodige är skrytsam i sitt tal, med att tala stora ord.

626.    Den övermodiges fall, står för dörren och väntar uthålligt på honom.

627.    Den övermodige är förblindad av sitt eget högmod och sin stolthet.

628.    Den övermodige söker ogärna någon hjälp hos andra människor; ty han säger i sitt högmodiga och stolta hjärta;  "Jag klara mig alltid på egen hand".

629.    Den övermodige tror att allt det han gör är fullkomligt bra.

630.    Den övermodige erkänner aldrig sina fel och brister, ty han är alltid i själv en fullkomliga människa.

632.    En fullkomlig människa är aldrig en ofullkomlig människa.

633.    En fullkomlig och övermodig människa saknar ett milt och ödmjukt hjärta, att lyssna på.

634.    Den högmodige knackar på den ödmjukes hjärtats-dörr, men den ödmjuke släpper inte in honom i sitt hjärta, ty den högmodige och ödmjuke har inte samma tanke och talesätt.

635a.    En dominant kvinna i ett vänskaps-förhållande eller i ett äktenskaps-förhållande, har svårt med att lyssna på sin man, vad han tycker och tänker.

b.         En dominat kvinna är inte tacksam och uppmuntrande, när hon umgås med den manliga mogenheten.

c.        En dominant kvinna har alltid ensam det sista ordet i alla samtal med mannen.

d.        En dominant kvinna har en sökande längtan i sitt hjärta efter att vara Herre i sitt egna hus, utan någon hänsyn till vad mannen tycker och tänker.  

e.        En dominant kvinna har svårt att ödmjuka sig under mannens olika förslag och till vad han vill göra som man.  Vilket innebär att hon saknar en god samarbets-förmåga med mannen.

Med handen på hjärtat, en sådan man får aldrig något manligt själv-förtroende, eftersom den dominanta kvinnan bestulit honom på både hans manliga mogenhet och själv-förtroende.

Bildligt talat är han en toffel-hjälte, som aldrig säger ifrån.

f.          En dominant kvinna som inte värde-sätter mannen, för den han är; har aldrig förtjänat att leva och dela sitt liv med en man;  Ett förslag är att det är bättre att hon lever helt ensam, med sitt högmodiga och egoistiska

tankesätt och talesätt mot mannen, hela tiden.

g.       En dominant kvinna som har svårt att umgås med andra människa, är det bättre att hon umgås med ensamheten, som har en god förmåga att fostra och forma henne till att ödmjuka sig, först mot sig själv och andra människor. Hur lång denna forstan tar, beror helt på henne själv och hur den form-bara ödmjukhet är utvecklad i hennes liv. Ett val som hon själv gör.

636.    En dominant kvinnas högmod och stolthet, förstör hennes liv som kvinna, ty hon har svårt för att utveckla en god vänskap.

637.    En dominant kvinna blir alltid bestulen på sin tid, av sitt liv när hon som en dominant människa lever i det, eftersom högmodet och stoltheten, ger aldrig någoting tillbaks.  Man gör sig en egen björntjänst.

638a.  En dominant man

639.    En nyfiken människa kan säga till en med-människa; Jag är lite nyfiken att höra om vad han eller hennes lägenheter ligger?    Har han eller hon några syskon eller föräldrar?

640.    En vänskap är som en ny-utslagen vår-blomma eller ett frukbart grönskande träd.

641.    När man umgås med varandra odlar man upp djupa, fina, ärliga samtal, bildligt talar är det som att plantera fina fruktsamma frön i en god vänskaplig-välbevattnad jordmån

642.    Efter dessa fina och ärliga samtal mot varandra, kan det kännas gott i själs-livet, en inre läkedom för själen.   Det är inte svårt att fortsätta med dessa goda fina samtal, som på sikt ger en god inspiration för vår framtid.

643.     Låt oss vara rädd om ödmjukheten, ty den är som en diamant för själen.

644.     Ödmjukheten kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

645.     När ödmjukheten växer till i våra liv och högmodet förminskas i våra liv, blir det som att diamanten börjar att slipas mer och mer, för att bli vackrare och vackrare i våra liv.

646.     Lögnen har sitt ursprung i högmodet.

647.     Lögnens tankar och tal kommer ifrån högmodet.

648.     Lögnens tankesätt och talesätt kommer utifrån ett ont och högmodigt hjärta.

649.     Lögnen kan aldrig tala sanning.

650.     En lögn uppblandad utav sanning, är trots allt fortfarande en lögn.

651.     När lögnen talar finns den alltid på lögnens tunga, för att sprida ut sitt lögnaktiga budskap, från lögnens hjärta, som för alltid tagit avstånd från sanningens hjärta.    

652.     Lögnens personlighet skiljer sig från sanningens personlighet, eftersom de båda existerar som en verklighet, under vårt liv.

653.     Sanningen har sitt ursprung i ödmjukheten.

654.     Sanningen kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

655.     Låt oss vara rädda om sanningen, ty det är ett skydd mot lögnen.   

656.     När sanningen växer till i våra liv, då förminskas lögnen, då blir sanningen som i början är en oslipad diamant, tillåts den att slipas blir den bara vackrare och vackrare i våra liv och dess utstrålning utifrån denna slipade diamant kan påverka vår omgivning, samhälle och nation.

657.      Låt oss vara rädda om sanningen, ty den är som en dyrbar diamant, för oss själva, vår omgivning, vårt samhälle och nation.

658.      Den ödmjuke talar sanning och lyssnar inte på lögnen.

659.      Den ödmjuke har ett tankesätt och talesätt av sanningen.

660.      Den högmodige lyssnar på lögnen och talar inte alltid sanning.

661.      Den högmodige kan både tala lögn och sanning samtidigt.

662.      Den högmodiges tal är inte alltid trovärdigt.

663.      Sanningen har en god bedömnings-förmåga att avslöja lögnen, eftersom den har en god kunskap om hur lögnen, fungerar som lögn.

664.      Lögnen har ingen god bedömnings-förmåga att avslöja sanningen, eftersom den har en dålig kunskap om hur sanningen, fungerar som sanning.  

665.      Lögnen kan inte utveckla godheten i ett människo-hjärtan, eftersom den saknar kunskapen om hur godheten fungerar, ty lögnen kan inte bli godheten i sig själv.

666.      Lögnen har däremot en väl-utvecklad förmåga att göra precis motsatsen till vad godheten vill ge till alla människor. 

667.      Leva i och under tålamodet är att leva i väntans-tider, precis som en kvinna i väntans-tider, då hon ser fram emot att föda sitt barn, när barnet är fött, då kommer hennes glädje, över barnets födelse.

668.      Ett förstående hjärta är ett ödmjukt hjärta.

669.      Ett förstående hjärta är ett hjärta fyllt av medlidande och medömkan, för andra människor.

Som säger; "Vad kan jag göra för dig, min vän;   Hur är det med vännen min, idag!

670.      Lögnens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i sanninngen.

671.      Sanningens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i lögnen.

672.      Lögnen är ingen god samarbets-partner till sanningen.

673.      Sanningen är ingen god samarbets-partner till lögnen.

674.      Kvinnan säger i sitt hjärta; ska jag leva med en mogen man , så vill jag komma i centrum av hans liv och inte i andra hand, som en second-hand vara.

675.       Kvinnan säger i sitt hjärta; när jag lever mitt liv tillsammans med en mogen mans manlighet, eftersom jag är i centrum av hans liv, då kan min kvinnlighet, blomma ut i sin fulla blomning och blir vacker för min man 

676.       Mannen säger i sitt hjärta; när jag har en sökande längtan efter en kvinnas kvinnlighet och inte finner den, kan jag inte som man få möjligheten till att blomma ut i min mogna manlighet.

677.       Värdesätter man något i en människas liv, då vill man uppmuntra henne.

678.       När en människa värdesätter något från en med-människa, kan hon ge uttryck för det genom ett talande kroppsspråk av uppmuntran och tacksamhet.

679.       Att lära känna ödmjukheten är att umgås med den och bli den lik. 

680.       Den ödmjuke umgås med ödmjukheten, men den högmodige umgås inte med ödmjukheten, eftersom han har ett högmodigt hjärta och har därför svårt att ödmjuka sig.

681.       Kvinnans kvinnlighet bemöter den manliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

682.       Mannens manlighet bemöter den kvinnliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

683.       Sök stillheten, ty den söker dig, du människo-barn.

684.       Stillheten har en personlighet, vars längtan är att fylla människors tanke-värld och h järtan med sin stillhet.

685.       Stillheten kan inte påverka en människas tanke-värld och hjärta, om den inte får en möjlighet till det.

686.       Stillheten fyller människan med en inre läkedom.

687.       Stillheten är hälsosam och läkande , för en förvirrad tankevärld.

688.       Stillheten är god för tålamodet och uthålligheten.

689.       Stillheten, tystnaden och tiden är en god jord-mån för tålamodet och uthålligheten.

690.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för rastlösheten och sysslolösheten.

691.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för en inre läkedom i tankevärlden och hjärta.

692.       Den dominante vill gärna påverka andras tankesätt med sina egna ideer och tankar, ty hon säger till sig själv, jag kan allt och vet allt.

693.       Den dominante med sina förslag och ideer säger vad bra att jag kan kontrollera andra och med mina egna beslut och tankar.

694.       Den dominante har svårt att ödmjuka sig, ty ett högmodigt och stolt hjärta, umgås inte med det ödmjuka hjärtat.

695.       Stillheten söker upp ett ödmjukt hjärta.

696.       Stillheten får aldrig möjligheten att söka upp ett högmodigt hjärta.

697.       Det högmodiga och stolta hjärtat har svårt att söka efter stillheten och tystnaden.

698.       Stillhetens maningsrop är:  "Mitt hjärta söker er mina människohjärtan, att få påverka era förvirrade tanke-världar, av denna tidens anda.

699.       Stillheten är mild, god, läkande, tålmodig, uthållig, medlidande, barmhärtig, visheten, klokheten, eftertänksamheten, saktmodet och trovärdigheten.

700.       Fruktan kan förslava och trälbinda ett människo-liv.

701.       Oroliga tankar i människans tankevärld öppnar upp för fruktan.

702.       Fruktan har sitt ursprung i lögnen.

703.       Lögnen och fruktan saknar en kunskap om sanningen, ty sanningen finns inte i lögnen och fruktan.

704.       "Kasta inte bort din frimodighet", säger ett ordspråk, ty den har med sig stor lön.

705.       Ett frimodigt hjärta är ett ödmjukt hjärta.

706.       Ett hjärta av fruktan är ett högmodigt hjärta.

707.       Ett frimodigt hjärta fruktar inte för människors tankar och högmodiga hjärtan.

708.       Ett frimodigt hjärta ser alltid möjligheten, att förändra sig själv och sin omgivning.

709.       Ett frimodigt hjärta glömmer alltid sig själv.

710.       Ett högmodigt hjärta glömmer aldrig sig själv.

711.       Ett frimodigt hjärta är ett glatt hjärta.

712.       Ett högmodigt hjärta är ett sorgset hjärta.

713.       Det frimodiga hjärtat med dess tankar styrs inte av deppigheten, uppgivenheten och missmodet.

714.       Att bevara sina sinnen är ett beskydd mot sin tanke-värld och hjärta.

715.       Den ödmjuke tar avstånd från oförnuftiga tankar.

716.       Lögnen skadar en människas tanke-värld och hjärta.

717.       Sanningen skadar inte en människas tanke-värld och hjärta.

718.       Tacksamheten finns inte i lögnen.

719.       Otacksamheten finns i lögnen.

720.       Tacksamheten finns i sanningen.

721.       Otacksamheten finns inte i sanningen.

722.       Tacksamheten förtalar, kritiserar och skvallrar inte om andra människor.

723.       Otacksamheten förtalar, kritiserar, skvallrar och klagar på allt, om andra människor.

724.       Att finna ödmjukheten är att finna livet och dess ursprung.

725.       Ödmjukheten öppnar ditt hjärta för vilan, tystnaden, tålamodet och uthålligheten.

726.       Ödmjukheten är som en dyrbar skatt i ditt hjärtats åker.

727.       Ditt hjärta är som en fruktbar åkerjord, där du planterar vad du vill fylla ditt hjärta med.

728.       Vad du planterar i ditt hjärta, får du skörda över ditt liv, både i din tanke-värld, tungans tal och ditt fruktbara hjärta, ty därifrån utgår ditt liv för dagen och din framtid.

729.        En människa som inte har en längtan att förändra sina genetiska svagheter, till det bättre, kommer lätt in i en falsk trygghets-vila i sitt liv, både för sig själv till skada och sin omgivning.

730.        Ödmjukhetens maningsrop säger till den högmodige, jag har räckt ut mina ödmjuka händer mot dig, din tanke-värld, ditt tal och ditt hjärta, ty du har aldrig sökt min ödmjukhet, eftersom din tanke-värld, ditt tal och hjärta, har blivit högmodigt.

731.        Alla människor är ofullkomliga, eftersom de har genetiska svagheter.

732.        Latheten, bekvämligheten och glömskan, gör att en människa, under hela sitt liv fortsätter att leva under sina genetiska svagheter.

733.        Tålamodet, uthålligheten och disciplinen, gör att de genetiska svagheterna förminskar sitt inflytande undet ett människo-liv.

734.        Det är bättre att lyssna och vägledas utav ödmjukheten, än högmodet.

735.        Äta av högmodets frukter smakar, som smaklösa frukter.

736.        Äta av ödmjukhetens frukter smakar som en sötma för smak-sinnets njutning.

737.        De genetiska svagheterna skapar och ger en tydlig begränsning av vårt liv, när vi tar tid med dem.   Underhåller vi inte dessa svagheter, då blir vi fria ifrån dem, vi kan istället utnyttja vår tid till att utföra en nyttigare sysselsättning.   

738.        I början av vårt liv är tålamodet som en dyrbar oslipad diamant.

Tillåts tålamodet att slipas av olika prövningar och motgångar blir det till sist en dyrbar slipad diamant.

739.       Man behöver inte söka efter mer kunskap, än vad man har nytta; livet är en dyrbar gåva, till oss alla.

740.       Den ödmjuke är tacksam för det han har.

741.       Den högmodige blir aldrig tacksam för det han har, ty han söker efter att få ännu mer.

742.       Ögat finner aldrig någon mättnad på att se.

743.       Vår tankar i vår tanke-värld säger till oss, vad vi ska säga.

744.       Vårt seende fyller vår tanke-värld med det vi ser.

745.       Vårt smak-sinne säger till vår tanke-värld, vad det smakar.

746.       Vår känsel i våra olika kropps-delar säger till vår tanke-värld, om hur kroppens väl-befinnande är.

747.       Tålamodet, uthålligheten och tiden, behöver ett människo-liv, för att utvecklar sina syften och vilja.

748.       Det som styr samhället, olika nationer och världssystemet idag är laglösheten, nya lagar och paragrafer.

749.       Tillsättandet av ständigt nya lagar och paragrafer, ger en arbetssysselsättning.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. V.

600.     Det finns olika ordspråk som talar om tungans missbruk; vilket betyder att den används på ett felaktigt sätt.

"Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, ty vi felar på många sätt, i våra liv".

Tungans vittnesbörd talar alltid om hurdan karaktär vi har, både inför oss själva och vår omgivning.

Ty vi felar på många olika sätt, eftersom vi aldrig blir fullkomliga som människor; från våra fel och brister.

Det tydligaste sättet på hur vi ser våra fel och brister, är det på vilket sätt vi talar till våra med-människor i ord och handling.

601.   Den fullkomlig tungan talar alltid milda, goda uppmuntrande och läkande ord in i sina med-människors hjärtan.  

602.   Den fullkomliga tungan; stressar aldrig fram sitt budskap.

603.   Den fullkomliga tungan; tänker först och handlar sedan, utifrån sitt tal.

604.   Den fullkomliga tungan; en vis och klok tunga uppfylld av klokheten, eftertänksamheten och visheten.

605.   Den fullkomliga tungan; används inte till lögner, förtal, kritik och skvaller.

606a.   Den fullkomliga tungan; är obesmittad av avundsjukan och svartsjukan.

606b.   Den fullkomliga tungan; liknas vid en ödmjuk och mild tunga.

607.   Den fullkomliga tungan; talar ut med-lidande, milda och kloka ord till andra människor.

608.   Den fullkomliga tungan; skiljer se avsevärt från ifrån en ofullkomlig tunga.

609.   En fullkomlig tunga har fina och goda karaktärsdrag.

Den fullkomliga tungan                                          

601-609.

610.   """När vi lägger ett betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp"".

I det här ordspråket berättas det om en dragande häst med ett betsel i sin mun.

Drar häst-kusken hästens-betsel åt vänster, då går hästen åt vänster.

Drar häst-kusken hästens betsel åt höger, då går hästen åt höger.

Hästen lyder häst-kuskens olika dragningar genom hästens-betsel i hästens mun, där den är placerad i.

Trots att hästens kropps-byggnad är större än hästens-betsel, så lyder hästen detta lilla betsel i sin mun.

Vi kan göra en jämförelse i detta fall hästen med människan.

Häst-betselet i hästens mun, kan jämföras med tungan i människans mun.

Styr en fullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra fullkomliga handlingar, i ord och gärning.    

Styr en ofullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra ofullkomliga handlingar i ord och gärning.

611.   """"Tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår"".    Detta ordspråk har ett tydligt budskap; där fartygets roder; är en jämförelse-bild på människans tunga som styr hela hennes kropp.  

En ofullkomlig tunga skryter över hur mycket den förmår att göra, en fullkomlig tunga skryter inte.

612.    Den högmodige gör felaktiga beslut, eftersom han aldrig vill råd-fråga andra, ty han förlitar sig helt på sig själv.  För att han skall ödmjuka sig behöver han bli över-bevisad, att han har fel.

613.    Den ödmjuke har aldrig några större problem att råd-fråga andra, eftersom han har ett ödmjukt hjärta, att lyssna på.

614.    Tålamodet, uthålligheten och ödmjukheten övervinner envisheten och nyfikenheten.

615.    Envisheten och nyfikenheten har sin inspirations-källa ifrån högmodet och stoltheten.

616.    Envisheten vill aldrig ge upp sina egna planer och ideer.  

617.    Nyfikenheten känner aldrig någon mättnad för att ständigt söka upp nya informations-källor.

Dessa informations-källor söks oftast genom den massmediala-informationen med dess hjälp-medel eller vid olika personliga kontakter, för att senare föra det vidare till andra informations-källor.

Bildligt talat det blir som flera ringar på en vatten-yta.

618.     """Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten??. Inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten""".

Detta ordspråk framställer för oss skillnaden på två olika vatten-källor av sött eller bittert vatten, att dricka för att släcka vår törst, ty en törstig människan, när hon får sin törst tillfredsställd, har ett större värde än allt annat; rikedomar i överflöd, matriella rikedomar; allt annat som vill tillfresställa hennes synliga behov, som hon söker sin trygghet i, under sitt liv.

619.    En salt-källa ger alltid salt vatten, att dricka.

620.    En söt-källa ger alltid sött vatten, att dricka.

621.    Bitterheten och besvikelsen påverkar en fladdrande tunga, för att ge uttryck för sin bitterhet och besvikelse.

622.    Bitterheten och besvikelsen förslavar en människas tankevärld, tal och hjärta.

623.    Bitterheten och besvikelsen kommer in i en människas tanke-värld när hon blir fel-behandlad och undervärderad av andra människor i samhället.

Hennes människo-värde som människa undervärderas; människan blir som en liten, nolla.

624.     ""Den övermodige säger till sig själv: "Idag eller imorgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer, ty ni vet inte hur ert livblir imorgon"".

Detta ordspråk framställer för oss den övermodiges tankesätt och handlingssätt:

Den övermodige har ett stortaligt och högmodigt tal i sin mun och på sin stolta tunga, när han talar om vad han vill och önskar att göra efter sina egna  planer och rådslut, som han så gärna vill fullborda, med att att utföra, till sin egen ära.  

Det sägs att han vill göra goda affärer, ty den övermodige har ett hjärta för penningbegäret och dess rikedomar, som lockar honom, att söka efter, för att tillfredsställa sina egna egoistiska behov, utan att tänka på andras längtande behov, med att få sitt dagliga bröd.

625.    Den övermodige är skrytsam i sitt tal, med att tala stora ord.

626.    Den övermodiges fall, står för dörren och väntar uthålligt på honom.

627.    Den övermodige är förblindad av sitt eget högmod och sin stolthet.

628.    Den övermodige söker ogärna någon hjälp hos andra människor; ty han säger i sitt högmodiga och stolta hjärta;  "Jag klara mig alltid på egen hand".

629.    Den övermodige tror att allt det han gör är fullkomligt bra.

630.    Den övermodige erkänner aldrig sina fel och brister, ty han är alltid i själv en fullkomliga människa.

632.    En fullkomlig människa är aldrig en ofullkomlig människa.

633.    En fullkomlig och övermodig människa saknar ett milt och ödmjukt hjärta, att lyssna på.

634.    Den högmodige knackar på den ödmjukes hjärtats-dörr, men den ödmjuke släpper inte in honom i sitt hjärta, ty den högmodige och ödmjuke har inte samma tanke och talesätt.

635a.    En dominant kvinna i ett vänskaps-förhållande eller i ett äktenskaps-förhållande, har svårt med att lyssna på sin man, vad han tycker och tänker.

b.         En dominat kvinna är inte tacksam och uppmuntrande, när hon umgås med den manliga mogenheten.

c.        En dominant kvinna har alltid ensam det sista ordet i alla samtal med mannen.

d.        En dominant kvinna har en sökande längtan i sitt hjärta efter att vara Herre i sitt egna hus, utan någon hänsyn till vad mannen tycker och tänker.  

e.        En dominant kvinna har svårt att ödmjuka sig under mannens olika förslag och till vad han vill göra som man.  Vilket innebär att hon saknar en god samarbets-förmåga med mannen.

Med handen på hjärtat, en sådan man får aldrig något manligt själv-förtroende, eftersom den dominanta kvinnan bestulit honom på både hans manliga mogenhet och själv-förtroende.

Bildligt talat är han en toffel-hjälte, som aldrig säger ifrån.

f.          En dominant kvinna som inte värde-sätter mannen, för den han är; har aldrig förtjänat att leva och dela sitt liv med en man;  Ett förslag är att det är bättre att hon lever helt ensam, med sitt högmodiga och egoistiska

tankesätt och talesätt mot mannen, hela tiden.

g.       En dominant kvinna som har svårt att umgås med andra människa, är det bättre att hon umgås med ensamheten, som har en god förmåga att fostra och forma henne till att ödmjuka sig, först mot sig själv och andra människor. Hur lång denna forstan tar, beror helt på henne själv och hur den form-bara ödmjukhet är utvecklad i hennes liv. Ett val som hon själv gör.

636.    En dominant kvinnas högmod och stolthet, förstör hennes liv som kvinna, ty hon har svårt för att utveckla en god vänskap.

637.    En dominant kvinna blir alltid bestulen på sin tid, av sitt liv när hon som en dominant människa lever i det, eftersom högmodet och stoltheten, ger aldrig någoting tillbaks.  Man gör sig en egen björntjänst.

638a.  En dominant man

639.    En nyfiken människa kan säga till en med-människa; Jag är lite nyfiken att höra om vad han eller hennes lägenheter ligger?    Har han eller hon några syskon eller föräldrar?

640.    En vänskap är som en ny-utslagen vår-blomma eller ett frukbart grönskande träd.

641.    När man umgås med varandra odlar man upp djupa, fina, ärliga samtal, bildligt talar är det som att plantera fina fruktsamma frön i en god vänskaplig-välbevattnad jordmån

642.    Efter dessa fina och ärliga samtal mot varandra, kan det kännas gott i själs-livet, en inre läkedom för själen.   Det är inte svårt att fortsätta med dessa goda fina samtal, som på sikt ger en god inspiration för vår framtid.

643.     Låt oss vara rädd om ödmjukheten, ty den är som en diamant för själen.

644.     Ödmjukheten kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

645.     När ödmjukheten växer till i våra liv och högmodet förminskas i våra liv, blir det som att diamanten börjar att slipas mer och mer, för att bli vackrare och vackrare i våra liv.

646.     Lögnen har sitt ursprung i högmodet.

647.     Lögnens tankar och tal kommer ifrån högmodet.

648.     Lögnens tankesätt och talesätt kommer utifrån ett ont och högmodigt hjärta.

649.     Lögnen kan aldrig tala sanning.

650.     En lögn uppblandad utav sanning, är trots allt fortfarande en lögn.

651.     När lögnen talar finns den alltid på lögnens tunga, för att sprida ut sitt lögnaktiga budskap, från lögnens hjärta, som för alltid tagit avstånd från sanningens hjärta.    

652.     Lögnens personlighet skiljer sig från sanningens personlighet, eftersom de båda existerar som en verklighet, under vårt liv.

653.     Sanningen har sitt ursprung i ödmjukheten.

654.     Sanningen kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

655.     Låt oss vara rädda om sanningen, ty det är ett skydd mot lögnen.   

656.     När sanningen växer till i våra liv, då förminskas lögnen, då blir sanningen som i början är en oslipad diamant, tillåts den att slipas blir den bara vackrare och vackrare i våra liv och dess utstrålning utifrån denna slipade diamant kan påverka vår omgivning, samhälle och nation.

657.      Låt oss vara rädda om sanningen, ty den är som en dyrbar diamant, för oss själva, vår omgivning, vårt samhälle och nation.

658.      Den ödmjuke talar sanning och lyssnar inte på lögnen.

659.      Den ödmjuke har ett tankesätt och talesätt av sanningen.

660.      Den högmodige lyssnar på lögnen och talar inte alltid sanning.

661.      Den högmodige kan både tala lögn och sanning samtidigt.

662.      Den högmodiges tal är inte alltid trovärdigt.

663.      Sanningen har en god bedömnings-förmåga att avslöja lögnen, eftersom den har en god kunskap om hur lögnen, fungerar som lögn.

664.      Lögnen har ingen god bedömnings-förmåga att avslöja sanningen, eftersom den har en dålig kunskap om hur sanningen, fungerar som sanning.  

665.      Lögnen kan inte utveckla godheten i ett människo-hjärtan, eftersom den saknar kunskapen om hur godheten fungerar, ty lögnen kan inte bli godheten i sig själv.

666.      Lögnen har däremot en väl-utvecklad förmåga att göra precis motsatsen till vad godheten vill ge till alla människor. 

667.      Leva i och under tålamodet är att leva i väntans-tider, precis som en kvinna i väntans-tider, då hon ser fram emot att föda sitt barn, när barnet är fött, då kommer hennes glädje, över barnets födelse.

668.      Ett förstående hjärta är ett ödmjukt hjärta.

669.      Ett förstående hjärta är ett hjärta fyllt av medlidande och medömkan, för andra människor.

Som säger; "Vad kan jag göra för dig, min vän;   Hur är det med vännen min, idag!

670.      Lögnens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i sanninngen.

671.      Sanningens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i lögnen.

672.      Lögnen är ingen god samarbets-partner till sanningen.

673.      Sanningen är ingen god samarbets-partner till lögnen.

674.      Kvinnan säger i sitt hjärta; ska jag leva med en mogen man , så vill jag komma i centrum av hans liv och inte i andra hand, som en second-hand vara.

675.       Kvinnan säger i sitt hjärta; när jag lever mitt liv tillsammans med en mogen mans manlighet, eftersom jag är i centrum av hans liv, då kan min kvinnlighet, blomma ut i sin fulla blomning och blir vacker för min man 

676.       Mannen säger i sitt hjärta; när jag har en sökande längtan efter en kvinnas kvinnlighet och inte finner den, kan jag inte som man få möjligheten till att blomma ut i min mogna manlighet.

677.       Värdesätter man något i en människas liv, då vill man uppmuntra henne.

678.       När en människa värdesätter något från en med-människa, kan hon ge uttryck för det genom ett talande kroppsspråk av uppmuntran och tacksamhet.

679.       Att lära känna ödmjukheten är att umgås med den och bli den lik. 

680.       Den ödmjuke umgås med ödmjukheten, men den högmodige umgås inte med ödmjukheten, eftersom han har ett högmodigt hjärta och har därför svårt att ödmjuka sig.

681.       Kvinnans kvinnlighet bemöter den manliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

682.       Mannens manlighet bemöter den kvinnliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

683.       Sök stillheten, ty den söker dig, du människo-barn.

684.       Stillheten har en personlighet, vars längtan är att fylla människors tanke-värld och h järtan med sin stillhet.

685.       Stillheten kan inte påverka en människas tanke-värld och hjärta, om den inte får en möjlighet till det.

686.       Stillheten fyller människan med en inre läkedom.

687.       Stillheten är hälsosam och läkande , för en förvirrad tankevärld.

688.       Stillheten är god för tålamodet och uthålligheten.

689.       Stillheten, tystnaden och tiden är en god jord-mån för tålamodet och uthålligheten.

690.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för rastlösheten och sysslolösheten.

691.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för en inre läkedom i tankevärlden och hjärta.

692.       Den dominante vill gärna påverka andras tankesätt med sina egna ideer och tankar, ty hon säger till sig själv, jag kan allt och vet allt.

693.       Den dominante med sina förslag och ideer säger vad bra att jag kan kontrollera andra och med mina egna beslut och tankar.

694.       Den dominante har svårt att ödmjuka sig, ty ett högmodigt och stolt hjärta, umgås inte med det ödmjuka hjärtat.

695.       Stillheten söker upp ett ödmjukt hjärta.

696.       Stillheten får aldrig möjligheten att söka upp ett högmodigt hjärta.

697.       Det högmodiga och stolta hjärtat har svårt att söka efter stillheten och tystnaden.

698.       Stillhetens maningsrop är:  "Mitt hjärta söker er mina människohjärtan, att få påverka era förvirrade tanke-världar, av denna tidens anda.

699.       Stillheten är mild, god, läkande, tålmodig, uthållig, medlidande, barmhärtig, visheten, klokheten, eftertänksamheten, saktmodet och trovärdigheten.

700.       Fruktan kan förslava och trälbinda ett människo-liv.

701.       Oroliga tankar i människans tankevärld öppnar upp för fruktan.

702.       Fruktan har sitt ursprung i lögnen.

703.       Lögnen och fruktan saknar en kunskap om sanningen, ty sanningen finns inte i lögnen och fruktan.

704.       "Kasta inte bort din frimodighet", säger ett ordspråk, ty den har med sig stor lön.

705.       Ett frimodigt hjärta är ett ödmjukt hjärta.

706.       Ett hjärta av fruktan är ett högmodigt hjärta.

707.       Ett frimodigt hjärta fruktar inte för människors tankar och högmodiga hjärtan.

708.       Ett frimodigt hjärta ser alltid möjligheten, att förändra sig själv och sin omgivning.

709.       Ett frimodigt hjärta glömmer alltid sig själv.

710.       Ett högmodigt hjärta glömmer aldrig sig själv.

711.       Ett frimodigt hjärta är ett glatt hjärta.

712.       Ett högmodigt hjärta är ett sorgset hjärta.

713.       Det frimodiga hjärtat med dess tankar styrs inte av deppigheten, uppgivenheten och missmodet.

714.       Att bevara sina sinnen är ett beskydd mot sin tanke-värld och hjärta.

715.       Den ödmjuke tar avstånd från oförnuftiga tankar.

716.       Lögnen skadar en människas tanke-värld och hjärta.

717.       Sanningen skadar inte en människas tanke-värld och hjärta.

718.       Tacksamheten finns inte i lögnen.

719.       Otacksamheten finns i lögnen.

720.       Tacksamheten finns i sanningen.

721.       Otacksamheten finns inte i sanningen.

722.       Tacksamheten förtalar, kritiserar och skvallrar inte om andra människor.

723.       Otacksamheten förtalar, kritiserar, skvallrar och klagar på allt, om andra människor.

724.       Att finna ödmjukheten är att finna livet och dess ursprung.

725.       Ödmjukheten öppnar ditt hjärta för vilan, tystnaden, tålamodet och uthålligheten.

726.       Ödmjukheten är som en dyrbar skatt i ditt hjärtats åker.

727.       Ditt hjärta är som en fruktbar åkerjord, där du planterar vad du vill fylla ditt hjärta med.

728.       Vad du planterar i ditt hjärta, får du skörda över ditt liv, både i din tanke-värld, tungans tal och ditt fruktbara hjärta, ty därifrån utgår ditt liv för dagen och din framtid.

729.        En människa som inte har en längtan att förändra sina genetiska svagheter, till det bättre, kommer lätt in i en falsk trygghets-vila i sitt liv, både för sig själv till skada och sin omgivning.

730.        Ödmjukhetens maningsrop säger till den högmodige, jag har räckt ut mina ödmjuka händer mot dig, din tanke-värld, ditt tal och ditt hjärta, ty du har aldrig sökt min ödmjukhet, eftersom din tanke-värld, ditt tal och hjärta, har blivit högmodigt.

731.        Alla människor är ofullkomliga, eftersom de har genetiska svagheter.

732.        Latheten, bekvämligheten och glömskan, gör att en människa, under hela sitt liv fortsätter att leva under sina genetiska svagheter.

733.        Tålamodet, uthålligheten och disciplinen, gör att de genetiska svagheterna förminskar sitt inflytande undet ett människo-liv.

734.        Det är bättre att lyssna och vägledas utav ödmjukheten, än högmodet.

735.        Äta av högmodets frukter smakar, som smaklösa frukter.

736.        Äta av ödmjukhetens frukter smakar som en sötma för smak-sinnets njutning.

737.        De genetiska svagheterna skapar och ger en tydlig begränsning av vårt liv, när vi tar tid med dem.   Underhåller vi inte dessa svagheter, då blir vi fria ifrån dem, vi kan istället utnyttja vår tid till att utföra en nyttigare sysselsättning.   

738.        I början av vårt liv är tålamodet som en dyrbar oslipad diamant.

Tillåts tålamodet att slipas av olika prövningar och motgångar blir det till sist en dyrbar slipad diamant.

739.       Man behöver inte söka efter mer kunskap, än vad man har nytta; livet är en dyrbar gåva, till oss alla.

740.       Den ödmjuke är tacksam för det han har.

741.       Den högmodige blir aldrig tacksam för det han har, ty han söker efter att få ännu mer.

742.       Ögat finner aldrig någon mättnad på att se.

743.       Vår tankar i vår tanke-värld säger till oss, vad vi ska säga.

744.       Vårt seende fyller vår tanke-värld med det vi ser.

745.       Vårt smak-sinne säger till vår tanke-värld, vad det smakar.

746.       Vår känsel i våra olika kropps-delar säger till vår tanke-värld, om hur kroppens väl-befinnande är.

747.       Tålamodet, uthålligheten och tiden, behöver ett människo-liv, för att utvecklar sina syften och vilja.

748.       Det som styr samhället, olika nationer och världssystemet idag är laglösheten, nya lagar och paragrafer.

749.       Tillsättandet av ständigt nya lagar och paragrafer, ger en arbetssysselsättning.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. V.

600.     Det finns olika ordspråk som talar om tungans missbruk; vilket betyder att den används på ett felaktigt sätt.

"Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, ty vi felar på många sätt, i våra liv".

Tungans vittnesbörd talar alltid om hurdan karaktär vi har, både inför oss själva och vår omgivning.

Ty vi felar på många olika sätt, eftersom vi aldrig blir fullkomliga som människor; från våra fel och brister.

Det tydligaste sättet på hur vi ser våra fel och brister, är det på vilket sätt vi talar till våra med-människor i ord och handling.

601.   Den fullkomlig tungan talar alltid milda, goda uppmuntrande och läkande ord in i sina med-människors hjärtan.  

602.   Den fullkomliga tungan; stressar aldrig fram sitt budskap.

603.   Den fullkomliga tungan; tänker först och handlar sedan, utifrån sitt tal.

604.   Den fullkomliga tungan; en vis och klok tunga uppfylld av klokheten, eftertänksamheten och visheten.

605.   Den fullkomliga tungan; används inte till lögner, förtal, kritik och skvaller.

606a.   Den fullkomliga tungan; är obesmittad av avundsjukan och svartsjukan.

606b.   Den fullkomliga tungan; liknas vid en ödmjuk och mild tunga.

607.   Den fullkomliga tungan; talar ut med-lidande, milda och kloka ord till andra människor.

608.   Den fullkomliga tungan; skiljer se avsevärt från ifrån en ofullkomlig tunga.

609.   En fullkomlig tunga har fina och goda karaktärsdrag.

Den fullkomliga tungan                                          

601-609.

610.   """När vi lägger ett betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp"".

I det här ordspråket berättas det om en dragande häst med ett betsel i sin mun.

Drar häst-kusken hästens-betsel åt vänster, då går hästen åt vänster.

Drar häst-kusken hästens betsel åt höger, då går hästen åt höger.

Hästen lyder häst-kuskens olika dragningar genom hästens-betsel i hästens mun, där den är placerad i.

Trots att hästens kropps-byggnad är större än hästens-betsel, så lyder hästen detta lilla betsel i sin mun.

Vi kan göra en jämförelse i detta fall hästen med människan.

Häst-betselet i hästens mun, kan jämföras med tungan i människans mun.

Styr en fullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra fullkomliga handlingar, i ord och gärning.    

Styr en ofullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra ofullkomliga handlingar i ord och gärning.

611.   """"Tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår"".    Detta ordspråk har ett tydligt budskap; där fartygets roder; är en jämförelse-bild på människans tunga som styr hela hennes kropp.  

En ofullkomlig tunga skryter över hur mycket den förmår att göra, en fullkomlig tunga skryter inte.

612.    Den högmodige gör felaktiga beslut, eftersom han aldrig vill råd-fråga andra, ty han förlitar sig helt på sig själv.  För att han skall ödmjuka sig behöver han bli över-bevisad, att han har fel.

613.    Den ödmjuke har aldrig några större problem att råd-fråga andra, eftersom han har ett ödmjukt hjärta, att lyssna på.

614.    Tålamodet, uthålligheten och ödmjukheten övervinner envisheten och nyfikenheten.

615.    Envisheten och nyfikenheten har sin inspirations-källa ifrån högmodet och stoltheten.

616.    Envisheten vill aldrig ge upp sina egna planer och ideer.  

617.    Nyfikenheten känner aldrig någon mättnad för att ständigt söka upp nya informations-källor.

Dessa informations-källor söks oftast genom den massmediala-informationen med dess hjälp-medel eller vid olika personliga kontakter, för att senare föra det vidare till andra informations-källor.

Bildligt talat det blir som flera ringar på en vatten-yta.

618.     """Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten??. Inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten""".

Detta ordspråk framställer för oss skillnaden på två olika vatten-källor av sött eller bittert vatten, att dricka för att släcka vår törst, ty en törstig människan, när hon får sin törst tillfredsställd, har ett större värde än allt annat; rikedomar i överflöd, matriella rikedomar; allt annat som vill tillfresställa hennes synliga behov, som hon söker sin trygghet i, under sitt liv.

619.    En salt-källa ger alltid salt vatten, att dricka.

620.    En söt-källa ger alltid sött vatten, att dricka.

621.    Bitterheten och besvikelsen påverkar en fladdrande tunga, för att ge uttryck för sin bitterhet och besvikelse.

622.    Bitterheten och besvikelsen förslavar en människas tankevärld, tal och hjärta.

623.    Bitterheten och besvikelsen kommer in i en människas tanke-värld när hon blir fel-behandlad och undervärderad av andra människor i samhället.

Hennes människo-värde som människa undervärderas; människan blir som en liten, nolla.

624.     ""Den övermodige säger till sig själv: "Idag eller imorgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer, ty ni vet inte hur ert livblir imorgon"".

Detta ordspråk framställer för oss den övermodiges tankesätt och handlingssätt:

Den övermodige har ett stortaligt och högmodigt tal i sin mun och på sin stolta tunga, när han talar om vad han vill och önskar att göra efter sina egna  planer och rådslut, som han så gärna vill fullborda, med att att utföra, till sin egen ära.  

Det sägs att han vill göra goda affärer, ty den övermodige har ett hjärta för penningbegäret och dess rikedomar, som lockar honom, att söka efter, för att tillfredsställa sina egna egoistiska behov, utan att tänka på andras längtande behov, med att få sitt dagliga bröd.

625.    Den övermodige är skrytsam i sitt tal, med att tala stora ord.

626.    Den övermodiges fall, står för dörren och väntar uthålligt på honom.

627.    Den övermodige är förblindad av sitt eget högmod och sin stolthet.

628.    Den övermodige söker ogärna någon hjälp hos andra människor; ty han säger i sitt högmodiga och stolta hjärta;  "Jag klara mig alltid på egen hand".

629.    Den övermodige tror att allt det han gör är fullkomligt bra.

630.    Den övermodige erkänner aldrig sina fel och brister, ty han är alltid i själv en fullkomliga människa.

632.    En fullkomlig människa är aldrig en ofullkomlig människa.

633.    En fullkomlig och övermodig människa saknar ett milt och ödmjukt hjärta, att lyssna på.

634.    Den högmodige knackar på den ödmjukes hjärtats-dörr, men den ödmjuke släpper inte in honom i sitt hjärta, ty den högmodige och ödmjuke har inte samma tanke och talesätt.

635a.    En dominant kvinna i ett vänskaps-förhållande eller i ett äktenskaps-förhållande, har svårt med att lyssna på sin man, vad han tycker och tänker.

b.         En dominat kvinna är inte tacksam och uppmuntrande, när hon umgås med den manliga mogenheten.

c.        En dominant kvinna har alltid ensam det sista ordet i alla samtal med mannen.

d.        En dominant kvinna har en sökande längtan i sitt hjärta efter att vara Herre i sitt egna hus, utan någon hänsyn till vad mannen tycker och tänker.  

e.        En dominant kvinna har svårt att ödmjuka sig under mannens olika förslag och till vad han vill göra som man.  Vilket innebär att hon saknar en god samarbets-förmåga med mannen.

Med handen på hjärtat, en sådan man får aldrig något manligt själv-förtroende, eftersom den dominanta kvinnan bestulit honom på både hans manliga mogenhet och själv-förtroende.

Bildligt talat är han en toffel-hjälte, som aldrig säger ifrån.

f.          En dominant kvinna som inte värde-sätter mannen, för den han är; har aldrig förtjänat att leva och dela sitt liv med en man;  Ett förslag är att det är bättre att hon lever helt ensam, med sitt högmodiga och egoistiska

tankesätt och talesätt mot mannen, hela tiden.

g.       En dominant kvinna som har svårt att umgås med andra människa, är det bättre att hon umgås med ensamheten, som har en god förmåga att fostra och forma henne till att ödmjuka sig, först mot sig själv och andra människor. Hur lång denna forstan tar, beror helt på henne själv och hur den form-bara ödmjukhet är utvecklad i hennes liv. Ett val som hon själv gör.

636.    En dominant kvinnas högmod och stolthet, förstör hennes liv som kvinna, ty hon har svårt för att utveckla en god vänskap.

637.    En dominant kvinna blir alltid bestulen på sin tid, av sitt liv när hon som en dominant människa lever i det, eftersom högmodet och stoltheten, ger aldrig någoting tillbaks.  Man gör sig en egen björntjänst.

638a.  En dominant man

639.    En nyfiken människa kan säga till en med-människa; Jag är lite nyfiken att höra om vad han eller hennes lägenheter ligger?    Har han eller hon några syskon eller föräldrar?

640.    En vänskap är som en ny-utslagen vår-blomma eller ett frukbart grönskande träd.

641.    När man umgås med varandra odlar man upp djupa, fina, ärliga samtal, bildligt talar är det som att plantera fina fruktsamma frön i en god vänskaplig-välbevattnad jordmån

642.    Efter dessa fina och ärliga samtal mot varandra, kan det kännas gott i själs-livet, en inre läkedom för själen.   Det är inte svårt att fortsätta med dessa goda fina samtal, som på sikt ger en god inspiration för vår framtid.

643.     Låt oss vara rädd om ödmjukheten, ty den är som en diamant för själen.

644.     Ödmjukheten kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

645.     När ödmjukheten växer till i våra liv och högmodet förminskas i våra liv, blir det som att diamanten börjar att slipas mer och mer, för att bli vackrare och vackrare i våra liv.

646.     Lögnen har sitt ursprung i högmodet.

647.     Lögnens tankar och tal kommer ifrån högmodet.

648.     Lögnens tankesätt och talesätt kommer utifrån ett ont och högmodigt hjärta.

649.     Lögnen kan aldrig tala sanning.

650.     En lögn uppblandad utav sanning, är trots allt fortfarande en lögn.

651.     När lögnen talar finns den alltid på lögnens tunga, för att sprida ut sitt lögnaktiga budskap, från lögnens hjärta, som för alltid tagit avstånd från sanningens hjärta.    

652.     Lögnens personlighet skiljer sig från sanningens personlighet, eftersom de båda existerar som en verklighet, under vårt liv.

653.     Sanningen har sitt ursprung i ödmjukheten.

654.     Sanningen kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

655.     Låt oss vara rädda om sanningen, ty det är ett skydd mot lögnen.   

656.     När sanningen växer till i våra liv, då förminskas lögnen, då blir sanningen som i början är en oslipad diamant, tillåts den att slipas blir den bara vackrare och vackrare i våra liv och dess utstrålning utifrån denna slipade diamant kan påverka vår omgivning, samhälle och nation.

657.      Låt oss vara rädda om sanningen, ty den är som en dyrbar diamant, för oss själva, vår omgivning, vårt samhälle och nation.

658.      Den ödmjuke talar sanning och lyssnar inte på lögnen.

659.      Den ödmjuke har ett tankesätt och talesätt av sanningen.

660.      Den högmodige lyssnar på lögnen och talar inte alltid sanning.

661.      Den högmodige kan både tala lögn och sanning samtidigt.

662.      Den högmodiges tal är inte alltid trovärdigt.

663.      Sanningen har en god bedömnings-förmåga att avslöja lögnen, eftersom den har en god kunskap om hur lögnen, fungerar som lögn.

664.      Lögnen har ingen god bedömnings-förmåga att avslöja sanningen, eftersom den har en dålig kunskap om hur sanningen, fungerar som sanning.  

665.      Lögnen kan inte utveckla godheten i ett människo-hjärtan, eftersom den saknar kunskapen om hur godheten fungerar, ty lögnen kan inte bli godheten i sig själv.

666.      Lögnen har däremot en väl-utvecklad förmåga att göra precis motsatsen till vad godheten vill ge till alla människor. 

667.      Leva i och under tålamodet är att leva i väntans-tider, precis som en kvinna i väntans-tider, då hon ser fram emot att föda sitt barn, när barnet är fött, då kommer hennes glädje, över barnets födelse.

668.      Ett förstående hjärta är ett ödmjukt hjärta.

669.      Ett förstående hjärta är ett hjärta fyllt av medlidande och medömkan, för andra människor.

Som säger; "Vad kan jag göra för dig, min vän;   Hur är det med vännen min, idag!

670.      Lögnens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i sanninngen.

671.      Sanningens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i lögnen.

672.      Lögnen är ingen god samarbets-partner till sanningen.

673.      Sanningen är ingen god samarbets-partner till lögnen.

674.      Kvinnan säger i sitt hjärta; ska jag leva med en mogen man , så vill jag komma i centrum av hans liv och inte i andra hand, som en second-hand vara.

675.       Kvinnan säger i sitt hjärta; när jag lever mitt liv tillsammans med en mogen mans manlighet, eftersom jag är i centrum av hans liv, då kan min kvinnlighet, blomma ut i sin fulla blomning och blir vacker för min man 

676.       Mannen säger i sitt hjärta; när jag har en sökande längtan efter en kvinnas kvinnlighet och inte finner den, kan jag inte som man få möjligheten till att blomma ut i min mogna manlighet.

677.       Värdesätter man något i en människas liv, då vill man uppmuntra henne.

678.       När en människa värdesätter något från en med-människa, kan hon ge uttryck för det genom ett talande kroppsspråk av uppmuntran och tacksamhet.

679.       Att lära känna ödmjukheten är att umgås med den och bli den lik. 

680.       Den ödmjuke umgås med ödmjukheten, men den högmodige umgås inte med ödmjukheten, eftersom han har ett högmodigt hjärta och har därför svårt att ödmjuka sig.

681.       Kvinnans kvinnlighet bemöter den manliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

682.       Mannens manlighet bemöter den kvinnliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

683.       Sök stillheten, ty den söker dig, du människo-barn.

684.       Stillheten har en personlighet, vars längtan är att fylla människors tanke-värld och h järtan med sin stillhet.

685.       Stillheten kan inte påverka en människas tanke-värld och hjärta, om den inte får en möjlighet till det.

686.       Stillheten fyller människan med en inre läkedom.

687.       Stillheten är hälsosam och läkande , för en förvirrad tankevärld.

688.       Stillheten är god för tålamodet och uthålligheten.

689.       Stillheten, tystnaden och tiden är en god jord-mån för tålamodet och uthålligheten.

690.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för rastlösheten och sysslolösheten.

691.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för en inre läkedom i tankevärlden och hjärta.

692.       Den dominante vill gärna påverka andras tankesätt med sina egna ideer och tankar, ty hon säger till sig själv, jag kan allt och vet allt.

693.       Den dominante med sina förslag och ideer säger vad bra att jag kan kontrollera andra och med mina egna beslut och tankar.

694.       Den dominante har svårt att ödmjuka sig, ty ett högmodigt och stolt hjärta, umgås inte med det ödmjuka hjärtat.

695.       Stillheten söker upp ett ödmjukt hjärta.

696.       Stillheten får aldrig möjligheten att söka upp ett högmodigt hjärta.

697.       Det högmodiga och stolta hjärtat har svårt att söka efter stillheten och tystnaden.

698.       Stillhetens maningsrop är:  "Mitt hjärta söker er mina människohjärtan, att få påverka era förvirrade tanke-världar, av denna tidens anda.

699.       Stillheten är mild, god, läkande, tålmodig, uthållig, medlidande, barmhärtig, visheten, klokheten, eftertänksamheten, saktmodet och trovärdigheten.

700.       Fruktan kan förslava och trälbinda ett människo-liv.

701.       Oroliga tankar i människans tankevärld öppnar upp för fruktan.

702.       Fruktan har sitt ursprung i lögnen.

703.       Lögnen och fruktan saknar en kunskap om sanningen, ty sanningen finns inte i lögnen och fruktan.

704.       "Kasta inte bort din frimodighet", säger ett ordspråk, ty den har med sig stor lön.

705.       Ett frimodigt hjärta är ett ödmjukt hjärta.

706.       Ett hjärta av fruktan är ett högmodigt hjärta.

707.       Ett frimodigt hjärta fruktar inte för människors tankar och högmodiga hjärtan.

708.       Ett frimodigt hjärta ser alltid möjligheten, att förändra sig själv och sin omgivning.

709.       Ett frimodigt hjärta glömmer alltid sig själv.

710.       Ett högmodigt hjärta glömmer aldrig sig själv.

711.       Ett frimodigt hjärta är ett glatt hjärta.

712.       Ett högmodigt hjärta är ett sorgset hjärta.

713.       Det frimodiga hjärtat med dess tankar styrs inte av deppigheten, uppgivenheten och missmodet.

714.       Att bevara sina sinnen är ett beskydd mot sin tanke-värld och hjärta.

715.       Den ödmjuke tar avstånd från oförnuftiga tankar.

716.       Lögnen skadar en människas tanke-värld och hjärta.

717.       Sanningen skadar inte en människas tanke-värld och hjärta.

718.       Tacksamheten finns inte i lögnen.

719.       Otacksamheten finns i lögnen.

720.       Tacksamheten finns i sanningen.

721.       Otacksamheten finns inte i sanningen.

722.       Tacksamheten förtalar, kritiserar och skvallrar inte om andra människor.

723.       Otacksamheten förtalar, kritiserar, skvallrar och klagar på allt, om andra människor.

724.       Att finna ödmjukheten är att finna livet och dess ursprung.

725.       Ödmjukheten öppnar ditt hjärta för vilan, tystnaden, tålamodet och uthålligheten.

726.       Ödmjukheten är som en dyrbar skatt i ditt hjärtats åker.

727.       Ditt hjärta är som en fruktbar åkerjord, där du planterar vad du vill fylla ditt hjärta med.

728.       Vad du planterar i ditt hjärta, får du skörda över ditt liv, både i din tanke-värld, tungans tal och ditt fruktbara hjärta, ty därifrån utgår ditt liv för dagen och din framtid.

729.        En människa som inte har en längtan att förändra sina genetiska svagheter, till det bättre, kommer lätt in i en falsk trygghets-vila i sitt liv, både för sig själv till skada och sin omgivning.

730.        Ödmjukhetens maningsrop säger till den högmodige, jag har räckt ut mina ödmjuka händer mot dig, din tanke-värld, ditt tal och ditt hjärta, ty du har aldrig sökt min ödmjukhet, eftersom din tanke-värld, ditt tal och hjärta, har blivit högmodigt.

731.        Alla människor är ofullkomliga, eftersom de har genetiska svagheter.

732.        Latheten, bekvämligheten och glömskan, gör att en människa, under hela sitt liv fortsätter att leva under sina genetiska svagheter.

733.        Tålamodet, uthålligheten och disciplinen, gör att de genetiska svagheterna förminskar sitt inflytande undet ett människo-liv.

734.        Det är bättre att lyssna och vägledas utav ödmjukheten, än högmodet.

735.        Äta av högmodets frukter smakar, som smaklösa frukter.

736.        Äta av ödmjukhetens frukter smakar som en sötma för smak-sinnets njutning.

737.        De genetiska svagheterna skapar och ger en tydlig begränsning av vårt liv, när vi tar tid med dem.   Underhåller vi inte dessa svagheter, då blir vi fria ifrån dem, vi kan istället utnyttja vår tid till att utföra en nyttigare sysselsättning.   

738.        I början av vårt liv är tålamodet som en dyrbar oslipad diamant.

Tillåts tålamodet att slipas av olika prövningar och motgångar blir det till sist en dyrbar slipad diamant.

739.       Man behöver inte söka efter mer kunskap, än vad man har nytta; livet är en dyrbar gåva, till oss alla.

740.       Den ödmjuke är tacksam för det han har.

741.       Den högmodige blir aldrig tacksam för det han har, ty han söker efter att få ännu mer.

742.       Ögat finner aldrig någon mättnad på att se.

743.       Vår tankar i vår tanke-värld säger till oss, vad vi ska säga.

744.       Vårt seende fyller vår tanke-värld med det vi ser.

745.       Vårt smak-sinne säger till vår tanke-värld, vad det smakar.

746.       Vår känsel i våra olika kropps-delar säger till vår tanke-värld, om hur kroppens väl-befinnande är.

747.       Tålamodet, uthålligheten och tiden, behöver ett människo-liv, för att utvecklar sina syften och vilja.

748.       Det som styr samhället, olika nationer och världssystemet idag är laglösheten, nya lagar och paragrafer.

749.       Tillsättandet av ständigt nya lagar och paragrafer, ger en arbetssysselsättning.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR. V.

600.     Det finns olika ordspråk som talar om tungans missbruk; vilket betyder att den används på ett felaktigt sätt.

"Den som inte felar i sitt tal, han är fullkomlig, ty vi felar på många sätt, i våra liv".

Tungans vittnesbörd talar alltid om hurdan karaktär vi har, både inför oss själva och vår omgivning.

Ty vi felar på många olika sätt, eftersom vi aldrig blir fullkomliga som människor; från våra fel och brister.

Det tydligaste sättet på hur vi ser våra fel och brister, är det på vilket sätt vi talar till våra med-människor i ord och handling.

601.   Den fullkomlig tungan talar alltid milda, goda uppmuntrande och läkande ord in i sina med-människors hjärtan.  

602.   Den fullkomliga tungan; stressar aldrig fram sitt budskap.

603.   Den fullkomliga tungan; tänker först och handlar sedan, utifrån sitt tal.

604.   Den fullkomliga tungan; en vis och klok tunga uppfylld av klokheten, eftertänksamheten och visheten.

605.   Den fullkomliga tungan; används inte till lögner, förtal, kritik och skvaller.

606a.   Den fullkomliga tungan; är obesmittad av avundsjukan och svartsjukan.

606b.   Den fullkomliga tungan; liknas vid en ödmjuk och mild tunga.

607.   Den fullkomliga tungan; talar ut med-lidande, milda och kloka ord till andra människor.

608.   Den fullkomliga tungan; skiljer se avsevärt från ifrån en ofullkomlig tunga.

609.   En fullkomlig tunga har fina och goda karaktärsdrag.

Den fullkomliga tungan                                          

601-609.

610.   """När vi lägger ett betsel i munnen på en häst för att han skall lyda oss styr vi också hela hans kropp"".

I det här ordspråket berättas det om en dragande häst med ett betsel i sin mun.

Drar häst-kusken hästens-betsel åt vänster, då går hästen åt vänster.

Drar häst-kusken hästens betsel åt höger, då går hästen åt höger.

Hästen lyder häst-kuskens olika dragningar genom hästens-betsel i hästens mun, där den är placerad i.

Trots att hästens kropps-byggnad är större än hästens-betsel, så lyder hästen detta lilla betsel i sin mun.

Vi kan göra en jämförelse i detta fall hästen med människan.

Häst-betselet i hästens mun, kan jämföras med tungan i människans mun.

Styr en fullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra fullkomliga handlingar, i ord och gärning.    

Styr en ofullkomlig tunga en människokropp, då kan kroppen som är större än tungan göra ofullkomliga handlingar i ord och gärning.

611.   """"Tänk på fartygen som är så stora och drivs av hårda vindar; ändå styr rorsmannen dem med det lilla rodret dit han vill. På samma sätt med tungan; den är en liten lem men kan skryta över hur mycket den förmår"".    Detta ordspråk har ett tydligt budskap; där fartygets roder; är en jämförelse-bild på människans tunga som styr hela hennes kropp.  

En ofullkomlig tunga skryter över hur mycket den förmår att göra, en fullkomlig tunga skryter inte.

612.    Den högmodige gör felaktiga beslut, eftersom han aldrig vill råd-fråga andra, ty han förlitar sig helt på sig själv.  För att han skall ödmjuka sig behöver han bli över-bevisad, att han har fel.

613.    Den ödmjuke har aldrig några större problem att råd-fråga andra, eftersom han har ett ödmjukt hjärta, att lyssna på.

614.    Tålamodet, uthålligheten och ödmjukheten övervinner envisheten och nyfikenheten.

615.    Envisheten och nyfikenheten har sin inspirations-källa ifrån högmodet och stoltheten.

616.    Envisheten vill aldrig ge upp sina egna planer och ideer.  

617.    Nyfikenheten känner aldrig någon mättnad för att ständigt söka upp nya informations-källor.

Dessa informations-källor söks oftast genom den massmediala-informationen med dess hjälp-medel eller vid olika personliga kontakter, för att senare föra det vidare till andra informations-källor.

Bildligt talat det blir som flera ringar på en vatten-yta.

618.     """Inte kan samma källsprång ge både sött och bittert vatten??. Inte kan ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon eller en saltkälla ge sötvatten""".

Detta ordspråk framställer för oss skillnaden på två olika vatten-källor av sött eller bittert vatten, att dricka för att släcka vår törst, ty en törstig människan, när hon får sin törst tillfredsställd, har ett större värde än allt annat; rikedomar i överflöd, matriella rikedomar; allt annat som vill tillfresställa hennes synliga behov, som hon söker sin trygghet i, under sitt liv.

619.    En salt-källa ger alltid salt vatten, att dricka.

620.    En söt-källa ger alltid sött vatten, att dricka.

621.    Bitterheten och besvikelsen påverkar en fladdrande tunga, för att ge uttryck för sin bitterhet och besvikelse.

622.    Bitterheten och besvikelsen förslavar en människas tankevärld, tal och hjärta.

623.    Bitterheten och besvikelsen kommer in i en människas tanke-värld när hon blir fel-behandlad och undervärderad av andra människor i samhället.

Hennes människo-värde som människa undervärderas; människan blir som en liten, nolla.

624.     ""Den övermodige säger till sig själv: "Idag eller imorgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer, ty ni vet inte hur ert livblir imorgon"".

Detta ordspråk framställer för oss den övermodiges tankesätt och handlingssätt:

Den övermodige har ett stortaligt och högmodigt tal i sin mun och på sin stolta tunga, när han talar om vad han vill och önskar att göra efter sina egna  planer och rådslut, som han så gärna vill fullborda, med att att utföra, till sin egen ära.  

Det sägs att han vill göra goda affärer, ty den övermodige har ett hjärta för penningbegäret och dess rikedomar, som lockar honom, att söka efter, för att tillfredsställa sina egna egoistiska behov, utan att tänka på andras längtande behov, med att få sitt dagliga bröd.

625.    Den övermodige är skrytsam i sitt tal, med att tala stora ord.

626.    Den övermodiges fall, står för dörren och väntar uthålligt på honom.

627.    Den övermodige är förblindad av sitt eget högmod och sin stolthet.

628.    Den övermodige söker ogärna någon hjälp hos andra människor; ty han säger i sitt högmodiga och stolta hjärta;  "Jag klara mig alltid på egen hand".

629.    Den övermodige tror att allt det han gör är fullkomligt bra.

630.    Den övermodige erkänner aldrig sina fel och brister, ty han är alltid i själv en fullkomliga människa.

632.    En fullkomlig människa är aldrig en ofullkomlig människa.

633.    En fullkomlig och övermodig människa saknar ett milt och ödmjukt hjärta, att lyssna på.

634.    Den högmodige knackar på den ödmjukes hjärtats-dörr, men den ödmjuke släpper inte in honom i sitt hjärta, ty den högmodige och ödmjuke har inte samma tanke och talesätt.

635a.    En dominant kvinna i ett vänskaps-förhållande eller i ett äktenskaps-förhållande, har svårt med att lyssna på sin man, vad han tycker och tänker.

b.         En dominat kvinna är inte tacksam och uppmuntrande, när hon umgås med den manliga mogenheten.

c.        En dominant kvinna har alltid ensam det sista ordet i alla samtal med mannen.

d.        En dominant kvinna har en sökande längtan i sitt hjärta efter att vara Herre i sitt egna hus, utan någon hänsyn till vad mannen tycker och tänker.  

e.        En dominant kvinna har svårt att ödmjuka sig under mannens olika förslag och till vad han vill göra som man.  Vilket innebär att hon saknar en god samarbets-förmåga med mannen.

Med handen på hjärtat, en sådan man får aldrig något manligt själv-förtroende, eftersom den dominanta kvinnan bestulit honom på både hans manliga mogenhet och själv-förtroende.

Bildligt talat är han en toffel-hjälte, som aldrig säger ifrån.

f.          En dominant kvinna som inte värde-sätter mannen, för den han är; har aldrig förtjänat att leva och dela sitt liv med en man;  Ett förslag är att det är bättre att hon lever helt ensam, med sitt högmodiga och egoistiska

tankesätt och talesätt mot mannen, hela tiden.

g.       En dominant kvinna som har svårt att umgås med andra människa, är det bättre att hon umgås med ensamheten, som har en god förmåga att fostra och forma henne till att ödmjuka sig, först mot sig själv och andra människor. Hur lång denna forstan tar, beror helt på henne själv och hur den form-bara ödmjukhet är utvecklad i hennes liv. Ett val som hon själv gör.

636.    En dominant kvinnas högmod och stolthet, förstör hennes liv som kvinna, ty hon har svårt för att utveckla en god vänskap.

637.    En dominant kvinna blir alltid bestulen på sin tid, av sitt liv när hon som en dominant människa lever i det, eftersom högmodet och stoltheten, ger aldrig någoting tillbaks.  Man gör sig en egen björntjänst.

638a.  En dominant man

639.    En nyfiken människa kan säga till en med-människa; Jag är lite nyfiken att höra om vad han eller hennes lägenheter ligger?    Har han eller hon några syskon eller föräldrar?

640.    En vänskap är som en ny-utslagen vår-blomma eller ett frukbart grönskande träd.

641.    När man umgås med varandra odlar man upp djupa, fina, ärliga samtal, bildligt talar är det som att plantera fina fruktsamma frön i en god vänskaplig-välbevattnad jordmån

642.    Efter dessa fina och ärliga samtal mot varandra, kan det kännas gott i själs-livet, en inre läkedom för själen.   Det är inte svårt att fortsätta med dessa goda fina samtal, som på sikt ger en god inspiration för vår framtid.

643.     Låt oss vara rädd om ödmjukheten, ty den är som en diamant för själen.

644.     Ödmjukheten kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

645.     När ödmjukheten växer till i våra liv och högmodet förminskas i våra liv, blir det som att diamanten börjar att slipas mer och mer, för att bli vackrare och vackrare i våra liv.

646.     Lögnen har sitt ursprung i högmodet.

647.     Lögnens tankar och tal kommer ifrån högmodet.

648.     Lögnens tankesätt och talesätt kommer utifrån ett ont och högmodigt hjärta.

649.     Lögnen kan aldrig tala sanning.

650.     En lögn uppblandad utav sanning, är trots allt fortfarande en lögn.

651.     När lögnen talar finns den alltid på lögnens tunga, för att sprida ut sitt lögnaktiga budskap, från lögnens hjärta, som för alltid tagit avstånd från sanningens hjärta.    

652.     Lögnens personlighet skiljer sig från sanningens personlighet, eftersom de båda existerar som en verklighet, under vårt liv.

653.     Sanningen har sitt ursprung i ödmjukheten.

654.     Sanningen kan utvecklas djupt inne i våra hjärtan, i början är den som en oslipad diamant.

655.     Låt oss vara rädda om sanningen, ty det är ett skydd mot lögnen.   

656.     När sanningen växer till i våra liv, då förminskas lögnen, då blir sanningen som i början är en oslipad diamant, tillåts den att slipas blir den bara vackrare och vackrare i våra liv och dess utstrålning utifrån denna slipade diamant kan påverka vår omgivning, samhälle och nation.

657.      Låt oss vara rädda om sanningen, ty den är som en dyrbar diamant, för oss själva, vår omgivning, vårt samhälle och nation.

658.      Den ödmjuke talar sanning och lyssnar inte på lögnen.

659.      Den ödmjuke har ett tankesätt och talesätt av sanningen.

660.      Den högmodige lyssnar på lögnen och talar inte alltid sanning.

661.      Den högmodige kan både tala lögn och sanning samtidigt.

662.      Den högmodiges tal är inte alltid trovärdigt.

663.      Sanningen har en god bedömnings-förmåga att avslöja lögnen, eftersom den har en god kunskap om hur lögnen, fungerar som lögn.

664.      Lögnen har ingen god bedömnings-förmåga att avslöja sanningen, eftersom den har en dålig kunskap om hur sanningen, fungerar som sanning.  

665.      Lögnen kan inte utveckla godheten i ett människo-hjärtan, eftersom den saknar kunskapen om hur godheten fungerar, ty lögnen kan inte bli godheten i sig själv.

666.      Lögnen har däremot en väl-utvecklad förmåga att göra precis motsatsen till vad godheten vill ge till alla människor. 

667.      Leva i och under tålamodet är att leva i väntans-tider, precis som en kvinna i väntans-tider, då hon ser fram emot att föda sitt barn, när barnet är fött, då kommer hennes glädje, över barnets födelse.

668.      Ett förstående hjärta är ett ödmjukt hjärta.

669.      Ett förstående hjärta är ett hjärta fyllt av medlidande och medömkan, för andra människor.

Som säger; "Vad kan jag göra för dig, min vän;   Hur är det med vännen min, idag!

670.      Lögnens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i sanninngen.

671.      Sanningens tankesätt och talesätt har inte sitt ursprung i lögnen.

672.      Lögnen är ingen god samarbets-partner till sanningen.

673.      Sanningen är ingen god samarbets-partner till lögnen.

674.      Kvinnan säger i sitt hjärta; ska jag leva med en mogen man , så vill jag komma i centrum av hans liv och inte i andra hand, som en second-hand vara.

675.       Kvinnan säger i sitt hjärta; när jag lever mitt liv tillsammans med en mogen mans manlighet, eftersom jag är i centrum av hans liv, då kan min kvinnlighet, blomma ut i sin fulla blomning och blir vacker för min man 

676.       Mannen säger i sitt hjärta; när jag har en sökande längtan efter en kvinnas kvinnlighet och inte finner den, kan jag inte som man få möjligheten till att blomma ut i min mogna manlighet.

677.       Värdesätter man något i en människas liv, då vill man uppmuntra henne.

678.       När en människa värdesätter något från en med-människa, kan hon ge uttryck för det genom ett talande kroppsspråk av uppmuntran och tacksamhet.

679.       Att lära känna ödmjukheten är att umgås med den och bli den lik. 

680.       Den ödmjuke umgås med ödmjukheten, men den högmodige umgås inte med ödmjukheten, eftersom han har ett högmodigt hjärta och har därför svårt att ödmjuka sig.

681.       Kvinnans kvinnlighet bemöter den manliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

682.       Mannens manlighet bemöter den kvinnliga mogenheten med sin ömhet, värme och omsorg.

683.       Sök stillheten, ty den söker dig, du människo-barn.

684.       Stillheten har en personlighet, vars längtan är att fylla människors tanke-värld och h järtan med sin stillhet.

685.       Stillheten kan inte påverka en människas tanke-värld och hjärta, om den inte får en möjlighet till det.

686.       Stillheten fyller människan med en inre läkedom.

687.       Stillheten är hälsosam och läkande , för en förvirrad tankevärld.

688.       Stillheten är god för tålamodet och uthålligheten.

689.       Stillheten, tystnaden och tiden är en god jord-mån för tålamodet och uthålligheten.

690.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för rastlösheten och sysslolösheten.

691.       Stillheten, tystnaden och tiden är god för en inre läkedom i tankevärlden och hjärta.

692.       Den dominante vill gärna påverka andras tankesätt med sina egna ideer och tankar, ty hon säger till sig själv, jag kan allt och vet allt.

693.       Den dominante med sina förslag och ideer säger vad bra att jag kan kontrollera andra och med mina egna beslut och tankar.

694.       Den dominante har svårt att ödmjuka sig, ty ett högmodigt och stolt hjärta, umgås inte med det ödmjuka hjärtat.

695.       Stillheten söker upp ett ödmjukt hjärta.

696.       Stillheten får aldrig möjligheten att söka upp ett högmodigt hjärta.

697.       Det högmodiga och stolta hjärtat har svårt att söka efter stillheten och tystnaden.

698.       Stillhetens maningsrop är:  "Mitt hjärta söker er mina människohjärtan, att få påverka era förvirrade tanke-världar, av denna tidens anda.

699.       Stillheten är mild, god, läkande, tålmodig, uthållig, medlidande, barmhärtig, visheten, klokheten, eftertänksamheten, saktmodet och trovärdigheten.

700.       Fruktan kan förslava och trälbinda ett människo-liv.

701.       Oroliga tankar i människans tankevärld öppnar upp för fruktan.

702.       Fruktan har sitt ursprung i lögnen.

703.       Lögnen och fruktan saknar en kunskap om sanningen, ty sanningen finns inte i lögnen och fruktan.

704.       "Kasta inte bort din frimodighet", säger ett ordspråk, ty den har med sig stor lön.

705.       Ett frimodigt hjärta är ett ödmjukt hjärta.

706.       Ett hjärta av fruktan är ett högmodigt hjärta.

707.       Ett frimodigt hjärta fruktar inte för människors tankar och högmodiga hjärtan.

708.       Ett frimodigt hjärta ser alltid möjligheten, att förändra sig själv och sin omgivning.

709.       Ett frimodigt hjärta glömmer alltid sig själv.

710.       Ett högmodigt hjärta glömmer aldrig sig själv.

711.       Ett frimodigt hjärta är ett glatt hjärta.

712.       Ett högmodigt hjärta är ett sorgset hjärta.

713.       Det frimodiga hjärtat med dess tankar styrs inte av deppigheten, uppgivenheten och missmodet.

714.       Att bevara sina sinnen är ett beskydd mot sin tanke-värld och hjärta.

715.       Den ödmjuke tar avstånd från oförnuftiga tankar.

716.       Lögnen skadar en människas tanke-värld och hjärta.

717.       Sanningen skadar inte en människas tanke-värld och hjärta.

718.       Tacksamheten finns inte i lögnen.

719.       Otacksamheten finns i lögnen.

720.       Tacksamheten finns i sanningen.

721.       Otacksamheten finns inte i sanningen.

722.       Tacksamheten förtalar, kritiserar och skvallrar inte om andra människor.

723.       Otacksamheten förtalar, kritiserar, skvallrar och klagar på allt, om andra människor.

724.       Att finna ödmjukheten är att finna livet och dess ursprung.

725.       Ödmjukheten öppnar ditt hjärta för vilan, tystnaden, tålamodet och uthålligheten.

726.       Ödmjukheten är som en dyrbar skatt i ditt hjärtats åker.

727.       Ditt hjärta är som en fruktbar åkerjord, där du planterar vad du vill fylla ditt hjärta med.

728.       Vad du planterar i ditt hjärta, får du skörda över ditt liv, både i din tanke-värld, tungans tal och ditt fruktbara hjärta, ty därifrån utgår ditt liv för dagen och din framtid.

729.        En människa som inte har en längtan att förändra sina genetiska svagheter, till det bättre, kommer lätt in i en falsk trygghets-vila i sitt liv, både för sig själv till skada och sin omgivning.

730.        Ödmjukhetens maningsrop säger till den högmodige, jag har räckt ut mina ödmjuka händer mot dig, din tanke-värld, ditt tal och ditt hjärta, ty du har aldrig sökt min ödmjukhet, eftersom din tanke-värld, ditt tal och hjärta, har blivit högmodigt.

731.        Alla människor är ofullkomliga, eftersom de har genetiska svagheter.

732.        Latheten, bekvämligheten och glömskan, gör att en människa, under hela sitt liv fortsätter att leva under sina genetiska svagheter.

733.        Tålamodet, uthålligheten och disciplinen, gör att de genetiska svagheterna förminskar sitt inflytande undet ett människo-liv.

734.        Det är bättre att lyssna och vägledas utav ödmjukheten, än högmodet.

735.        Äta av högmodets frukter smakar, som smaklösa frukter.

736.        Äta av ödmjukhetens frukter smakar som en sötma för smak-sinnets njutning.

737.        De genetiska svagheterna skapar och ger en tydlig begränsning av vårt liv, när vi tar tid med dem.   Underhåller vi inte dessa svagheter, då blir vi fria ifrån dem, vi kan istället utnyttja vår tid till att utföra en nyttigare sysselsättning.   

738.        I början av vårt liv är tålamodet som en dyrbar oslipad diamant.

Tillåts tålamodet att slipas av olika prövningar och motgångar blir det till sist en dyrbar slipad diamant.

739.       Man behöver inte söka efter mer kunskap, än vad man har nytta; livet är en dyrbar gåva, till oss alla.

740.       Den ödmjuke är tacksam för det han har.

741.       Den högmodige blir aldrig tacksam för det han har, ty han söker efter att få ännu mer.

742.       Ögat finner aldrig någon mättnad på att se.

743.       Vår tankar i vår tanke-värld säger till oss, vad vi ska säga.

744.       Vårt seende fyller vår tanke-värld med det vi ser.

745.       Vårt smak-sinne säger till vår tanke-värld, vad det smakar.

746.       Vår känsel i våra olika kropps-delar säger till vår tanke-värld, om hur kroppens väl-befinnande är.

747.       Tålamodet, uthålligheten och tiden, behöver ett människo-liv, för att utvecklar sina syften och vilja.

748.       Det som styr samhället, olika nationer och världssystemet idag är laglösheten, nya lagar och paragrafer.

749.       Tillsättandet av ständigt nya lagar och paragrafer, ger en arbetssysselsättning.

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR IV.

500.     Ärligheten har en god egenskap för att utveckla en fin och god vänskap.

501.     Oärligheten kan inte utveckla en god och betydelsefull vänskap.

502.     Den högmodige saknar en ärlighet i sin personliga livsföring inför andra.

503.     Den ödmjuke kan utveckla en fin och god vänskap, eftersom hans hjärta är ödmjukt.

504.     Ärligheten och gemenskapen är ett gott stöd för varandra.

505.     Ärligheten har en sökande längtan efter en god gemenskap, för att utveckla sin ärlighet.

506.     Ärligheten och Oärligheten är olika i sin personlighet mot varandra.

507.     Ärligheten talar alltid om sanningen och tror på sanningen.

508.     Oärligheten talar alltid om lögnen och tror på lögnen.

509.     Sanningen och lögnen är olika i sin personlighet mot varandra.

510.     Den högmodige är ofta oärlig i sitt beteende, eftersom hans hjärta är högmodigt.

511.     Den ödmjuke är alltid ärlig i sitt beteende, eftersom hans hjärta är ödmjukt.  

512.     Nyfikenheten är en genetisk svaghet, finns det en sökande längtan i ett människo-hjärta; finns det en möjlighet, att förändra sin personliga nyfikna attityd inför sina med-människor. 

513.      Nyfikenheten söker information hela tiden, antingen ifrån de massmediala informations-källorna eller information från ett lyssnande öra och seende öga.

514.      Nyfikenheten har svårt för att bygga upp en bestående vänskap.

515.      Nyfikenheten kan splittra en god vänskap, eftersom den

sprider ut olika samtal.

516.      Nyfikenheten kan öppna upp för skvaller, förtal, avundsjuka och svartsjuka.

517.      Nyfikenheten har en dålig urskiljning och bedömningsförmåga att skilja mellan sanning och lögn.

518.      Nyfikenheten är inte rädd om tystnadens godhets-känsla.

519.      Nyfikenheten använder gärna en fladdrande och stressande tunga, för att sprida ut sitt budskap, som hon själv tycker vara intressant, till någon, som i sin tur för det vidare till nästa individ.

Bildligt talat; det blir som flera ringar på en vattenyta.

520.      Den högmodige har alltid problem med nyfikenheten, den fladdrande och stressande tungan.

521.      Den ödmjuke har inga problem med nyfikenheten, den fladdrande och stressande tungan.  

522.      Den högmodige vill inte kännas vid ödmjukheten.

523.      Den högmodige har ingen gemenskap med ödmjukheten, ty hans hjärta är högmodigt.

524.      Den högmodige har ingen sökande längtan efter ödmjukheten.

525.      Den ödmjuke har ingen sökande längtan efter högmodet, egoismen och stoltheten, högmodets vilja och tankar bor inte i ödmjukheten.

526.      Den högmodige har inget behov av en längtan efter ödmjukheten.

527.      Ödmjukhetens goda vittnesbörd kan påverka högmodets beteende och attityd.

528.      Ödmjukheten betjänar andra människors behov.

529.      Högmodet är helt främmande för att betjäna andras behov.

530.      Den ödmjuke betjänar villigt andras behov.

531.      Den högmodige betjänar ovilligt andras behov.

532.      En utpräglad vane-människa, kan själv riskera att föras in i en falsk trygghets-känsla.

533.      En utpräglad vane-människa undviker livets olika utmaningar.

534.      Envisheten är en genetisk svaghet, finns det en sökande längtan i ett människo-hjärta,  kan man bli fri ifrån envisheten.

535.      Envisheten saknar ett lyssnande öra att höra på vad andra säger och vill göra, envisheten har en stark egen-vilja, för att göra det den själv har beslutat att göra.

536.      Envisheten har en svårighet för att ha en bestående vänskap, eftersom den aldrig vill ta hänsyn till vad andra vill göra.

537.      Envisheten har svårt att ödmjuka sig, ty den vill gärna gå sin egen själv-utvalda väg.

538.      Envisheten är högmodet till behag.

539.      Envisheten har svårt för att samarbeta med andra människor.

540.      Den högmodige är styrd av envishetens tankar och vilje-beslut.

541.      Den ödmjuke finner inte behag i envisheten.

542.      När tacksamheten, godheten och vänligheten får utvecklas i en människas liv, blir hennes tankevärld, hjärta och även hennes beteende, attityd och livsföring, påverkad av dessa goda egenskaper.

543.       En dominant person har svårt att ödmjuka sig under andras önskemål och tankar.

544.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; mänsklighetens läkedom och hälsa.

545.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; sprider glädje och harmoni i mänsklighetens hjärta.

546.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; goda vittnesbördet inför samhället, staden och nationen.

547.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; stads-portarnas beskydd.

548.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; de svagas, fattigas, de små och enklas med-hjäpare.

549a.     Den ödmjukes vilja, tankar och tal; undviker fladdrande, stressande och lögnaktiga tungor.

549b.     Den ödmjukes vilja, tankar och tal; lyssnar och ödmjukar sig inför tystnaden.

Den ödmjukes vilja, tankar och tal                  544-549b.

550.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  lyssnar inte på egoismens, högmodets och stolthetens lockelser och erbjudanden.

551.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  lydnadens, tacksamhetens och ödmjukhetens vägar; gör hjärtat glatt.

552.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går inte sina egna vägar.

553.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; gör inte upp egna själv-smidda planer.

554.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; säger sanningen.

555.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har ärligheten, pålitligheten och uppriktigheten; inför sina ögon.

556.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  stöd och hjälp för varandra.

557.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; värdesätter varandras livsinriktning.

558.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens god livsföring, livskvalite och livsföring.

559.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; varandras ödmjuka stolthet.

560.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; sätter sin tilltro till sanningens vilja i ord och tankar.

561.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyhörd för tystnaden, eftertänksamheten och stillheten.

562.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; beskyddet och bevarandet av stadens portar.

563.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ödmjukheten bor i lydnadens hjärta.

564.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; upphöjd och prisad vid stadens portar.

565.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lydnaden ser ödmjukheten inför sina ögon.

566.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ödmjukheten bor i de tacksammas hjärtan.

567.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens ryggrad.

568.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; undviker människors skadliga och svekfulla ord.

569.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för oron, osäkerheten och förvirringen.

570.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar inte på ett ondskefullt och svekfullt sinne.

571.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går skilda vägar ifrån en fladdrande, stressande och lögnaktig  tunga.

572.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar på förmaningar.

573.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; faderns och moderns glädje, trygghetskänsla och framtid.

574.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar på förmaningar.

575.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; de goda förebilderna för familje-livet.

576.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; familjens goda karaktärsdrag.

577.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har sin tilltro till insikten, klokheten och visheten.

578.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; söker sin inspiration i eftertänksamhetens, klokhetens och vishetens källor.

579.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; spar på sina ord.

580.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; hjärtats fröjd och glädje.

581.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens problem-lösare.

582.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; varje dags möjlighet.

583.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; värdesätter och uppskattar, tystnadens vilja och tankar.

584.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; väger tungt på vågen.

585.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för fladdrande, stressade och lögnaktiga tungor.

586.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; bygger upp ett samhälle, stad och nation i lydnad, tacksamhet och ödmjukhet.

587.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ser med de ödmjuka och tacksamma ögonen samhällets, stadens och nationens möjligheter.

588.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; förtröstar inte på rikedomar.

589.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har inte egoismen, högmodet och stoltheten som sin ledstjärna och inspirationskälla.

590.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har troheten och trovärdigheten som sin trygghet och tillflykt.

591.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; gör själen gott.

592.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; själens hälsa och läkedom.

593.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; tryggt fotfäste.

594.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går inte vilse in i olydnaden, otacksamheten och högmodet.

595.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för olydnadens, otacksamhetens och högmodets lockande röster.   

596.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; samlar rika skatter i mänsklighetens hjärtan.

597.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; sprider den goda kunskapen om lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten i mänsklighetens hjärtan och tankar.

598.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; vill ge mänskligheten en hälsosam fostran och tuktan ifrån olydnaden, otacksamheten och högmodet.

599a.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  kan liknas vid ett fruktbart och hälsosamt träd av smakliga och näringsrika frukter.

599b.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; kan liknas vid en nyutslagen blomsteräng av väldoftande vårblommor.

Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten       550-599b. 

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR IV.

500.     Ärligheten har en god egenskap för att utveckla en fin och god vänskap.

501.     Oärligheten kan inte utveckla en god och betydelsefull vänskap.

502.     Den högmodige saknar en ärlighet i sin personliga livsföring inför andra.

503.     Den ödmjuke kan utveckla en fin och god vänskap, eftersom hans hjärta är ödmjukt.

504.     Ärligheten och gemenskapen är ett gott stöd för varandra.

505.     Ärligheten har en sökande längtan efter en god gemenskap, för att utveckla sin ärlighet.

506.     Ärligheten och Oärligheten är olika i sin personlighet mot varandra.

507.     Ärligheten talar alltid om sanningen och tror på sanningen.

508.     Oärligheten talar alltid om lögnen och tror på lögnen.

509.     Sanningen och lögnen är olika i sin personlighet mot varandra.

510.     Den högmodige är ofta oärlig i sitt beteende, eftersom hans hjärta är högmodigt.

511.     Den ödmjuke är alltid ärlig i sitt beteende, eftersom hans hjärta är ödmjukt.  

512.     Nyfikenheten är en genetisk svaghet, finns det en sökande längtan i ett människo-hjärta; finns det en möjlighet, att förändra sin personliga nyfikna attityd inför sina med-människor. 

513.      Nyfikenheten söker information hela tiden, antingen ifrån de massmediala informations-källorna eller information från ett lyssnande öra och seende öga.

514.      Nyfikenheten har svårt för att bygga upp en bestående vänskap.

515.      Nyfikenheten kan splittra en god vänskap, eftersom den

sprider ut olika samtal.

516.      Nyfikenheten kan öppna upp för skvaller, förtal, avundsjuka och svartsjuka.

517.      Nyfikenheten har en dålig urskiljning och bedömningsförmåga att skilja mellan sanning och lögn.

518.      Nyfikenheten är inte rädd om tystnadens godhets-känsla.

519.      Nyfikenheten använder gärna en fladdrande och stressande tunga, för att sprida ut sitt budskap, som hon själv tycker vara intressant, till någon, som i sin tur för det vidare till nästa individ.

Bildligt talat; det blir som flera ringar på en vattenyta.

520.      Den högmodige har alltid problem med nyfikenheten, den fladdrande och stressande tungan.

521.      Den ödmjuke har inga problem med nyfikenheten, den fladdrande och stressande tungan.  

522.      Den högmodige vill inte kännas vid ödmjukheten.

523.      Den högmodige har ingen gemenskap med ödmjukheten, ty hans hjärta är högmodigt.

524.      Den högmodige har ingen sökande längtan efter ödmjukheten.

525.      Den ödmjuke har ingen sökande längtan efter högmodet, egoismen och stoltheten, högmodets vilja och tankar bor inte i ödmjukheten.

526.      Den högmodige har inget behov av en längtan efter ödmjukheten.

527.      Ödmjukhetens goda vittnesbörd kan påverka högmodets beteende och attityd.

528.      Ödmjukheten betjänar andra människors behov.

529.      Högmodet är helt främmande för att betjäna andras behov.

530.      Den ödmjuke betjänar villigt andras behov.

531.      Den högmodige betjänar ovilligt andras behov.

532.      En utpräglad vane-människa, kan själv riskera att föras in i en falsk trygghets-känsla.

533.      En utpräglad vane-människa undviker livets olika utmaningar.

534.      Envisheten är en genetisk svaghet, finns det en sökande längtan i ett människo-hjärta,  kan man bli fri ifrån envisheten.

535.      Envisheten saknar ett lyssnande öra att höra på vad andra säger och vill göra, envisheten har en stark egen-vilja, för att göra det den själv har beslutat att göra.

536.      Envisheten har en svårighet för att ha en bestående vänskap, eftersom den aldrig vill ta hänsyn till vad andra vill göra.

537.      Envisheten har svårt att ödmjuka sig, ty den vill gärna gå sin egen själv-utvalda väg.

538.      Envisheten är högmodet till behag.

539.      Envisheten har svårt för att samarbeta med andra människor.

540.      Den högmodige är styrd av envishetens tankar och vilje-beslut.

541.      Den ödmjuke finner inte behag i envisheten.

542.      När tacksamheten, godheten och vänligheten får utvecklas i en människas liv, blir hennes tankevärld, hjärta och även hennes beteende, attityd och livsföring, påverkad av dessa goda egenskaper.

543.       En dominant person har svårt att ödmjuka sig under andras önskemål och tankar.

544.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; mänsklighetens läkedom och hälsa.

545.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; sprider glädje och harmoni i mänsklighetens hjärta.

546.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; goda vittnesbördet inför samhället, staden och nationen.

547.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; stads-portarnas beskydd.

548.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; de svagas, fattigas, de små och enklas med-hjäpare.

549a.     Den ödmjukes vilja, tankar och tal; undviker fladdrande, stressande och lögnaktiga tungor.

549b.     Den ödmjukes vilja, tankar och tal; lyssnar och ödmjukar sig inför tystnaden.

Den ödmjukes vilja, tankar och tal                  544-549b.

550.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  lyssnar inte på egoismens, högmodets och stolthetens lockelser och erbjudanden.

551.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  lydnadens, tacksamhetens och ödmjukhetens vägar; gör hjärtat glatt.

552.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går inte sina egna vägar.

553.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; gör inte upp egna själv-smidda planer.

554.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; säger sanningen.

555.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har ärligheten, pålitligheten och uppriktigheten; inför sina ögon.

556.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  stöd och hjälp för varandra.

557.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; värdesätter varandras livsinriktning.

558.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens god livsföring, livskvalite och livsföring.

559.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; varandras ödmjuka stolthet.

560.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; sätter sin tilltro till sanningens vilja i ord och tankar.

561.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyhörd för tystnaden, eftertänksamheten och stillheten.

562.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; beskyddet och bevarandet av stadens portar.

563.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ödmjukheten bor i lydnadens hjärta.

564.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; upphöjd och prisad vid stadens portar.

565.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lydnaden ser ödmjukheten inför sina ögon.

566.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ödmjukheten bor i de tacksammas hjärtan.

567.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens ryggrad.

568.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; undviker människors skadliga och svekfulla ord.

569.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för oron, osäkerheten och förvirringen.

570.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar inte på ett ondskefullt och svekfullt sinne.

571.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går skilda vägar ifrån en fladdrande, stressande och lögnaktig  tunga.

572.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar på förmaningar.

573.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; faderns och moderns glädje, trygghetskänsla och framtid.

574.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar på förmaningar.

575.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; de goda förebilderna för familje-livet.

576.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; familjens goda karaktärsdrag.

577.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har sin tilltro till insikten, klokheten och visheten.

578.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; söker sin inspiration i eftertänksamhetens, klokhetens och vishetens källor.

579.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; spar på sina ord.

580.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; hjärtats fröjd och glädje.

581.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens problem-lösare.

582.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; varje dags möjlighet.

583.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; värdesätter och uppskattar, tystnadens vilja och tankar.

584.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; väger tungt på vågen.

585.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för fladdrande, stressade och lögnaktiga tungor.

586.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; bygger upp ett samhälle, stad och nation i lydnad, tacksamhet och ödmjukhet.

587.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ser med de ödmjuka och tacksamma ögonen samhällets, stadens och nationens möjligheter.

588.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; förtröstar inte på rikedomar.

589.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har inte egoismen, högmodet och stoltheten som sin ledstjärna och inspirationskälla.

590.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har troheten och trovärdigheten som sin trygghet och tillflykt.

591.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; gör själen gott.

592.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; själens hälsa och läkedom.

593.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; tryggt fotfäste.

594.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går inte vilse in i olydnaden, otacksamheten och högmodet.

595.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för olydnadens, otacksamhetens och högmodets lockande röster.   

596.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; samlar rika skatter i mänsklighetens hjärtan.

597.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; sprider den goda kunskapen om lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten i mänsklighetens hjärtan och tankar.

598.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; vill ge mänskligheten en hälsosam fostran och tuktan ifrån olydnaden, otacksamheten och högmodet.

599a.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  kan liknas vid ett fruktbart och hälsosamt träd av smakliga och näringsrika frukter.

599b.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; kan liknas vid en nyutslagen blomsteräng av väldoftande vårblommor.

Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten       550-599b. 

VISA OCH KLOKA ORD TILL NUTIDENS MÄNNISKOR IV.

500.     Ärligheten har en god egenskap för att utveckla en fin och god vänskap.

501.     Oärligheten kan inte utveckla en god och betydelsefull vänskap.

502.     Den högmodige saknar en ärlighet i sin personliga livsföring inför andra.

503.     Den ödmjuke kan utveckla en fin och god vänskap, eftersom hans hjärta är ödmjukt.

504.     Ärligheten och gemenskapen är ett gott stöd för varandra.

505.     Ärligheten har en sökande längtan efter en god gemenskap, för att utveckla sin ärlighet.

506.     Ärligheten och Oärligheten är olika i sin personlighet mot varandra.

507.     Ärligheten talar alltid om sanningen och tror på sanningen.

508.     Oärligheten talar alltid om lögnen och tror på lögnen.

509.     Sanningen och lögnen är olika i sin personlighet mot varandra.

510.     Den högmodige är ofta oärlig i sitt beteende, eftersom hans hjärta är högmodigt.

511.     Den ödmjuke är alltid ärlig i sitt beteende, eftersom hans hjärta är ödmjukt.  

512.     Nyfikenheten är en genetisk svaghet, finns det en sökande längtan i ett människo-hjärta; finns det en möjlighet, att förändra sin personliga nyfikna attityd inför sina med-människor. 

513.      Nyfikenheten söker information hela tiden, antingen ifrån de massmediala informations-källorna eller information från ett lyssnande öra och seende öga.

514.      Nyfikenheten har svårt för att bygga upp en bestående vänskap.

515.      Nyfikenheten kan splittra en god vänskap, eftersom den

sprider ut olika samtal.

516.      Nyfikenheten kan öppna upp för skvaller, förtal, avundsjuka och svartsjuka.

517.      Nyfikenheten har en dålig urskiljning och bedömningsförmåga att skilja mellan sanning och lögn.

518.      Nyfikenheten är inte rädd om tystnadens godhets-känsla.

519.      Nyfikenheten använder gärna en fladdrande och stressande tunga, för att sprida ut sitt budskap, som hon själv tycker vara intressant, till någon, som i sin tur för det vidare till nästa individ.

Bildligt talat; det blir som flera ringar på en vattenyta.

520.      Den högmodige har alltid problem med nyfikenheten, den fladdrande och stressande tungan.

521.      Den ödmjuke har inga problem med nyfikenheten, den fladdrande och stressande tungan.  

522.      Den högmodige vill inte kännas vid ödmjukheten.

523.      Den högmodige har ingen gemenskap med ödmjukheten, ty hans hjärta är högmodigt.

524.      Den högmodige har ingen sökande längtan efter ödmjukheten.

525.      Den ödmjuke har ingen sökande längtan efter högmodet, egoismen och stoltheten, högmodets vilja och tankar bor inte i ödmjukheten.

526.      Den högmodige har inget behov av en längtan efter ödmjukheten.

527.      Ödmjukhetens goda vittnesbörd kan påverka högmodets beteende och attityd.

528.      Ödmjukheten betjänar andra människors behov.

529.      Högmodet är helt främmande för att betjäna andras behov.

530.      Den ödmjuke betjänar villigt andras behov.

531.      Den högmodige betjänar ovilligt andras behov.

532.      En utpräglad vane-människa, kan själv riskera att föras in i en falsk trygghets-känsla.

533.      En utpräglad vane-människa undviker livets olika utmaningar.

534.      Envisheten är en genetisk svaghet, finns det en sökande längtan i ett människo-hjärta,  kan man bli fri ifrån envisheten.

535.      Envisheten saknar ett lyssnande öra att höra på vad andra säger och vill göra, envisheten har en stark egen-vilja, för att göra det den själv har beslutat att göra.

536.      Envisheten har en svårighet för att ha en bestående vänskap, eftersom den aldrig vill ta hänsyn till vad andra vill göra.

537.      Envisheten har svårt att ödmjuka sig, ty den vill gärna gå sin egen själv-utvalda väg.

538.      Envisheten är högmodet till behag.

539.      Envisheten har svårt för att samarbeta med andra människor.

540.      Den högmodige är styrd av envishetens tankar och vilje-beslut.

541.      Den ödmjuke finner inte behag i envisheten.

542.      När tacksamheten, godheten och vänligheten får utvecklas i en människas liv, blir hennes tankevärld, hjärta och även hennes beteende, attityd och livsföring, påverkad av dessa goda egenskaper.

543.       En dominant person har svårt att ödmjuka sig under andras önskemål och tankar.

544.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; mänsklighetens läkedom och hälsa.

545.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; sprider glädje och harmoni i mänsklighetens hjärta.

546.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; goda vittnesbördet inför samhället, staden och nationen.

547.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; stads-portarnas beskydd.

548.       Den ödmjukes vilja, tankar och tal; de svagas, fattigas, de små och enklas med-hjäpare.

549a.     Den ödmjukes vilja, tankar och tal; undviker fladdrande, stressande och lögnaktiga tungor.

549b.     Den ödmjukes vilja, tankar och tal; lyssnar och ödmjukar sig inför tystnaden.

Den ödmjukes vilja, tankar och tal                  544-549b.

550.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  lyssnar inte på egoismens, högmodets och stolthetens lockelser och erbjudanden.

551.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  lydnadens, tacksamhetens och ödmjukhetens vägar; gör hjärtat glatt.

552.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går inte sina egna vägar.

553.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; gör inte upp egna själv-smidda planer.

554.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; säger sanningen.

555.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har ärligheten, pålitligheten och uppriktigheten; inför sina ögon.

556.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  stöd och hjälp för varandra.

557.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; värdesätter varandras livsinriktning.

558.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens god livsföring, livskvalite och livsföring.

559.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; varandras ödmjuka stolthet.

560.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; sätter sin tilltro till sanningens vilja i ord och tankar.

561.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyhörd för tystnaden, eftertänksamheten och stillheten.

562.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; beskyddet och bevarandet av stadens portar.

563.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ödmjukheten bor i lydnadens hjärta.

564.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; upphöjd och prisad vid stadens portar.

565.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lydnaden ser ödmjukheten inför sina ögon.

566.       Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ödmjukheten bor i de tacksammas hjärtan.

567.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens ryggrad.

568.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; undviker människors skadliga och svekfulla ord.

569.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för oron, osäkerheten och förvirringen.

570.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar inte på ett ondskefullt och svekfullt sinne.

571.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går skilda vägar ifrån en fladdrande, stressande och lögnaktig  tunga.

572.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar på förmaningar.

573.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; faderns och moderns glädje, trygghetskänsla och framtid.

574.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; lyssnar på förmaningar.

575.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; de goda förebilderna för familje-livet.

576.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; familjens goda karaktärsdrag.

577.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har sin tilltro till insikten, klokheten och visheten.

578.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; söker sin inspiration i eftertänksamhetens, klokhetens och vishetens källor.

579.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; spar på sina ord.

580.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; hjärtats fröjd och glädje.

581.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; mänsklighetens problem-lösare.

582.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; varje dags möjlighet.

583.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; värdesätter och uppskattar, tystnadens vilja och tankar.

584.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; väger tungt på vågen.

585.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för fladdrande, stressade och lögnaktiga tungor.

586.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; bygger upp ett samhälle, stad och nation i lydnad, tacksamhet och ödmjukhet.

587.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; ser med de ödmjuka och tacksamma ögonen samhällets, stadens och nationens möjligheter.

588.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; förtröstar inte på rikedomar.

589.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har inte egoismen, högmodet och stoltheten som sin ledstjärna och inspirationskälla.

590.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; har troheten och trovärdigheten som sin trygghet och tillflykt.

591.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; gör själen gott.

592.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; själens hälsa och läkedom.

593.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; tryggt fotfäste.

594.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; går inte vilse in i olydnaden, otacksamheten och högmodet.

595.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; främmande för olydnadens, otacksamhetens och högmodets lockande röster.   

596.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; samlar rika skatter i mänsklighetens hjärtan.

597.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; sprider den goda kunskapen om lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten i mänsklighetens hjärtan och tankar.

598.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; vill ge mänskligheten en hälsosam fostran och tuktan ifrån olydnaden, otacksamheten och högmodet.

599a.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten;  kan liknas vid ett fruktbart och hälsosamt träd av smakliga och näringsrika frukter.

599b.      Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten; kan liknas vid en nyutslagen blomsteräng av väldoftande vårblommor.

Lydnaden, tacksamheten och ödmjukheten       550-599b.